En undersökning av forntida växtfossiler visar att effekterna av en snabb ökning av atmosfäriska koldioxidkoncentrationer troligen kan kopplas till miljöförstöring och en minskning av den biologiska mångfalden. Det rapporterar Stockholms universitet.
Margret Steinthorsdottir, postdoktor vid Stockholms universitet, har gjort en upptäckt som ger kunskap om effekterna av nutidens globala uppvärmning. Studien visar att övergången mellan Trias och Jura var en tidsperiod där halterna av koldioxid i atmosfären var höga vilket bland annat ledde till massiva utdöenden av arter och miljöförstöring.
När koldioxidhalterna är höga minskar växttranspirationen och mer vatten lämnas därmed kvar på jordytan. I förlängningen kan detta orsaka en förändring av vattnets kretslopp.
-Genom att studera vilka effekter en snabb ökning av koldioxidhalterna hade i dåtiden kan vi lära oss mer om vilka effekter vi kan förvänta oss av nutidens globala uppvärmning, säger Margret Steinthorsdottir vid Institutionen för geologiska vetenskaper på Stockholms universitet.
Universitetets forskare anser att Steinthorsdottirs resultat har en betydande relevans för diskussionen om framtida effekter av den globala uppvärmningen. Idag, liksom för 200 miljoner år sedan, ökar halterna av koldioxid i atmosfären snabbt. Tidigare studier har visat att växt transpirationen redan idag har minskat på grund av den globala uppvärmningen.
Taggar: biologisk mångfald, global uppvärming, koldioxid, miljöförstöring, Stockholms universitet, Växtfossil
