Underhållslyftet 7: Håkan Strandberg, ABB Service

 Bolagets verksamhet sker dels i egna serviceverkstäder, dels ute på fältet. - Vi är indelade i olika teknikområden, robotar, drivsystem, motorer, generatorer, kraftanläggningar, styrsystem och turboteknik (ABB tillverkar turboladdare till fartyg i Schweiz). I serviceverksamheten jobbar vi dels med ren serviceverksamhet, men en stor del är projektverksamhet där vi uppgraderar befintliga produkter och system. När exempelvis ett styrsystem nått den ålder där det inte längre går att garantera reservdelar och/eller kompetens, så kan vi gå in och göra uppgraderingar. Då byter vi ut ”hjärta och hjärna” i systemen, samtidigt som vi behåller så mycket som möjligt av det gamla systemet. Det är lite av essensen med underhåll i stort, att maximera livslängden genom att enbart byta det som krävs för att utrustningen ska jobba till en så låg livscykelkostnad som möjligt, säger Håkan Strandberg.   

Tankesättet är detsamma också på drivsystem, kraftprodukter, motorer och robotar. 

- Produkter som innehåller mycket elektronik åldras snabbare än vad fallet är med en motor eller generator, och vi har utvecklat långtgående program för att gradera upp sådana här system utan att behöva byta ut hela frekvensomriktaren eller ställverket. Sak samma med robotsidan. Ofta handlar det där om att sätta dit en annan robot, men i en robotcell finns det ju mycket annan utrustning som fortfarande går att använda. Det blir ett sätt att göra investeringar så ”smärtfria” som möjligt, att optimera livslängden på den utrustning man redan har, säger Håkan Strandberg.   Det gäller också att man verkligen funderar igenom vad som är det mest kostnadseffektiva underhållet och hur man ska lägga upp sitt underhåll. - Ta till exempel motorer. Det är rätt vanligt att dessa körs tills de är slut och sedan byts de ut. Är det exempelvis en pump i ett redundant system så fungerar det utmärkt, man kan köra tills den är slut utan att tappa produktion. Men, det kan gälla en liten oansenlig motor som sitter i en kritisk position där ett haveri innebär stora ekonomiska konsekvenser. Man måste ha en klar bild över vilka konsekvenserna blir när man lägger upp sitt underhåll. Många lägger sina UH-resurser på de stora och dyra maskinerna och det kan vara rätt, men man får inte glömma mindre utrustningar på kritiska positioner. Jag menar att det generellt finns mycket mer att göra inom detta område i svensk industri. Det finns förstås stora variationer och en del företag ligger i världsklass när det gäller underhållet. Andra har verkligen försökt, men inte kommit ända fram, ofta för att man saknat den där riktiga kraftsamlingen som behövs. Högsta ledningen måste inse att underhåll inte bara kostar, utan skapar lönsamhet för hela företaget och är värt att investera i. Ofta när vi tecknar fullservicekontrakt är bakgrunden att ledningen tagit ett beslut att man verkligen vill ”sätta axeln till” och säkerställa ett bra och effektivt underhåll tillsammans med en extern partner, konstaterar Strandberg.   

 Vem är då Håkan Strandberg själv? - Jag gick fyraårig teknisk linje med elkraftinriktning i början av 80-talet. När jag gjorde lumpen och det närmade sig muck, blev jag uppringd av ASEA Service som undrade om jag inte kunde börja jobba där. Jag började på kraftservicesidan som servicetekniker och var ute på högspänningsanläggningar. Jag jobbade med reläprovning, brytarprovning och underhåll på allt annat som finns i ett högspänningsställverk, säger Håkan Strandberg och fortsätter: - Efter några år blev jag serviceledare och efter ytterligare några år ändrades organisationen och jag blev planeringschef för serviceverksamheten i Malmö. I slutet 1996 så blev jag site manager för ett fullservicekontrakt som ABB tecknat med bageriföretaget Pågen i Malmö. Jag var där som underhållschef i undgefär tre och ett halvt år och det var en fantastisk resa att få vara med om. Vi hade med oss rutiner och strukturer för att införa ett systematiskt underhåll. Som en del i detta arbete implementerade vi ett underhållssystem (Maximo, som Pågen fortfarande använder), vi stöttade aktivt införandet av TPM i hela verksamheten och vi fick till mycket bra resultat när det gällde att utveckla det förebyggande underhållet, förbättra produktiviteten och minska kassationerna. Det känns extra kul att konstatera att man där förvaltat och vidareutvecklat mycket av det som vi gjorde på ett jättebra sätt, säger Håkan Strandberg.   

 Efter åren på Pågen blev Håkan senior consultant på enheten LCP Consultants, som ABB köpt. - Där var jag konsult främst inom TPM och verksamhetsutveckling och var även lärare i TPM-programmet. Sedan 2004 är jag regionchef på ABB Service, vilket innebär att jag har ansvaret för serviceverksamheten i södra Sverige. Jag ansvarar även  motor- och generatorservice i Sverige, säger Håkan Strandberg.   Vad gör du på fritiden? - Vid fint väder kör jag gärna en tur i vår Jaguar XK8 Cab. Bilar har alltid varit ett intresse och jag har ägt och skruvat med såväl amerikanska som engelska bilar. Just Jaguar har jag fastnat lite för, det är bilar som man kan äga och köra med stort nöje och till klart rimliga kostnader. Sedan tycker jag mycket om att vara ute i skog och mark med familjen. Vi håller även på en hel del med geocaching, en sorts ”skattjakt” med GPS-navigator. På det sättet har jag fått uppleva en massa helt fantastiska platser i Sverige, Frankrike, Grekland med flera länder, platser som jag annars inte skulle haft en aning om. (för den som är intresserad rekommenderas ett besök på www.geocaching.com).   

Till sist, hur ska vi göra för att få ungdomar att intressera sig för teknik och teknikutbildningar? - Jag tror att vi generellt måste bli mycket bättre på att jobba mot ungdomarna tidigt, långt innan de väljer till gymnasiet. De måste tidigt kunna få se vad det egentligen innebär att jobba i industrin. Lite skämtsamt måste vi ”släpa ut” ungarna i garaget och visa att det är kul att meka och hur tekniken verkligen fungerar. Att det fungerar har jag sett på min egen son, som tack vare att han och hans kompisar skaffat mopeder gått från att vara ”teknisk analfabet” till att bli en fullfjädrad moppemekare som nu löser tekniska problem själv, avslutar Håkan Strandberg. 

Peter Olofsson