Den organiska delen av latrinavfallet har en hög koncentration av värdefull växtnäring och skulle med fördel kunna återanvändas både som gödning i jordbruket och som djurfoder, men då otillräcklig och bristande sanitet och avfallshantering kan leda till spridning av diarrésjukdomar har det inte funnits tillräckligt ekonomiska incitament för att ta sig an den här typen av avfalla hanteringskedjan.

Enligt SLU-forskarna Björn Vinnerås och Cecilia Lalander utgör larver från den svarta soldatflugan en utmärkt proteinkälla i djurfoder, samtidigt som volymen för det behandlade materialet avsevärt minskar i och med larvernas konsumtion.

I studien tittade forskarna på effekten av den svarta soldatflugans larver på koncentrationen av sjukdomsalstrande mikroorganismer i mänsklig avföring. De kunde konstatera att salmonellabakterier minskade med 99,99 procent, efter åtta dagars behandling. Övriga organismer som studerades påverkades inte av larvbehandlingen.

Mängden avfall minskade drastiskt i behandlingen, med runt 70 procent jämfört med cirka 30 procent i den obehandlade kontrollen.

Studien har finansierats av Utrikesdepartementet som en del av det särskilda anslaget om global livsmedelsförsörjning. /SLU,

Larver av den svarta soldatflugan i aktion.

– Lantbruken i södra Skåne kan bidra med mycket restprodukter från sin odling, så vi kan få fram tillräckligt med förnybar biogas. Den biogas som produceras här kommer bidra till att minska utsläppen av koldioxid med 28 000 ton per år. Det motsvarar utsläppen från 300 stadsbussar på ett år, säger Peter Sigefjord, projektledare, Swedish Biogas International, SBI.

Jordberga kommer framförallt att leverera biogas till Skånetrafikens stadsbussar i sammanlagt tio skånska städer. Anläggningen bidrar därmed till att förverkliga Skånetrafikens mål att köra alla sina transporter utan fossila bränslen senast år 2020.

SBI har gett NCC i uppdrag att anlägga marken på området. NCC river det som är kvar av Jordbergas gamla sockerbruk på tomten och återanvänder 10 000 kubikmeter krossad betong. Den används tillsammans med 50 000 kubikmeter stenmaterial för att förstärka marken. Därefter kan NCC förbereda för de stora biogasverken.

– Vi grundlägger för sex rötkammare där varje kammare rymmer 4 700 kubikmeter, en lakvattentank på 2 500 kubikmeter och fem biogödselbrunnar på 6 300 kubikmeter vardera. När de dessutom är fyllda innebär det stora påfrestningar på marken. Därför är vårt grundarbete en viktig del i anläggningen, säger Håkan Svensson, entreprenadchef, NCC Construction, region Syd.

NCC anlägger även en 16 000 kvadratmeter stor plan där råvaror och rester från växtodling lagras innan det matas in i processanläggningen för att rötas. Arbetet omfattar även anläggning av ledningar och brunnar samt asfaltering och grusläggning av området.

NCC:s arbete har börjat och är klart våren 2014. Målet är att E.ON och Swedegas startar biogasleveranserna i januari 2014, där E.ON distribuerar via sitt nät till Skånetrafiken och Swedegas till stamnätet.

Företaget planerar för nya processugnar, turbiner och pannor, men dessa kommer att kunna tas i bruk först år 2023.

–Utsläppen av svavel- och kväveoxider kommer att överskridas under en övergångsperiod, men efter att allt är förnyat, så kan vi räkna med lägre halter i luften, säger Leona Silberstein vikarierande miljövårdsinspektör vid Borgå stad.

Det megaprojektet som Neste Oil planerar för, och som ska bidra till lägre utsläpp, är ett nytt kraftverk med en effekt på 900 megawatt. Projektet uppskattas kosta omkring 42 miljoner euro och ta sammanlagt tio år att färdigställa. /hbl.fi

Återvinningen av fartyget kommer att ske i Landskrona vid kaj och på stapelbädd. Det gäller att ha kontroll på vikt och balans under hela nedmonteringen. Flera olika materialslag ska tas om hand, som plast, metall och farligt avfall.
– För oss är det viktigt att ha kontroll på att fartyget tas om hand på ett miljö- och säkerhetsmässigt professionellt sätt. Därför är vi glada för att kunna anlita vårt systerbolag Stena Recycling, säger Joakim Kenndal, Informationschef för Stena Line.

Stena Voyagers alla olika komponenter återvinns så långt det är möjligt och på så sätt bidrar fartyget till kretsloppet. Bara att återvinna den stora mängden aluminium, istället för att framställa ny, sparar uppemot 15 000 ton koldioxid, något som motsvarar 2 500 varv runt jorden med bil.
– Fartyget består till mestadels av aluminium. Det är en metall som är energikrävande att framställa. Att återvinna den sparar hela 95 procent av energimängden jämfört med att framställa ny och fartyget kan återuppstå i form av exempelvis bildelar eller möbler, säger Ann-Charlotte Ramström.

Inventering med miljödeklaration
Plan för återvinningsprocessen och den stegvisa demonteringen
Andrahandsmarknad för vissa delar
Demontering och återvinning
Beräknat projektavslut våren 2014

-Man har lärt sig att det svänger otroligt fort i den här branschen, säger företagets VD Peter Olsson i artikel.

Anledningen till personalminskningarna uppges vara sämre orderingång och osäker framtid.

Joab utvecklar, tillverkar och säljer liftdumpers, lastväxlare, skiftessystem samt sopbilar. Företaget bedriver verksamhet på fem i orter i Sverige varav den i Dals Rostock är en. /metal-supply.se

– Vi jobbar ständigt för att ännu fler ska panta ännu mer. Det handlar om att ta ansvar för vår miljö och miljövinsterna när det gäller panting är jättestora. Genom att återvinna en aluminiumburk sparar man hela 95 procent av den energi som går åt för att tillverka en ny, säger Katarina Lundell, marknadschef på Returpack.

Välgörenhetsautomaterna är en av många insatser för att öka återvinningen. Under det gångna året har flera samarbeten inletts med nöjes- och djurparker. Pantautomaterna på Kolmården är specialdesignade för ändamålet med ett utförande som smälter in i parkens övriga miljö.
– Vi är väldigt glada för samarbetet med Pantamera. Pantautomaterna i parken är uppskattade och i år ska vi se till att samla in ännu mer pengar. Att panta är ett enkelt sätt att göra en miljöinsats samtidigt som pengarna går till någonting gott. En av våra viktigaste uppgifter som djurpark är just att rädda vilda djur från att utrotas, säger Silvy Bohlin, på Kolmårdens djurpark.

Sidan vänder sig till kommuner och byggherrar för att de ska hitta rätt information snabbt och enkelt.

Grundtanken med webbsidan är att man ska komma fram till effektiva och hållbara lösningar för framtidens materialförsörjning vid byggande.

Det kan till exempel handla om hur man kan återanvända uttjänta gummidäck, jord- och schaktmassor, olika slags aska, förorenad jord, stålslagg och industriellt slam. Utmaningen är att generera kunskap för att materialen ska kunna hanteras på ett långsiktigt hållbart sätt.

På den nya webbsidan kommer pågående och tidigare forskning om material som kan återanvändas att presenteras i populärvetenskaplig form.

Webbsidan är ett samarbete mellan Luleå tekniska universitet, företaget Ecoloop, Svensk Däckåtervinning och Ragnsells. /chemicalnet.se