23948sdkhjf

Återvinning av 3D-printmaterial

| Av Peter Olofsson | Tipsa redaktionen

I takt med att 3D-printing snabbt växer, har också funderingar kring återvinning av 3D-printmaterial ökat. Chalmers Industriteknik har till exempel samarbetat med landets enda tillverkare av 3D-filament i ett projekt för att få fram en lämplig modell för återvinning av materialet.

Kristina Liljestrand är projektledare vid Chalmers Industriteknik.

Läs också: Självsorterande återvinning

- Vi jobbade tillsammans med 3D-filamenttillverkaren Add North 3D i projektet Cirkumat. 3D-printing växer i Sverige och volymerna för filament ökar. Men det finns tyvärr inget bra system i Sverige för att ta hand om filamentspillet. Det finns inget producentansvar, då det ju inte handlar om förpackningar och liknande. En stor del är PLA, alltså nedbrytbar mjölksyrepolymer, och det vill man inte gärna ha in i de vanliga systemen för plaståtervinning. Samtidigt är det en jättefin plast och det blir mycket spill när man 3D-printar. En enkät vi skickat ut till företag i branschen, visar att det kan skilja väldigt mycket från fall till fall, men att 50 % spill vid 3D-printing inte är något ovanligt. 25 % spill kan sägas vara ett snittvärde, berättar hon.

- Många företag skriver ut prototyper, testar olika saker etc så även om det inte blir fel, så kanske man ändå inte vill eller kan använda utskrifterna sen. Eller så är de uttjänta efter att ha visats en eller två gånger. Det är helt enkelt korta livscykler på mycket av det som skrivs ut. Samtidigt är det synd att detta bara kasseras då det är bra plast.

Stort intresse

Add North 3D AB är den enda 3D-filamenttillverkaren i Norden.

- Vi tyckte att detta var något som borde adresseras och ville titta på hur man kan sätta upp ett system så att den här plasten kommer tillbaks och kan användas igen till nytt filament. Det är nödvändigt som modernt företag att ta ansvar för det avfall man ger upphov till. Nu är systemet igång i en första fas och vi märker stort intresse, säger Nils Åsheim, vd på Add North 3D

I projektet, som löpt mellan november förra året och juni i år, har man tittat på olika delar i en affärsmodell för att ta tillbaka spill.

Läs också: ÅI går med i Global Recycling Foundation

- Bland annat har vi tittat på hur man kan skapa ett användarvänligt system för att skicka tillbaka filamenspillet. Vi har också testat hur det fungerar att återvinna i praktiken. Det visade sig att den tekniska kvaliteten på materialet påverkades ytterst lite, vilket förstås var roligt, konstaterar Kristina Liljestrand.

Kort logistikkedja en nyckel

Man har gjort också gjort en hållbarhetsanalys för att se om det verkligen lönar sig miljömässigt, vilket det gjorde.

- Det är de stora benen i detta. Insamlingssystem, materialkvalitet och hållbarhet, fortsätter Liljestrand.

När det gäller insamlingssystem, så har man gjort intervjuer, genomfört en workshop samt skickat ut en enkät till Add North 3D:s kunder och även via facebookgrupper.

- Sammanlagt fick vi in 150 svar där man tittat mycket på behovet, inställning till insamling och hur de vill att ett system utformas, samt också hur intresserade de skulle vara av att köpa återvunnet filament. Man kan säga att något av en nyckelfaktor för att detta ska kunna fungera på ett bra sätt är en kort logistikkedja, säger Kristina Liljestrand.

e-handel inspiration

När man tittar på plast och insamlingssystem så handlar det ofta om att det ska vara stora volymer.

Läs också: Start för utbildning om hållbara material

- Det är ”economy of scale” som gäller. Men då blir det också många steg, med en insamlingsplats, ett insamlingsföretag och så kanske man behöver ha någon som sorterar plast för att den sedan ska materialåtervinnas för att till sist säljas till en producent av plastprodukter, säger Liljestrand och fortsätter:

- Här kan vi ju se att det inte blir några stora mängder hos varje användare och därför bör man inte titta på den typen av stora system. Vi tänkte att istället för att få upp volymerna för att få ner kostnaden per kg, så försöker vi istället korta kedjan och få ner kostnaden på det sättet. Vi har hämtat inspiration från e-handeln, som har ett stort system för att hantera returer. Så tanken är att om man kan skicka tillbaka produkter man inte vill behålla, kan man inte göra likadant med spill? Det var utgångspunkten och det har gått väldigt bra.


