23948sdkhjf

Utmanande in-situsanering

| Av Peter Olofsson | Tipsa redaktionen

I Kristianstad närmar sig en uppmärksammad marksanering sitt slut. Det handlar om kvarteret Färgaren på området Långebro, riksbekant i marksaneringssammanhang då fastigheten räknas som en av Skånes mest förorenade tomter. Inte så konstigt kanske, då en av landets äldsta kemtvättar tidigare legat där.

Färgeri och kemtvätt med klorerade lösningsmedel bedrevs på platsen från tidigt 1900-tal fram till 1980-talet. Själva byggnaderna revs 2001 och tomten har betraktats som ett högt prioriterat saneringsprojekt. Detta eftersom föroreningarna i marken hotat att spridas till en av Skandinaviens mest värdefulla grundvattenresurser belägen ca 100 meter under marknivån.

Läs också: Renare Marks vårmöte igång

 

Projektledare för saneringen är Elin Remstam, som berättar:

- Den förberedande fasen har varit väldigt omfattande för att få en blick över hur föroreningssituationen ser ut. Vi har tagit borrprover, grundvattenprover med mera.

Själva saneringen har sedan skett i två steg. Steg ett var att genomföra en konventionell schaktsanering ner till ca 2,5 meters djup. På något ställe, där det funnits en brunn schaktades det ner till åtta meters djup, säger Elin Remstam.

Läs också: De ska sanera i Örkelljunga

Sammanlagt ca 6000 kubikmeter förorenad jord har forslats bort för slutligt omhändertagande i Hässleholm.

 

Steg två sedan har handlat om en termisk in-situsanering.

- Föroreningarna går ner till 20 meters djup drygt. Det är ett källområde med de värsta föroreningarna och sedan har det också varit ett grundvattenuttag som gjort att föroreningar i lägre koncentrationer har spridit sig djupare. Vi har ganska högt grundvatten här, så att schaktsanera allt var inte ett alternativ. Det hade blivit problem med grundvattensänkning säger Elin Remstam och fortsätter:

Läs också: Bättre metoder krävs för mätning av ämnen i marken

- Det finns också metoder där man borrar upp massor och sedan återfyller med rena massor. Den metoden hade varit svår att använda. Det gäller att borra helt rakt, då en liten avvikelse får stor inverkan på 22 meters djup. Det är cirkulära borrar, vilket innebär mycket överlappning för att få till stånd en bra sanering. Dessutom hade det också blivit en väldig hantering av förorenad jord i området med näraliggande bostäder och verksamheter.

 

Det finns en del olika in situ-metoder att ta ställning till.

- Med med tanke på de jordarter vi har här och grundvattenförutsättningarna, valde vi termisk in situ. Det handlade vi upp när schaktsaneringen var nästan klar.

Läs också: Dags för Renare Marks vårmöte 2018

Det finns flera leverantörer med snarlika metoder, så vi räknade med att få in fyra olika anbud att ta ställning till. Det blev tre, och ett av dessa förkastades på grund av ofullständiga uppgifter. Av de kvarvarande två så var det Veolia som lågt bäst till. Detta via deras dotterbolag Krüger som är experter inom termisk in-situsanering. Veolia vann alltså upphandlingen, säger Elin Remstam.

 

Man började installera anläggningen i april förra året.

- Först borrades alla värmerören ner, drygt 90 stycken. Med ventilationsrör, temperaturmätningsrör etc blev det sammanlagt ca 120 borrhål. Detta tog fram till början av sommaren. Under sommaren arbetade sedan entreprenören med att koppla ihop anläggningen. De drygt 90 rören skulle ha värme på sig, temperaturerna mäts i åtta punkter på varje rör, ventilationsbrunnar för att fånga luften och föroreningarna installerades, liksom containrar för luft- och vattenrening, plus en del annan utrustning, säger Elin Remstam och fortsätter:

- Från 18 september i höstas är anläggningen i drift och har sedan dess värmt upp marken. I de återfyllda schaktmassorna värmer vi inte, utan det är från 2,5 meters djup och ner till 22 meter som marken värms upp.

När man värmer upp marken så förångas vattnet med PCE-föroreningarna och detta sugs sedan upp med fläktar. Avskiljningen av föroreningarna sker i tre kolfilter. Den mest förekommande klorföreningen är perkloretylen. Man har värmt så att det blir ca 100 grader på kallaste stället. Detta har inneburit att det på vissa ställen i marken varit upp mot 700 till 800 grader varmt.

- Värmen är elgenererad. I upphandlingen fanns en öppning också för biogas, men så blev det alltså inte. Det handlar om hög effekt och mycket el som går åt. Men, hade vi schaktsanerat så hade det gått åt betydligt mer energi för att transportera massor. Nu är ju marken ren också, vilket fallet inte blir förrän man behandlar de förorenade bortschaktade massorna, säger Remstam och tillägger att elen som används är miljömärkt.

