Ökning av andel icke-fossilt bränsle - avfallseldning ligger bakom övergången
Under 2000-talet har det i Sverige skett en övergång från fossila till icke-fossila bränslen. Detta lyfts ofta fram som en framgång för politiska satsningar och miljöinnovationer. En ny studie från Högskolan i Halmstad visar emellertid att det snarare är en ökad eldning av sopor och träflis som ligger bakom övergången. Den har heller inte inneburit någon nämnvärd minskning av koldioxidutsläppen - men soporna är ändå att föredra framför oljan, menar forskarna.
Han har tillsammans med forskarkollegan Max Rånge tittat på hur alla svenska offentliga och privata organisationer och företag har använt olika energikällor mellan åren 2003-2011. Underlaget har de hämtat från SCB. Under perioden har det skett en stadig ökning av andelen icke-fossilt bränsle, år 2006 skedde ett skifte, då blev det mer icke-fossil energianvändning än fossil.
Studien visar en tydlig skillnad mellan offentliga och privata aktörers energianvändning. Det är främst offentliga aktörer - till exempel kraftverk i kommunerna - som står för växlingen, eftersom de har ändrat råvaror från främst oljor till i första hand sopor och träavfall.
- I början var det förmodligen mycket avfall från stormarna Gudrun och Per, säger Mikael Sandberg.
För de privata aktörerna är det fortfarande fossila energikällor som dominerar.
- Det är mycket prat om att vi har så bra miljöteknik i Sverige, det är förvånande att det inte märks mer. Det handlar om enkla lösningar hos offentliga energiproducenter, inte om att omvandla processer. Miljötekniska faktorer har spelat en obetydlig roll för övergången, menar Sandberg.
Forskarna konstaterar också att den ökade användningen av icke-fossila energikällor inte har lett till någon nämnvärd utsläppsminskning av växthusgaser i atmosfären.
- Eldning av träflis och sopor släpper ut lika mycket koldioxid som olja. Men det är ändå att föredra - det är material som redan finns på jordens yta och därför bättre för den totala energibalansen, menar Sandberg.