Utmanande in-situsanering

| Av Peter Olofsson | Tipsa redaktionen

I Kristianstad närmar sig en uppmärksammad marksanering sitt slut. Det handlar om kvarteret Färgaren på området Långebro, riksbekant i marksaneringssammanhang då fastigheten räknas som en av Skånes mest förorenade tomter. Inte så konstigt kanske, då en av landets äldsta kemtvättar tidigare legat där.

Färgeri och kemtvätt med klorerade lösningsmedel bedrevs på platsen från tidigt 1900-tal fram till 1980-talet. Själva byggnaderna revs 2001 och tomten har betraktats som ett högt prioriterat saneringsprojekt. Detta eftersom föroreningarna i marken hotat att spridas till en av Skandinaviens mest värdefulla grundvattenresurser belägen ca 100 meter under marknivån.

Läs också: Renare Marks vårmöte igång

 

Projektledare för saneringen är Elin Remstam, som berättar:

- Den förberedande fasen har varit väldigt omfattande för att få en blick över hur föroreningssituationen ser ut. Vi har tagit borrprover, grundvattenprover med mera.

Själva saneringen har sedan skett i två steg. Steg ett var att genomföra en konventionell schaktsanering ner till ca 2,5 meters djup. På något ställe, där det funnits en brunn schaktades det ner till åtta meters djup, säger Elin Remstam.

Läs också: De ska sanera i Örkelljunga

Sammanlagt ca 6000 kubikmeter förorenad jord har forslats bort för slutligt omhändertagande i Hässleholm.

 

Steg två sedan har handlat om en termisk in-situsanering.

- Föroreningarna går ner till 20 meters djup drygt. Det är ett källområde med de värsta föroreningarna och sedan har det också varit ett grundvattenuttag som gjort att föroreningar i lägre koncentrationer har spridit sig djupare. Vi har ganska högt grundvatten här, så att schaktsanera allt var inte ett alternativ. Det hade blivit problem med grundvattensänkning säger Elin Remstam och fortsätter:

Läs också: Dags för Renare Marks vårmöte 2018

- Det finns också metoder där man borrar upp massor och sedan återfyller med rena massor. Den metoden hade varit svår att använda. Det gäller att borra helt rakt, då en liten avvikelse får stor inverkan på 22 meters djup. Det är cirkulära borrar, vilket innebär mycket överlappning för att få till stånd en bra sanering. Dessutom hade det också blivit en väldig hantering av förorenad jord i området med näraliggande bostäder och verksamheter.

 

Det finns en del olika in situ-metoder att ta ställning till.

- Med med tanke på de jordarter vi har här och grundvattenförutsättningarna, valde vi termisk in situ. Det handlade vi upp när schaktsaneringen var nästan klar.

Läs också: Bättre metoder krävs för mätning av ämnen i marken

Det finns flera leverantörer med snarlika metoder, så vi räknade med att få in fyra olika anbud att ta ställning till. Det blev tre, och ett av dessa förkastades på grund av ofullständiga uppgifter. Av de kvarvarande två så var det Veolia som lågt bäst till. Detta via deras dotterbolag Krüger som är experter inom termisk in-situsanering. Veolia vann alltså upphandlingen, säger Elin Remstam.

 

Man började installera anläggningen i april förra året.

- Först borrades alla värmerören ner, drygt 90 stycken. Med ventilationsrör, temperaturmätningsrör etc blev det sammanlagt ca 120 borrhål. Detta tog fram till början av sommaren. Under sommaren arbetade sedan entreprenören med att koppla ihop anläggningen. De drygt 90 rören skulle ha värme på sig, temperaturerna mäts i åtta punkter på varje rör, ventilationsbrunnar för att fånga luften och föroreningarna installerades, liksom containrar för luft- och vattenrening, plus en del annan utrustning, säger Elin Remstam och fortsätter:

- Från 18 september i höstas är anläggningen i drift och har sedan dess värmt upp marken. I de återfyllda schaktmassorna värmer vi inte, utan det är från 2,5 meters djup och ner till 22 meter som marken värms upp.

När man värmer upp marken så förångas vattnet med PCE-föroreningarna och detta sugs sedan upp med fläktar. Avskiljningen av föroreningarna sker i tre kolfilter. Den mest förekommande klorföreningen är perkloretylen. Man har värmt så att det blir ca 100 grader på kallaste stället. Detta har inneburit att det på vissa ställen i marken varit upp mot 700 till 800 grader varmt.

- Värmen är elgenererad. I upphandlingen fanns en öppning också för biogas, men så blev det alltså inte. Det handlar om hög effekt och mycket el som går åt. Men, hade vi schaktsanerat så hade det gått åt betydligt mer energi för att transportera massor. Nu är ju marken ren också, vilket fallet inte blir förrän man behandlar de förorenade bortschaktade massorna, säger Remstam och tillägger att elen som används är miljömärkt.