 

Hur mycket föroreningar räknar man då med att få upp?

- Vi har uppskattat att det totalt handlar om ca 1500 kg perkloretylen som vi kommer att kunna ta hand om. Vi är uppe på de nivåerna så det har visat sig stämma ganska bra. Vi har gott hopp om att få upp i stort sett allt. Provborrningar för att kontrollera om värmningen kan avslutas påbörjades i slutet av januari och nu väntar vi på resultatet av dessa. Så slutfasen av saneringen har påbörjats kan man säga. Vi tror att det ska gå att avsluta i mitten av februari, säger Elin Remstam och tillägger:

- Eventuella rester med lägre halter av föroreningarna kommer att självrenas. Självrening sker hela tiden, men den går väldigt långsamt och det är därför som det varit nödvändigt att ta till aktiva åtgärder här.

Saneringen kostar ca 50 MSEK, som Naturvårdsverket finansierat.

- Ca hälften av detta är själva in-situentreprenaden. Resten har varit provtagningar, schaktsaneringen och innan den var vi tvungna att dra om en del ledningar på grund av att det löper en gata precis utanför. Det ska återställas efteråt och kostar en del. Vi har sedan lite pengar kvar om det skulle visa sig att vi längre fram behöver påskynda den naturliga nedbrytningen, avslutar Elin Remstam.

Peter Olofsson

Håll dig uppdaterad med Recycling
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.

Kommentarer (0)
Startsidan just nu

Återvinningsgalan
Tidigare vinnare: Glykolåtervinning nu i industriell skala

EU-domstolen återupptar mål?

Häromdagen meddelade Högsta förvaltningsdomstolen sin dom i målet mellan Konkurrensverket och de skånska kommuner som direktupphandlat avfallstjänster utan att annonsera dessa. En dom som kan leda till att EU-domstolen återupptar ett mål mot Sverige.

Revolutionerande genombrott för plaståtervinning

Ikea ska bli självförsörjande på sallad

Som en del i Ikeas hållbarhetsstrategi börjar nu arbetet mot att bli självförsörjande på sallad.

Pantkampanj sprider sig

Nyhetsbrev

Reningsverk blir bioraffinaderier

Arkiv

Ny dom kör över Konkurrensverket

Nu är sista ordet sagt kring en flera år gammal strid mellan Konkurrensverket och tretton skånska kommuner.

Återvinningsgalan
Tidigare vinnare: Lyckat koncept för insamling av farligt avfall

Den idag välbekanta Samlaren för olika typer av farligt avfall fick pris som Årets kretsloppsavgiftare på den första Återvinningsgalan 2009.

Projekt för mindre take away-skräp

Flergångslådor eller pantsystem för förpackningar, kan det vara lösningar för att minska mängden skräp som kommer från våra take away-vanor?

Omvärlden
Nytt WEEE-alternativ i Norge

Återvunnet klär kultur- och demokratiministern

Alice Bah Kuhnke väljer klänning från Stockholms Stadsmission Remake till årets Nobelfest.

”Bröl”, succé på julbordet?

Gammalt bröd blir mörk julöl. ”Mycket populär”.

Forskarnytt
Osund returkultur i modebranschen - tre sätt att bryta negativ trend

Han blir vd på Svenska Metallkretsen

Produktnyheter
Flyttar produktion

Gå på opera och återvinn mobiler!

GöteborgsOperan har startat mobilinsamling för sina besökare, ett initiativ som direkt blivit en succé.

Produktnyheter
De utvecklar bränslecellsdriven sopbil

Prisade frackar på Nobelmiddagen

Återvinningsgalan
Finalisterna klara!

Juryn har nu sammanträtt och det står klart vilka finalisterna är till årets Återvinningsgala.

VD-byte hos Avfall Sverige

Bättre hantering av läkemedelsavfall

Återvinningsgalan
Tidigare vinnare: Låneidé fick hedersomnämnande

Forskarnytt
Elbussbatterier ska lagra solenergi

Nu invigs vad som troligen är Europas första energilager baserat på elbussbatterier – detta genom ett forskningsprojekt i Göteborg.

Återvinningsgalan
Tidigare vinnare: De fick första priset på första galan

Årets julklapp återvunnen

Forskarnytt
Svampar omvandlar restprodukter

Matavfallsmål nått

Produktnyheter
Nya kapsyler av ÅV-plast

Produktnyheter
Hög kvalitet på returträ i ett steg

Förbundsdirektör avgår

Kylskåp för minskat matsvinn

Skärpta krav = längre liv för elektronik?

Vill ha vite för defekt sopbil

Får agenturen för två maskinjättar

Stort och smått på miljökonferens

De investerar för att främja återvinning av textilfibrer

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.182