Uppgraderingsteknik kan öka rötningskapacitet
De stora samrötningsanläggningarna i Sverige behöver större rötningskapacitet och bättre ekonomi för att kunna ta hand om ökande mängder källsorterat matavfall. JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik använder sin uppgraderingsteknik för små anläggningar för att försöka lösa problemen.
– Vi har sett att uppgraderingstekniken har positiva bieffekter. Förutom att den minskar koldioxidhalten så att biogasens metanhalt ökar, minskar den kväve- och svavelhalterna i rötkammaren. Det är viktigt när kväverika substrat rötas i exempelvis kommunala samrötningsanläggningar. Kväverika substrat kan annars hämma processen och rötningskapaciteten, säger Mats Edström, forskare vid JTI.
Försöken sker i pilotskala under ett halvår framåt med hjälp av JTI:s mobila pilotbiogasanläggning och den prototyp för processintern metananrikning som JTI har konstruerat. Tillsammans med fyra svenska anläggningsägare ska JTI-forskarna sedan bedöma nettonyttan för deras befintliga samrötningsanläggningar utifrån testerna.
– Om processintern metananrikning visar sig vara ekonomiskt gångbart även i större skala vid kommunala samrötningsanläggningar kan det vara ett alternativ för bolagen istället för att bygga ut rötningskapaciteten, säger Gustav Rogstrand, chef för JTI:s miljösektion.
Många samrötningsanläggningar dras i dag med lönsamhetsproblem så det vore en stor fördel om mer substrat kunde rötas i befintliga anläggningar utan utbyggnad. Dessutom ger anrikningstekniken lägre halter av koldioxid i biogasen, vilket kan öka kapaciteten i den befintliga konventionella uppgraderingsutrustning som finns vid samrötningsanläggningarna. Det kan betyda att ekonomin för hela konceptet med rötning av avfall för att producera fordonsgas förbättras.
Statistiken visar att andelen biogas som går till fordonssektorn ökar. År 2014 användes 57 % av den producerade biogasen som fordonsgas. I Sverige produceras biogas i dag vid 277 anläggningar, varav 35 är samrötningsanläggningar där olika typer av organiskt material kan rötas (dock inte avloppsslam).
Projektet finansieras av Energimyndigheten, JTI, Ragn-Sells, Uppsala Vatten och Avfall, Göteborg Energi och Avfall Sverige, en intresse- och branschorganisation inom avfallshantering och återvinning, där många medlemmar äger och driver samrötningsanläggningar.