23948sdkhjf

Forskningsagenda för minskat matsvinn

| Av Marcus Petersson | Tipsa redaktionen

– I en värld där befolkningen ökar och jordbruket är satt under stark och ökande press på grund av klimatförändringarna måste betydligt mer av den mat som produceras ätas upp. Jordbruksmark och tillgång till vatten för livsmedelsproduktion är bristvaror. Min forskning handlar om att utifrån konsumenters beteenden och behov undersöka om och hur förpackningar kan bidra till att vi slänger mindre mat, säger Helén Williams, docent i miljö- och energisystem.

Helén Williams är verksam vid CTF, Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet, där hon forskar om förpackningar ur ett tjänsteperspektiv. Under de senaste tio åren har Helén Williams, tillsammans med kollegan Fredrik Wikström, lyft fram förpackningens roll för minskad miljöpåverkan.

– Det blåser snålt om förpackningar i miljödebatten. Rapporter om växande plastberg avlöser varandra och förpackningarnas berättigande ifrågasätts, men det finns två viktiga fakta som många missar när de gör förpackningen till en miljöbov. Det första är att livsmedel står för 30 procent av hushållens klimatpåverkan och har en betydligt större miljöpåverkan än själva förpackningen. Det andra är att det går att designa förpackningar som hjälper konsumenten att slänga mindre mat och därmed minska miljöpåverkan. Självklart ska också fler förpackningar tillverkas i förnyelsebart material och gå att materialåtervinna, säger Helén Williams.

I FN:s Globala mål för hållbar konsumtion och produktion handlar ett delmål om att halvera de 1,3 miljarder ton livsmedel som slängs årligen. 2016 tog Helén Williams och Fredrik Wikström initiativet till att bjuda in en grupp internationellt ledande forskare för att tillsammans tackla detta komplexa forskningsområde. De har tillsammans skapat en forskningsagenda med prioriterade forsknings- och utvecklingsfrågor för hur förpackningar kan bidra till FN:s Globala mål - ett halverat matsvinn år 2030.

– Vi behöver mer kunskap om vilka förpackningsegenskaper som spelar störst roll för matsvinnet för olika produkter. Vi behöver bli bättre på att värdera miljöpåverkan av förpackningen i olika länder, beroende på om matresterna blir djurfoder eller hamnar på soptippen och om förpackningen återvinns eller hamnar i havet blir bästa förpackningsalternativ väldigt olika. Vi behöver också hitta affärsmodeller för hur producenter kan tjäna pengar på att sälja förpackningar som minskar svinnet av mat. I slutändan handlar det också om att få konsumenter att välja förpackningar som hjälper dem att slänga mindre mat istället för att prioritera lägsta pris och storpack, säger Helén Williams.

Forskningsagendan Packaging Strategies that Save Food - A research agenda for 2030 publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Industrial Ecology och har rönt stor uppmärksamhet både nationellt och internationellt.

Håll dig uppdaterad med Recycling
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.

Kommentarer (0)
Startsidan just nu

Skolungdomar snackade miljö

Omvärlden
Radioaktiv metall bland återvinningsmetall

Få myndigheter uppmanas köpa återvunnet

En ny kartläggning har undersökt hur många statliga myndigheter som uppmanas att köpa återvunnet vid upphandlingar. Resultatet är nedslående.

Standard sätter pris på miljön

Forskarnytt
Ovanligt med höga halter reglerade kemikalier i återvunnen plast

Nyhetsbrev

Åt vilket håll styr lagarna? Del 1: Advokatens syn

Hjälper eller stjälper dagens lagstiftning arbetet för att nå en cirkulär ekonomi? Recycling har talat med tre olika aktörer som har lite olika fokus.

Arkiv

KTH startar distansutbildning om material

Utbildning fokuserar på polymerer och metaller i ett cirkulärt samhälle.

”Att bruka – inte förbruka”

Forskarnytt
Ätbar bioplast från äpple- och apelsinrester

Tänk dig en engångsmugg, du dricker upp ditt kaffe och sedan kan du äta muggen som efterrätt…..

Miljoner till nya samarbetsprojekt inom cirkulär bioekonomi

Jordbruksverket utlyser 10 miljoner kronor för nya samarbetsprojekt inom cirkulär bioekonomi för jordbruks- och trädgårdsnäringarna.

Fjorton kg elektronik till återvinning

2018 samlade svenskarna in drygt 14 kg elektronik per person till återvinning.

Marksanering
Mikroorganismernas tid är här

Marksanering
Passiv provtagning av porgas

Ny teknik gör Coops pant till nya flaskor

Tipsen: Så tjänar butikerna pengar på avfallet

Robotsortering av skrot

Strategiskt samarbete för storskalig återvinning av polypropen

Skadliga kemikalier hindrar cirkulära affärsmodeller

Giftiga kemikalier förbises i samtal om cirkulär ekonomi.

Nu kommer Karma till Frankrike

Väcker liv i kasserat läder

Forskarnytt
Sällsynta jordartsmetaller ur avfall

De blir ny entreprenör för insamling av hushållsavfall

Forskarnytt
Grönt guld rengör avloppsvatten och producerar biodiesel

Uppdaterad: Brand på återvinningsanläggning

Omvärlden
Indien vill stoppa import av plastavfall

Havreskal blir råvara för sötningsmedel

Marksanering
Vägledning kring PFAS-förorenade områden

Forskarnytt
Nytt garn med återvunna fibrer från Textilhögskolan

Omvärlden
Tar ställning i plastfrågan

Biokolanläggning invigd

Omvärlden
Arla introducerar ny datummärkning

Komposit får nytt liv

Forskarnytt
Hur utnyttjar vi livsmedelsindustrins avfall?

Konkurrensverket synar Sysav på nytt

Forskarnytt
Gamla rör blir nya

Fler går över till returpall

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.108