Debattinlägg: Rikta uppmaningen dit den hör hemma!

| Av Peter Olofsson | Tipsa redaktionen

Så vill vi börja med att kommentera den debatt professor Göran Finnveden öppnat i sin artikel. Problemen med koldioxid som uppstår när plastprodukter tas om hand som avfall kan endast lösas långsiktigt genom en övergång från fossila till biobaserade material. Det är för sent att göra något åt detta i avfallsledet, skriver Weine Wiqvist, VD för branschorganisationen Avfall Sverige.

Efter år av diskussioner om tillverkarnas ansvar för sina varor och nya begrepp som cirkulär ekonomi känns det aningen omodernt att tillskriva ”avfallssektorn” den belastning som uppstår när använda plastprodukter tas om hand som avfall genom energiåtervinning. Precis som Finnveden säger måste tillverkare och handel ta ansvar för att ändra produkternas sammansättning. Detta bör ha första prioritet. Det krävs nytt helhetstänkande kring dagens plastindustriella komplex för att lösa frågorna långsiktigt. Detta är också skälet till att EU nu lanserar en ny färdplan för plast som syftar till att förändra grunden för plast som materialråvara.

De klimatutsläpp som Finnveden pekar på uppstår främst inom sektorn el-värmeproduktion. ”Avfallssektorn” är alltså en mellanhand som gör att energin i de oljebaserade avfallsprodukterna ändå kommer till nytta. Om man vidgar perspektivet så har koldioxiutsläppen i både avfallssektorn och i sektorn el- och värmeproduktion minskat som en följd av dels övergången från deponering till energiåtervinning, dels övergången från fossila till andra bränslen. Om man ytterligare vidgar perspektivet så bidrar importen av avfall till Sverige visserligen till ökade koldioxidutsläpp här, lokalt, men klimatgaserna känner inga nationella gränser. Totalt ger importen en nettovinst med 600 000 – 900 000 ton koldioxidekvivalenter årligen, främst genom att den alternativa avfallsbehandlingen annars skulle ge upphov till mer klimatgasutsläpp.

Finnveden spekulerar i att samla in och gräva ner plast för att undvika utsläpp i nutid. Dessbättre är detta en stängd väg. Deponering är inte tillåtet i Sverige - och hur skulle det se ut att be medborgarna källsortera avfall som ska läggas på deponi? Då skulle energivärdet i plasten inte tillvaratas. EUs kommande avfallsdirektiv förbjuder deponering av sorterat avfall.

I avvaktan på biobaserade material återstår alltså att materialåtervinna avfallet. Materialåtervinningen kan och måste utvecklas. Insamlingen kan förbättras om kommunerna får utökat ansvar, som miljöminister Karolina Skog nu också föreslår. Då kommer mer att kunna materialåtervinnas. Men inte ens då kommer allt att kunna återvinnas. Av det som samlas in är den faktiska materialåtervinningen idag bevärande låg, något som framgått av de senaste veckornas rapportering om plast i media. Ett annat problem är s.k. ”down cycling”, dvs kvalitén i tillverkade produkter blir sämre för varje runda ”plasten” gör i kretsloppet. Inte ens EUs nya tänkta mål för materialåtervinning sträcker sig längre än till 50-60 procent, så det tycks underförstått att resten ska energiutvinnas. Sist men inte minst kan behovet att ur kretsloppet fasa ur plast som vare sig kan eller ska återvinnas inte nog påpekas.

Detta resonemang ska inte uppfattas som att vi anser att 5 procent av landets koldioxidutsläpp ska bagatelliseras. Tvärtom. Inte heller ska det tas till intäkt för att försvara gjorda investeringar i anläggningar som tillkommit för att minska deponering i linje med förd miljöpolitik.

Väldigt många fler än ”avfallssektorn” har nycklarna till hur koldioxidutsläpp från plast ska lösas. Att bara tillskriva oss detta ansvar är inte bara fel utan friskriver de som har verktyg att ändra sakernas tillstånd från grunden. Rikta uppmaningen dit den hör hemma - till tillverkarna.

Weine Wiqvist, VD Avfall Sverige

Läs även Plastförbränning ger avfallssektorn klimatproblem

Bild: Arkiv


Håll dig uppdaterad med Recycling
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar

Mest läst

Startsidan just nu

Glad sommar!

Tung debatt om förpackningar

Almedalens mest kompetenta panel på området förpackningar och miljö. Med den introduktionen presenterade moderator Peter Johansson den 11 man och kvinnor starka panelen i Packmarknadens och Recyclings paneldebatt om Återvinningsbara Förpackningar i Almedalen på torsdagen.

Påskampanj ger resultat

Läsktillverkare tar initiativ till 100% återvinning

Dags för Recycling Cup

Stor order kring riskavfall

Remissvar på utredning om cirkulär ekonomi

Arkiv

Välkomnar förslag om ökad återanvändning

FSC-märkning för återvunnet

1000 klimatåtgärder beslutade

72 000 i miljösektorn

Åtta av tio vill leva mer miljövänligt

Miljödebatten i världen är hetare än någonsin och hållbarhetstänket bland svenskarna ökar allt mer.

Matsvinnet i Norden ska halveras

Dalakommuner samarbetar i avfallsfrågor

Förpackningsplast kan få nytt liv

Nytt helhetstänkande krävs för cirkulär ekonomi

Engagemang, politiska styrmedel och en större efterfrågan på återanvänt och återvunnet material krävs om vi ska nå en mer cirkulär ekonomi.

Förslag för ökad plaståtervinning

Åtta forskningsprojekt för bättre återvinning

Stena Line byter kassar

Kväveåtervinning får projektpengar

Återvunnen fordonsglykol lanseringsklar

Ny ordförande i FTI

Välkommen till nya Recyclingnet!

Nytt liv till gamla förpackningar

Nytt kaffe i gamla förpackningar är ett innovativt sätt att se till hållbarhet.

Riksdagen antog klimatpolitiskt ramverk

Biogas med färgade påsar

Ny försäljningsingenjör till ReTec

Många plockade skräp

Miljoner för hållbar konsumtion

Utställning visar plastproblemen

Avfallshantering en ödesfråga för haven

Miljöövervakningen ses över

Biogas i naturgasnätet

Lund blev bästa avfallskommun

Avfallsmängder minskar, biologisk återvinning ökar

Insatser mot plast i haven

Sänd till en kollega

0.113