Stora dioxinutsläpp från avfallsbränder

| Av Jesper Gunnarsson | Tipsa redaktionen

Vid driftstopp och lågsäsong lagras avfallsbränsle i stora högar i väntan på vinterns värmebehov. De senaste åren har bränder i avfallshögar blivit vanligare och större, med stora giftutsläpp som följd. Ändå är det inget som regleras av någon myndighet.

Mer än 10 000 ton avfall brann upp förra året i några enstaka storbränder. Siffran för i år är minst lika stor. Det handlar om alltifrån blandat hushållsavfall till utsorterad, ren plast. Det visar en rundringning som Recycling har gjort till ett tiotal anläggningar som eldhärjats.

En stor del av avfallet skulle vidare till förbränningsanläggningar för att omvandlas till fjärrvärme och elektricitet. Vid den typen av förbränning finns också stora och dyra rökgasreningsanläggningar, något som naturligtvis saknas vid okontrollerade bränder i avfallslager.

Lite grovt räknat orsakade fyra bränder under sammanlagt tio dagar under 2016 ett dioxinutsläpp på ungefär 1,7 gram. Utsläppen från fem större bränder i år är ännu större, men några totalsiffror över hur stora mängder som brunnit finns inte än.

De här siffrorna kan jämföras med det årliga dioxinutsläppet från 40-talet svenska avfallsförbränningsanläggingar som ligger runt 3 gram per år. Inte ens ett dussin storbränder släpper alltså ut lika mycket som den kontrollerade förbränningen av miljontals ton avfall lyckas göra på ett helt år.

Tidigare har det funnits lite olika uppfattningar bland brandforskare på institutionssidan och akademin om antalet bränder ökar eller minskar. Under de senaste åren tycks dock storbränderna ha ökat. Det är åtminstone den uppfattning som möter Recyclings reporter vid vår rundringning.

I några fall uttrycks brandproblematiken som direkt kopplad till själva avfallsförbränningen. Så var det till exempel i Kiruna där branden härjade i fem dagar:

Vi har haft två besvärliga år med driftsproblem i vår avfallsförbränningsanläggning, som har gjort att vi har fått olyckligt stora avfallslager som har bidragit till att vi haft svårt att hantera till exempel brandgator på rätt sätt, berättar Jan Fjordell, vd vid Tekniska verken i Kiruna.

Trots att dioxinutsläppen är stora så finns ingen miljömyndighet som gör tillsyn för att förebygga avfallsbränder. Mörkertalet över antalet bränder är också stort, eftersom de mindre bränder som släcks av den egna personalen inte alltid inrapporteras.

Läs också: Värmelager kan minska avfallshögarna

 

Det bästa vore om länsstyrelsen, räddningtjänsten och bolagen kunde samarbeta kring det här. Ytterst är det Naturvårdsverket som sätter ribban, men idag är man inte så förtjust i att ställa krav, menar William Hogland, professor i miljöteknik vid Linnéuniversitetet.

Han är starkt kritisk till slarvet som leder till onödiga avfallsbränder. En enkel åtgärd kan vara att kräva att bolagen beskriver hur de jobbar med brandskydd och utbildningsprogram för att undvika bränder och miljöskadliga dioxinutsläpp

Naturvårdsverket har precis sammanställt en rapport över miljögifters förekomst i Sverige. Där ser de att dioxinet fortsätter att vara ett stort problem. 

Läs också: Litiumbatterier, bov i dramat eller ej?

Dioxinfrågan har i mitt tycke inte varit tillräckligt prioriterad och vi behöver göra någonting eftersom halterna inte minskar i naturen så mycket som vi önskat. Samtidigt är det svårt att vidta kraftiga åtgärder som är effektiva. Jag tänker mig att vi måste genomföra en rad olika aktiviteter så att några bär frukt, säger handläggaren Erik Westin.

Jesper Gunnarsson

Fakta:

Det finns ungefär 200 stycken kända dioxiner. De bildas framför allt vid ofullständig förbränning och särskilt i närvaro av koppar som underlättar dioxinbildning. En förutsättning för dioxinbildning är klor och brom som finns i exempelvis matavfall (salt) och elektronikskrot (flamskyddsmedel). Alla dioxiner är inte giftiga, utan bara sjutton stycken av dem, å andra sidan är vissa av dem rejält giftiga. Siffrorna i artikeln beskriver den totala giftigheten hos alla utsläppta dioxiner, och är omräknat till mängd av det giftigaste dioxinet.



Håll dig uppdaterad med Recycling
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Startsidan just nu

Dags för mer cirkulära flöden och mindre avfall

Nordiska varumärken banar väg för textilåtervinning

Krafttag mot sopdumpning gav resultat

NSR och Rögle i hållbarhetssamarbete

Forskarnytt
Cellulosa ska ersätta plast

RISE PFI, Mittuniversitetet och MoRe Research är huvudaktörerna i det nyligen uppstartade Interreg-projektet PlastiCel. Projektet syftar till att utveckla nanocellulosa- och cellulosakompositer med barriär och isolerande egenskaper.

De blir finalister på Återvinningsgalan!

Nyhetsbrev

Slutförvar ett steg närmare

Mark- och miljödomstolen och Strålsäkerhetsmyndigheten har kungjort SKB:s ansökan om att få bygga ut Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall, SFR, i Forsmark.

Arkiv

Miljöteknik på export

Största affären för umeåföretaget

Pilotanläggning för membranrening invigd

Om några år finns världens största avloppsreningsverk med membranteknik i Stockholm. Nyligen invigdes den kompletta pilotanläggningen på IVLs forskningsanläggning Hammarby Sjöstadsverk.

Stöd vid verksamhetsavveckling

Miljöpris till Stena Recycling

Miljoner till textil samverkansarena

Järnvägslösning minskar CO2-utsläpp

2016 startade Green Cargo ett samarbete med Norsk Gjenvinning för järnvägstransporter av returträ från Groruddalen Miljöpark i Norge till Tekniska verkens kraftvärmeverk i Katrineholm.

Avfallsförbränning
Värmelager kan minska avfallshögarna

Avfallsförbränning
Litiumbatterier, bov i dramat eller ej?

Avfallsförbränning
Så förebygger du avfallsbränder

Avfallsförbränning
Stora dioxinutsläpp från avfallsbränder

Konst med återvinning i fokus

Vill ta helhetsgrepp på bygg- och rivningsavfallet

Byggsektorn behöver bli mer cirkulär

Omvärlden
Norsk byggbransch vill bort från förbränning

- Avfall är en högvärdig resurs som ska återvinnas och återanvändas, inte brännas, säger Per Öivind Voie, näringspolitisk direktör i norska branschföreningen Elektroföreningen, EFO.

Svårt nå hållbara textilier

Driver på kring hållbar textil i vården

Produktnyheter
Klimatsmart baksida för textilgolv

Corvara får ny hållbarhetschef

”Värdepappers”-tjuvar i farten…..

Projekt ska rädda mat från soporna

Miljöpris till Åke Rosén

Scandinavian Enviro Systems säkrar bryggfinansiering

Forskarnytt
Projekt om kemisk återvinning tar fart

Forskarnytt
Pengar till framtidens hållbara energisystem

Namnbyte i norr

Säljrekord för HVO100

Omvärlden
”Tråg-till-tråg”-återvinning av PET

Sopköket öppnar i Söderhallarna

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.238