Projekt ska rädda mat från soporna
Kretslopp och vatten, Göteborgs Stad, driver nu ett projekt för att få fler att sortera ut sitt matavfall. Det ettåriga projektet ska lista ut hur fler kan börja sortera ut mer av matavfallet. Sedan tidigare vet man att känslan av att det är äckligt hindrar många, men också bekvämlighet och brist på plats. Kanske finns det även annat som hindrar. Och vilka lösningar finns på problemen?
Projektet använder en särskild metod som kallas tjänstedesign. Metoden går ut på att arbeta tillsammans med hushåll och flerbostadshusägare för att se vad som hindrar dem från att sortera ut matavfallet. I början görs djupintervjuer som sen ligger till grund för fortsatt arbete.
– Vi tar utgångspunkt i två olika bostadsområden, Rannebergen och Kyrkbyn, berättar Mia Carlevi, i ett pressmeddelande.
Vad är det för ovärderliga resurser som finns i matavfallet? Många känner säkert till att man kan köra bil på biogas som görs av matavfall. Det är ett bränsle som nästan inte påverkar klimatet och som ger mycket renare luft än bensin gör. Biogas minskar koldioxidutsläppen med 80 procent, partikelhalten med 99 procent och kväveoxidhalten med 90 procent.
Men ur matavfallet kan man även vaska fram fosfor. Det är ett ämne som är livsavgörande för människan. Växter och grödor behöver fosfor för att växa. Det är ett grundämne som bryts i fosforgruvor utomlands för att sedan importeras som en beståndsdel i mineralgödsel. Men fosfor kan också utvinnas ur matavfall som biogödsel. Då får man dessutom med värdefulla mikronäringsämnen som saknas i konstgödsel.
– Det som är viktigt att känna till är att brytbar fosfor, precis som olja, är en ändlig resurs, förklarar Mia Carlevi.
Men till skillnad från olja, som går att ersätta med andra alternativ, finns det inget som kan ersätta fosfor.
– Det handlar alltså om vad vi ska kunna sprida på åkrarna i framtiden. Utan fosfor kan man inte odla, avslutar Mia Carlevi.