23948sdkhjf

Mindre vatten gynnsamt vid produktion av biogas

| Av Redaktionen | Tipsa redaktionen

När organiskt avfall ska bli till biogas är vatten oftast en viktig komponent i processen. Med det följer hög vatten- och energikonsumtion samt mycket restprodukter.

Doktoranden Regina Jijoho Patinvoh vid Högskolan i Borås har utvecklat och undersökt processer för torrötning av fast avfall i två olika typer av reaktorer. Hennes forskningsresultat visar att en enkel reaktor av textilt material fungerar utmärkt för torrötning av fast avfall, som kycklingfjädrar, citrusavfall, gödsel och halm. De mikroorganismer som bryter ner avfallet anpassar sig efterhand till det torra materialet så att processen går snabbare.

Läs också: Varutransporter med butikers eget bioavfall

– I en annan, rörliknande reaktor, en plug flow-reaktor, som passar för kontinuerliga processer där avfall fylls på hela tiden, går det att korta ner rötningstiden om man matar på med rätt mängd material, säger Regina Jijoho Patinvoh. Där har jag undersökt var gränserna för den optimala mängden material går.

Den textila reaktorn är utvecklad av textilföretaget FOV Fabrics AB i samarbete med Högskolan i Borås och den lämpar sig väl för biogasproduktion i mindre skala, till exempel i utvecklingsländer. Den ser ut som en platt, avlång kudde med en helt luft- och vattentät dragkedja utmed hela längden.

– Denna reaktor är liten, lätt och man behöver inte någon expertkunskap för att använda den. Lägg bara in avfallet, blandat med lite rötslam och dra igen dragkedjan, så kommer biogasproduktionen igång och reaktorn sväller upp som en ballong. Gasen tappas ut genom en slang. När det inte blir mer gas, tar man ut resterna och fyller på med mer avfall.

Sådana här reaktorer har tidigare använts för traditionell rötning med mycket vatten, men att den lämpar sig väl även för torrötning är gynnsamt, eftersom det blir en minskad vatten- och energiåtgång i processen, samtidigt som restprodukterna blir lättare.

Läs också: Fördubblad dansk biogas

– Detta ger möjligheter för hushåll, grannskap eller samhällen att själva utvinna sin biogas som de till exempel kan driva spisen med eller använda till el. Samtidigt blir de av med en hel del av sitt avfall.

De mikroorganismer som bryter ned materialen är som regel vana vid att arbeta i fuktiga miljöer, men vänjer sig successivt vid den nya, torrare miljön. Därför kan processen vara lite långsam i början när torrt material används, men den blir sedan snabbare och snabbare när mikroorganismerna anpassar sig till den torra miljön.

Regina Jijoho Patinvoh har framför allt använt materialen kycklingfjädrar, gödsel med halminnehåll och citrusrester, var för sig och i olika blandningar. När materialen är hårda behöver de förbehandlas med kemikalier, värme eller bakterier. Restprodukterna efter rötningen fungerar bra att använda som biologiskt gödningsmedel.

Den så kallade plug flow-reaktorn som nämndes inledningsvis är nyutvecklad vid Högskolan i Borås och lämpar sig för mer storskalig biogasproduktion med ett kontinuerligt flöde av material. Den är framtagen för att passa för torra material.

Det finns sedan tidigare inte så mycket forskning eller erfarenhet om hur en reaktor för kontinuerlig torrötning fungerar i liten skala och hur den kan optimeras.

– Men nu har jag testat denna reaktor och undersökt vilken potential den har för torrötning, säger Regina Jijoho Patinvoh. Jag matade på lite i taget och testade var gränserna gick – med målet att få en snabb och säker process, att hitta den optimala graden av materialflöde.

Håll dig uppdaterad med Recycling
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.

Kommentarer (1)
Startsidan just nu

Vägsalt utvinns ur farlig aska

Med hjälp av ny teknik ska Ragn-Sells omvandla farligt avfall till värdefulla resurser i samband med såväl halkbekämpning som gödselproduktion.

Organisation för kemisk återvinning bildad

Chemical Recycling Europe, så heter den nybildade organisationen för kemisk återvinning.

Förenar krafter för att bekämpa plastnedskräpning

Nestlé och Veolia ska samarbeta kring avfallsinsamling, avfallssortering och återvinning av plast, med fokus på elva prioriterade länder i Asien, Afrika, Latinamerika och Europa.

Saltsyrabehållare exploderade hos återvinningsföretag

Fasar ut engångsartiklar av plast

Nyhetsbrev

Produktnyheter
Hållbar plastförpackning i gult

Arkiv

Skolungdomar snackade miljö

Omvärlden
Radioaktiv metall bland återvinningsmetall

Produktnyheter
Skippar sugrören

Få myndigheter uppmanas köpa återvunnet

En ny kartläggning har undersökt hur många statliga myndigheter som uppmanas att köpa återvunnet vid upphandlingar. Resultatet är nedslående.

Standard sätter pris på miljön

Forskarnytt
Ovanligt med höga halter reglerade kemikalier i återvunnen plast

Åt vilket håll styr lagarna? Del 1: Advokatens syn

Hjälper eller stjälper dagens lagstiftning arbetet för att nå en cirkulär ekonomi? Recycling har talat med tre olika aktörer som har lite olika fokus.

2

KTH startar distansutbildning om material

Utbildning fokuserar på polymerer och metaller i ett cirkulärt samhälle.

”Att bruka – inte förbruka”

Forskarnytt
Ätbar bioplast från äpple- och apelsinrester

Tänk dig en engångsmugg, du dricker upp ditt kaffe och sedan kan du äta muggen som efterrätt…..

Miljoner till nya samarbetsprojekt inom cirkulär bioekonomi

Jordbruksverket utlyser 10 miljoner kronor för nya samarbetsprojekt inom cirkulär bioekonomi för jordbruks- och trädgårdsnäringarna.

Fjorton kg elektronik till återvinning

2018 samlade svenskarna in drygt 14 kg elektronik per person till återvinning.

Marksanering
Mikroorganismernas tid är här

Marksanering
Passiv provtagning av porgas

Ny teknik gör Coops pant till nya flaskor

Tipsen: Så tjänar butikerna pengar på avfallet

Robotsortering av skrot

Strategiskt samarbete för storskalig återvinning av polypropen

Nu kommer Karma till Frankrike

Väcker liv i kasserat läder

Forskarnytt
Grönt guld rengör avloppsvatten och producerar biodiesel

Omvärlden
Indien vill stoppa import av plastavfall

Havreskal blir råvara för sötningsmedel

Marksanering
Vägledning kring PFAS-förorenade områden

Forskarnytt
Nytt garn med återvunna fibrer från Textilhögskolan

Omvärlden
Tar ställning i plastfrågan

Biokolanläggning invigd

Omvärlden
Arla introducerar ny datummärkning

Komposit får nytt liv

Forskarnytt
Hur utnyttjar vi livsmedelsindustrins avfall?

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.19