Ny metod förbättrar sortering av hushållsavfall
Kamran Rousta, nybliven doktor som i mars disputerade med sin forskning inom området Resursåtervinning, har i sin studie under flera år undersökt hur hushåll i ett utvalt område sorterar sitt hushållsavfall. Bland annat visar resultaten att bara i Borås innebär felsortering en årlig samhällskostnad på cirka 13 miljoner kronor.
Forskningsproceduren, som tagits fram i och med denna studie, kallas RBT – Recycling Behaviour Transition – och består av fyra steg. Först görs en utvärdering av aktuellt beteende, sedan identifieras lämpliga åtgärder och förändringar, därefter genomförs dessa åtgärder och förändringar och slutligen görs en bedömning av den kvantitativa effekten.
Rent konkret innebär det att bland annat plockanalys använts för att utröna vad och hur mycket som felsorteras. Efter analysen har intervjuer genomförts för att ta reda på varför de boende i ett aktuellt område sorterar visst avfall fel och vad de behöver för att ändra beteendet. Baserat på svaren har olika åtgärder testats och fler plockanalyser genomförts för att se om det skett någon förändring. På så sätt har Kamran Rousta kunnat testa sig fram till lämpliga lösningar som passar bra där ett specifikt problem eller beteende uppstått.
– Det vi kom fram till när vi jobbade med sorteringen av hushållsavfall här i Borås var att det i mångt och mycket handlar om kommunikation och avstånd. Många av de som tillfrågades upplevde att informationen om hur sopor ska sorteras var för knapphändig eller svår att förstå och dessutom är avståndet till återvinningsstationerna för långt, säger han.
När han i studien minskade avståndet till återvinningsstationen och skapade ett miljörum för insamling av förpackningar, minskade felsorterade förpackningar med 30 procent i pilotområdet. Kamran Rousta fortsätter:
– Källsortering är första steget för återvinning och cirkulär ekonomi. Om det inte fungerar bra, kostar det för samhället.
Metoden användbar trots lokala skillnader
Vad som behöver göras för att förbättra avfallssortering kan skilja sig åt beroende på var analyserna genomförs, på grund av lokala omständigheter. Men metoden har utformats för att ta hänsyn till lokala faktorer och därför är den möjlig att applicera överallt.
– RBT är en bra metod just därför att den påvisar passande lösningar för den lokala kontexten och har därför potential att bli en standard-metod. Att använda sig av mixade kvalitativa och kvantitativa metoder som plockanalys och intervjuer ger en god helhetsbild av problemet och möjliga lösningar.
Artikeln är en del av vårt tema om Forskarnytt.