Kristina Liljestrand säger att det landar på en rimlig kostnad att göra på det viset.

- Det ligger under inköpspriset för nyråvara hos filamenttillverkaren och då kan de ta emot mindre volymer och ändå få det lönsamt. Vi har tittat en del på befintligas system för bläckpatroner och tonerkassetter. Det är det närmaste vi kommer egentligen, men skillnaden är att de produkterna inte varierar i volym. I det här fallet kan spillet bestå av voluminösa detaljer eller delar av detaljer med hålrum och liknande. Det blir alltså stor volym och låg densitet, vilket är en stor skillnad jämfört med när filamenten levereras ut på rullar. En stor utmaning här är att lösa vilken typ av förpackning som ska användas i ett retursystem. Den behöver ibland vara ganska stor, säger Kristina Liljestrand.

Samtidigt innebär ett e-handelssystemen att man inte måste hitta en typ av förpackning som passar alla kunder, utan det finns möjlighet att vara flexibel.

- Det första alternativet som många i enkäten säger sig vilja använda är att använda kartonger som man fått från andra leveranser. Då slipper man skicka tomma kartonger till användarna att lägga sitt spill i. Alternativ två är att ta fram en mer rustik kasse av polypropen med dragkedja. Det har de tillfrågade också varit positiva till, säger Kristina Liljestrand.

Håll dig uppdaterad med Recycling
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.

Kommentarer (0)
Startsidan just nu

Omvärlden
Siktar på 100 procent återvinning och återanvändning

Nu inleds arbetet som om tretton år ska innebära att den danska ön Bornholm radikalt ska ha byggt ut sin kapacitet för att sortera avfall.

Marksanering
Renar arsenikhaltigt vatten

Forskarnytt
Tekniken separerar blandade plasttyper

Gästrike återvinnare får ny förbundsdirektör

Patent- och marknadsdomsdomstolen fastställer dom om tillgång till återvinningsstationer

Nyhetsbrev

Lanserar återvinningssystem för kaffekapslar

Arkiv

Utvärderar förebyggande av avfall

Blir ny miljöminister

Klimatomställning kräver ökad metallproduktion

Industriell symbios avvecklas

Martin och Servera ansluter till Älskade stad

Med gasfordon och ny citylogistik ska Martin och Servera bli mer klimatvänliga.

Startar återvinning av hårda plaster

Plasten ersätts med egen påse

Lennart Wallander, vd på Food & Friends, i en krönika om plastens framtid och Bring Your Own-rörelsen.

Energirekord 2018

Textilservicejätte i hållbarhetssamarbete

Slutförvar kan byggas ut

Svensk Kärnbränslehantering kan beviljas tillstånd enligt miljöbalken till utökad verksamhet vid Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall, SFR.

MISAB blir ABT Väst

Globalt initiativ för minskat plastavfall

Hela plastvarukedjan i kraftfullt samarbete.

Forskarnytt
Kork blir bränsle med ny förgasare

NSR fick kungligt besök

Insamlingsinitiativ sprider sig

VD-byte hos Borås Energi och Miljö

Hållbar Europanyhet från Ed

Helt fossilfritt i Skåne

Skånes kollektivtrafik är numera helt och hållet fri från fossila drivmedel – ett omfattande omställningsarbete ligger bakom förvandlingen.

Avfall Sveriges vd knyts till Lunds universitet

ÅI går med i Global Recycling Foundation

Ny förpackning minskade köttsvinn

Forskarnytt
Ny biobaserad plast för plastflaskor

Forskarnytt
Räcker råvarorna för framtidens energi?

Produktnyheter
Materialhanterare som elhybrid

Matförpackningar i återvinningsprojekt

Ny mässa för VA och avfall

1

Debatt
Skatt på avfallsförbränning måste stoppas

Forskarnytt
Förpackningens utformning avgörande för källsortering

Blir ny vd

5 tips: Så minskar du matsvinnet i jul

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.12