Kategori : Forskarnyheter

Vetekli blir hållbar förpackning

Forskare vid KTH har hittat ett hållbart sätt att förädla vetekli, dels för tillverkning av biobaserad förpackningsfilm eller som tillskott i mat som kan ge goda hälsoeffekter. Cirka tio procent av veteproduktionen i Sverige består av vetekli, det vill säga skal som omgärdar sädeskornen. Det spännande forskningsprojektet har fått tio miljoner kronor från Formas för att vidareutveckla metoden i samarbete med Lantmännen , Novozymes och Chalmers . – Varje år produceras cirka sex miljoner ton spannmål i Sverige. 50 procent av produktionen består av vete och tio procent av denna mängd är vetekli, alltså skalen som omgärdar sädeskornen. Detta motsvarar 300 000 ton kli som biprodukt från spannmålsproduktionen enbart här i Sverige, så här finns en stor potential, säger CG Pettersson, Forskning och Utveckling, på Lantmännen. KTH-forskarnas metod innebär att man med vatten som lösningsmedel, till skillnad från den mer miljöovänliga kemi som används i industrin idag, kan extrahera bioaktiva polysackarider från vetekli. Dessa polysackarider skulle man sedan kunna använda i en biobaserad förpackningsfilm för livsmedel och då ersätta plast...

Läs mer →

Larv äter plast

Larver av fjärilsarten vaxmott är en plåga för biodlare, men kan komma att bli en liten miljöhjälte, då den vid sidan av trä och vax även älskar att äta plast. Framförallt är larven förtjust i polyeten. Forskare i Spanien menar därför att fjärilslarven skulle kunna bli en liten medhjälpare till att bryta ner det plastavfall som hamnar i naturen istället för i insamlingsbehållaren. De forskningsresultat som nyligen publicerades i tidskriften Current Biology visar att 100 vaxmottslarver kan konsumera cirka 92 gram polyeten inom loppet av 12 timmar. De polyolefiner som larverna ätit bryts sedan ned till etylenglykol. Vetenskapen vet sedan tidigare att polyolefiner kan brytas ned av bakterier och svampkulturer, men denna process går enligt forskarna betydligt långsammare än om man tar larverna till hjälp. I sin studie släppte forskarna ner ett antal vaxmottslarver på en polyetenduk. Redan efter 40 minuter kunde de konstatera hål i duken.   Bild: Larver av fjärilsarten vaxmott har visat sig älska att äta plast. 

Läs mer →

Snabbtest för biogasinhibitorer

Den biologiska avdelningen hos tyska biogasspecialisten Weltec Biopower utvecklar ett snabbtest för att identifiera inhibitorer i biogassubstrat. Den inkommande biomassas kan innehålla olika substanser som hindrar en effektiv biogasproduktion. Till exempel kan redan små mängder mögel ha en sådan effekt när biogas ska framställas av silade. Ammoniak, koppar, zink, läkemedel och desinfektionsmedel återfinns också ofta i slurry och gödsel och i många fall räcker det med mycket små förekomster för att de ska påverka bakterierna som bryter ned biomassan. Det är alltså mycket viktigt att identifiera sådana inhibitorer och tillse att de inte kommer med in i bioreaktorn. Weltec är sedan förra året inolverade i ett forskningsprojekt med syfte att få fram en ny procedur för att lösa detta. Genom att i labbmiljö framställa biogas från olika biomassor och medvetet tillsätta inhibitorer får man fram målkurvor som sedan kan jämföras med motsvarande kurvor för gasproduktion av olika råvaror. Denna jämförelse visar snabbt om det finns några inhibitorer i råvaran. Detta går att göra snabbt, en stor fördel jämfört med gängse...

Läs mer →

Restprodukter blir biovätgas och bioplast

Paper Province deltar i ett projekt där restprodukter från pappersbruk återanvänds på ett nytt sätt. Faller det väl ut kan bruken i framtiden producera både biovätgas och bioplast. – Det här är ett första steg på vägen. Vi får en indikation om det fungerar, säger Magnus Persson, innovationsrådgivare på Paper Province. Egentligen handlar det om två olika forskningsprojekt som slagits samman och gynnar varandra. Forskare på Lunds universitet har hittat en bakterie som bryter ner hemicellulosa, som annars är väldigt svårt att bryta ner. Vid nedbrytningen bildas biovätgas. Som restprodukt bildas även ättiksyra och det kommer väl till pass för det nystartade företaget Promiko i Lund som behöver ättiksyran i sin tillverkning av bioplaster. – Det blir första gången som de här två processerna testas i samma system, säger Magnus Persson. De båda projekten skiljer sig åt när det gäller hur långt man kommit. Promiko har redan visat att produktionen av bioplast fungerar. När det gäller biovätgasen är projektet fortfarande på laborationsstadiet. Förutom Promiko är tre andra samarbetspartners inblandade; RISE...

Läs mer →

Billig aska kan rena deponigas

Vid de avfallsdeponier med organiskt material som finns runt om i Sverige bildas deponigas som bland annat Innehåller svavelväte, en mycket giftig och korrosiv gas. Men det mesta av svavelvätet kan med en ny och billig metod effektivt renas bort från deponigasen, så att den kan användas för el- och värmeproduktion. Det visar ett projekt vid RISE Jordbruk och livsmedel. Under 2015 facklades 53 GWh deponigas bort i Sverige (energi motsvarande ca 3 500 normalstora villors uppvärmning under ett år). Det beror ofta på att halterna svavelväte är så höga att man inte kan använda gasen till energiproduktion. Svavelväte ökar slitaget på motor och panna, vilket ger dyra underhållskostnader och kortare livslängd på anläggningen. För att minska korrosionen kan man höja rökgastemperaturen, men då får man samtidigt lägre verkningsgrad och sämre energiutnyttjande av gasen. – Att rena deponigas från svavelväte har alltså många fördelar. Det leder till exempel till ökad produktion av förnybar energi och att utsläppen av försurande svaveldioxid kraftigt minskar från deponierna. Men när vi kontaktade femton deponier i...

Läs mer →

Tidigare utgåvor

Sök

Senaste numret