 

Hur mycket föroreningar räknar man då med att få upp?

- Vi har uppskattat att det totalt handlar om ca 1500 kg perkloretylen som vi kommer att kunna ta hand om. Vi är uppe på de nivåerna så det har visat sig stämma ganska bra. Vi har gott hopp om att få upp i stort sett allt. Provborrningar för att kontrollera om värmningen kan avslutas påbörjades i slutet av januari och nu väntar vi på resultatet av dessa. Så slutfasen av saneringen har påbörjats kan man säga. Vi tror att det ska gå att avsluta i mitten av februari, säger Elin Remstam och tillägger:

- Eventuella rester med lägre halter av föroreningarna kommer att självrenas. Självrening sker hela tiden, men den går väldigt långsamt och det är därför som det varit nödvändigt att ta till aktiva åtgärder här.

Saneringen kostar ca 50 MSEK, som Naturvårdsverket finansierat.

- Ca hälften av detta är själva in-situentreprenaden. Resten har varit provtagningar, schaktsaneringen och innan den var vi tvungna att dra om en del ledningar på grund av att det löper en gata precis utanför. Det ska återställas efteråt och kostar en del. Vi har sedan lite pengar kvar om det skulle visa sig att vi längre fram behöver påskynda den naturliga nedbrytningen, avslutar Elin Remstam.

Peter Olofsson



Håll dig uppdaterad med Recycling
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Startsidan just nu

Absolut Vodka i cirkulär ekonomi

Gemensamma processer genererar biovätgas, protein och bioplast

I MultiBio blir avfall från massa- och pappersbruk till produkter som samhället efterfrågar. 

Avfall ökar fortfarande

LignoCity ger Sverige försprång inom bioekonomi

Testbädden LignoCity har visat hur lignin kan användas. Nu görs en ny satsning som ska vidareutveckla LignoCity och hjälpa startups samt små och medelstora företag att utveckla nya ligninbaserade och koldioxidsnåla lösningar.

Obefintliga krav på återvunnet material i kommuners upphandling

Nyhetsbrev

Holländsk plaståtervinnare till Sverige

Arkiv

Volvo Cars gör rejält miljölyft

Varje ny bil ska innehålla minst 25 procent återvunnen råvara från 2025, säger Andreas Andersson, analysingenjör på Volvo Cars, till Plastforum.

Skapar kraftvärme- och biogasanläggning i Upplands Bro

Klartecken för fastighetsnära avfallsinsamling

Handlingsplan ska minska matsvinnet

Regeringen presenterar en handlingsplan innehållande bland annat 42 förslag på åtgärder för att minska matsvinnet.

Dags att uppdatera avfallstrappan

Avfallstrappan är fortfarande viktig, men behöver förnyas för att fungera i en cirkulär ekonomi, inte minst när det gäller energiutvinning och deponering av avfall.

Jobb-skuggar för att lära om avfallshantering

Läkemedelsrening behöver inte vara dyr

Tekniken för avancerad rening av läkemedelsrester på svenska avloppsreningsverk finns, till en kostnad av cirka en krona per kubikmeter vatten.

Sensec får uppdrag av Kuusakoski

Säkerhetsbolaget Sensec har av Kuusakoski i Finland fått uppdraget att utföra serviceinspektioner på de anläggningar som utför radiologisk kontroll av inkommande gods.

Investering ska ge nytt liv åt spillbröd

Blekinge-bageriet brottades med tonvis av överblivet bröd – genom miljoninvestering ska det nu bli till ny produkt.

Hon ska hålla i hållbarheten

Svensk Dagligvaruhandel rekryterar före detta chef från Lidl.

Digitala möjligheter i analog bransch

NSR tillsammans med iTunnan blir nu något av avfallshanteringens nya pionjärer med Sveriges första OPI-avtal, som kan komma att innebära helt nya digitala möjligheter för en annars väldigt analog bransch.

PVC-återvinning slår nytt rekord

Marksanering
Miljoner till projekt inom förorenade områden

Remondis köper svensk återvinnare

"Mer plast än fisk i haven"

En ny rapport från WWF visar att koncentrationen av plastskräp är högst i världen i Medelhavet.

Forskarnytt
Hållbar skyddsbarriär ersätter vanlig plast

Omvärlden
Indien förbjuder engångsplast

Ragn-Sells säljer polsk verksamhet

Forskarnytt
Forskning kring drivmedel från uttjänta däck

Utredning om svensk biogas

Avgift för plastpåsar en succé

H&M:s kunder köper färre påsar

Stöd till riskavfallsbehållare av biokomposit

ÅI-synpunkter på regeringsförslag

Volvo Cars tar bort engångsartiklar i plast

Omvärlden
Återvunnen asfalt på dansk motorväg

"Laga plast istället för att byta ut"

Välkomnar nyordning för förpackningar och tidningar

Ny hållbarhetschef

Bara vart tredje storbolag cirkulärt

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.132