Billig aska kan rena deponigas

| Av Peter Olofsson | Tipsa redaktionen
Vid de avfallsdeponier med organiskt material som finns runt om i Sverige bildas deponigas som bland annat Innehåller svavelväte, en mycket giftig och korrosiv gas. Men det mesta av svavelvätet kan med en ny och billig metod effektivt renas bort från deponigasen, så att den kan användas för el- och värmeproduktion. Det visar ett projekt vid RISE Jordbruk och livsmedel.

Under 2015 facklades 53 GWh deponigas bort i Sverige (energi motsvarande ca 3 500 normalstora villors uppvärmning under ett år). Det beror ofta på att halterna svavelväte är så höga att man inte kan använda gasen till energiproduktion. Svavelväte ökar slitaget på motor och panna, vilket ger dyra underhållskostnader och kortare livslängd på anläggningen. För att minska korrosionen kan man höja

rökgastemperaturen, men då får man samtidigt lägre verkningsgrad och sämre energiutnyttjande av gasen.

– Att rena deponigas från svavelväte har alltså många fördelar. Det leder till exempel till ökad produktion av förnybar energi och att utsläppen av försurande svaveldioxid kraftigt minskar från deponierna. Men när vi kontaktade femton deponier i Sverige hade ingen av dessa någon svavelrening, säger Johan Andersson, projektledare vid RISE Jordbruk och livsmedel.

Tillsammans med Sveriges lantbruksuniversitet, Processum, SÖRAB, Ragn-Sells, Umeå Energi och Biogas Systems har Johan Andersson i ett pilotprojekt testat askor av låg kvalitet från förbränning av avfall, returträ och liknande för att rena bort svavelväte vid en svensk deponi. Den studerade metoden bygger på att låta gas passera en lätt fuktad askbädd placerad i en behållare, ett så kallat askfilter som har utvecklats vid Jordbruk och livsmedel (f d JTI) och SLU.

– Resultatet var över förväntan! Det är önskvärt att halten svavelväte är mindre än 200 ppm om man ska använda den till el- och värmeproduktion. I våra försök var de ingående halterna svavelväte extremt höga (12 000-17 000 ppm), men vi lyckades få bort nästan allt svavelväte, ner till mindre än 10 ppm vid låga gasflöden och mindre än 200 ppm vid höga gasflöden. De två asktyper vi undersökte hade båda mycket god förmåga att fixera svavelväte, 44 - 61 gram per kilo torr aska, säger Johan Andersson.

Enligt projektgruppens beräkningar är det ganska beskedliga mängder aska som krävs för reningen. Om samtliga svenska deponier skulle använda sådan här aska för gasrening, skulle askbehovet motsvara endast 0,2-0,3 procent av den årliga svenska askproduktionen.

– Det krävs mindre mängder aska än vad vi hade räknat med. Det kan räcka med 10 - 100 ton aska per anläggning och år för att rena gas vid de flesta av Sveriges deponier, säger Johan Andersson.

De ekonomiska beräkningar som har gjorts visar att askfiltret har stor potential att bli mer kostnadseffektivt än de konventionella reningsmetoder som i dag finns på marknaden.

– Den låga reningskostnaden är lovande för deponier som i dag inte renar sin gas. Nästa steg i vårt utvecklingsarbete blir att designa en fullskalig prototyp som vi kan testa vid en svensk deponi, säger Johan Andersson.

Projektet är ett förprojekt inom programmet RE:Source, som finansieras av Energimyndigheten, Vinnova och Formas.

Bild: J ohan Andersson vid ett askfilter, som visar stor potential att kunna rena deponigas.


Håll dig uppdaterad med Recycling
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar

Mest läst

Startsidan just nu

Glad sommar!

Tung debatt om förpackningar

Almedalens mest kompetenta panel på området förpackningar och miljö. Med den introduktionen presenterade moderator Peter Johansson den 11 man och kvinnor starka panelen i Packmarknadens och Recyclings paneldebatt om Återvinningsbara Förpackningar i Almedalen på torsdagen.

Påskampanj ger resultat

Läsktillverkare tar initiativ till 100% återvinning

Dags för Recycling Cup

Stor order kring riskavfall

Remissvar på utredning om cirkulär ekonomi

Arkiv

Välkomnar förslag om ökad återanvändning

FSC-märkning för återvunnet

1000 klimatåtgärder beslutade

72 000 i miljösektorn

Åtta av tio vill leva mer miljövänligt

Miljödebatten i världen är hetare än någonsin och hållbarhetstänket bland svenskarna ökar allt mer.

Matsvinnet i Norden ska halveras

Dalakommuner samarbetar i avfallsfrågor

Förpackningsplast kan få nytt liv

Nytt helhetstänkande krävs för cirkulär ekonomi

Engagemang, politiska styrmedel och en större efterfrågan på återanvänt och återvunnet material krävs om vi ska nå en mer cirkulär ekonomi.

Förslag för ökad plaståtervinning

Åtta forskningsprojekt för bättre återvinning

Stena Line byter kassar

Kväveåtervinning får projektpengar

Återvunnen fordonsglykol lanseringsklar

Ny ordförande i FTI

Välkommen till nya Recyclingnet!

Nytt liv till gamla förpackningar

Nytt kaffe i gamla förpackningar är ett innovativt sätt att se till hållbarhet.

Riksdagen antog klimatpolitiskt ramverk

Biogas med färgade påsar

Ny försäljningsingenjör till ReTec

Många plockade skräp

Miljoner för hållbar konsumtion

Utställning visar plastproblemen

Avfallshantering en ödesfråga för haven

Miljöövervakningen ses över

Biogas i naturgasnätet

Lund blev bästa avfallskommun

Avfallsmängder minskar, biologisk återvinning ökar

Insatser mot plast i haven

Sänd till en kollega

0.155