23948sdkhjf

Återvinning av 3D-printmaterial

| Av Peter Olofsson | Tipsa redaktionen

I takt med att 3D-printing snabbt växer, har också funderingar kring återvinning av 3D-printmaterial ökat. Chalmers Industriteknik har till exempel samarbetat med landets enda tillverkare av 3D-filament i ett projekt för att få fram en lämplig modell för återvinning av materialet.

Kristina Liljestrand är projektledare vid Chalmers Industriteknik.

Läs också: De vann tungt miljöpris

- Vi jobbade tillsammans med 3D-filamenttillverkaren Add North 3D i projektet Cirkumat. 3D-printing växer i Sverige och volymerna för filament ökar. Men det finns tyvärr inget bra system i Sverige för att ta hand om filamentspillet. Det finns inget producentansvar, då det ju inte handlar om förpackningar och liknande. En stor del är PLA, alltså nedbrytbar mjölksyrepolymer, och det vill man inte gärna ha in i de vanliga systemen för plaståtervinning. Samtidigt är det en jättefin plast och det blir mycket spill när man 3D-printar. En enkät vi skickat ut till företag i branschen, visar att det kan skilja väldigt mycket från fall till fall, men att 50 % spill vid 3D-printing inte är något ovanligt. 25 % spill kan sägas vara ett snittvärde, berättar hon.

- Många företag skriver ut prototyper, testar olika saker etc så även om det inte blir fel, så kanske man ändå inte vill eller kan använda utskrifterna sen. Eller så är de uttjänta efter att ha visats en eller två gånger. Det är helt enkelt korta livscykler på mycket av det som skrivs ut. Samtidigt är det synd att detta bara kasseras då det är bra plast.

Stort intresse

Add North 3D AB är den enda 3D-filamenttillverkaren i Norden.

- Vi tyckte att detta var något som borde adresseras och ville titta på hur man kan sätta upp ett system så att den här plasten kommer tillbaks och kan användas igen till nytt filament. Det är nödvändigt som modernt företag att ta ansvar för det avfall man ger upphov till. Nu är systemet igång i en första fas och vi märker stort intresse, säger Nils Åsheim, vd på Add North 3D

I projektet, som löpt mellan november förra året och juni i år, har man tittat på olika delar i en affärsmodell för att ta tillbaka spill.

Läs också: En vecka kvar till Global Recycling Day

- Bland annat har vi tittat på hur man kan skapa ett användarvänligt system för att skicka tillbaka filamenspillet. Vi har också testat hur det fungerar att återvinna i praktiken. Det visade sig att den tekniska kvaliteten på materialet påverkades ytterst lite, vilket förstås var roligt, konstaterar Kristina Liljestrand.

Kort logistikkedja en nyckel

Man har gjort också gjort en hållbarhetsanalys för att se om det verkligen lönar sig miljömässigt, vilket det gjorde.

- Det är de stora benen i detta. Insamlingssystem, materialkvalitet och hållbarhet, fortsätter Liljestrand.

När det gäller insamlingssystem, så har man gjort intervjuer, genomfört en workshop samt skickat ut en enkät till Add North 3D:s kunder och även via facebookgrupper.

- Sammanlagt fick vi in 150 svar där man tittat mycket på behovet, inställning till insamling och hur de vill att ett system utformas, samt också hur intresserade de skulle vara av att köpa återvunnet filament. Man kan säga att något av en nyckelfaktor för att detta ska kunna fungera på ett bra sätt är en kort logistikkedja, säger Kristina Liljestrand.

e-handel inspiration

När man tittar på plast och insamlingssystem så handlar det ofta om att det ska vara stora volymer.

Läs också: Loopen ska slutas för emballageplast från byggprodukter

- Det är ”economy of scale” som gäller. Men då blir det också många steg, med en insamlingsplats, ett insamlingsföretag och så kanske man behöver ha någon som sorterar plast för att den sedan ska materialåtervinnas för att till sist säljas till en producent av plastprodukter, säger Liljestrand och fortsätter:

- Här kan vi ju se att det inte blir några stora mängder hos varje användare och därför bör man inte titta på den typen av stora system. Vi tänkte att istället för att få upp volymerna för att få ner kostnaden per kg, så försöker vi istället korta kedjan och få ner kostnaden på det sättet. Vi har hämtat inspiration från e-handeln, som har ett stort system för att hantera returer. Så tanken är att om man kan skicka tillbaka produkter man inte vill behålla, kan man inte göra likadant med spill? Det var utgångspunkten och det har gått väldigt bra.


Kristina Liljestrand säger att det landar på en rimlig kostnad att göra på det viset.

- Det ligger under inköpspriset för nyråvara hos filamenttillverkaren och då kan de ta emot mindre volymer och ändå få det lönsamt. Vi har tittat en del på befintligas system för bläckpatroner och tonerkassetter. Det är det närmaste vi kommer egentligen, men skillnaden är att de produkterna inte varierar i volym. I det här fallet kan spillet bestå av voluminösa detaljer eller delar av detaljer med hålrum och liknande. Det blir alltså stor volym och låg densitet, vilket är en stor skillnad jämfört med när filamenten levereras ut på rullar. En stor utmaning här är att lösa vilken typ av förpackning som ska användas i ett retursystem. Den behöver ibland vara ganska stor, säger Kristina Liljestrand.

Samtidigt innebär ett e-handelssystemen att man inte måste hitta en typ av förpackning som passar alla kunder, utan det finns möjlighet att vara flexibel.

- Det första alternativet som många i enkäten säger sig vilja använda är att använda kartonger som man fått från andra leveranser. Då slipper man skicka tomma kartonger till användarna att lägga sitt spill i. Alternativ två är att ta fram en mer rustik kasse av polypropen med dragkedja. Det har de tillfrågade också varit positiva till, säger Kristina Liljestrand.

Håll dig uppdaterad med Recycling
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.

Kommentarer (0)
Startsidan just nu

Skolungdomar snackade miljö

Omvärlden
Radioaktiv metall bland återvinningsmetall

Få myndigheter uppmanas köpa återvunnet

En ny kartläggning har undersökt hur många statliga myndigheter som uppmanas att köpa återvunnet vid upphandlingar. Resultatet är nedslående.

Standard sätter pris på miljön

Forskarnytt
Ovanligt med höga halter reglerade kemikalier i återvunnen plast

Nyhetsbrev

Åt vilket håll styr lagarna? Del 1: Advokatens syn

Hjälper eller stjälper dagens lagstiftning arbetet för att nå en cirkulär ekonomi? Recycling har talat med tre olika aktörer som har lite olika fokus.

Arkiv

KTH startar distansutbildning om material

Utbildning fokuserar på polymerer och metaller i ett cirkulärt samhälle.

”Att bruka – inte förbruka”

Forskarnytt
Ätbar bioplast från äpple- och apelsinrester

Tänk dig en engångsmugg, du dricker upp ditt kaffe och sedan kan du äta muggen som efterrätt…..

Miljoner till nya samarbetsprojekt inom cirkulär bioekonomi

Jordbruksverket utlyser 10 miljoner kronor för nya samarbetsprojekt inom cirkulär bioekonomi för jordbruks- och trädgårdsnäringarna.

Fjorton kg elektronik till återvinning

2018 samlade svenskarna in drygt 14 kg elektronik per person till återvinning.

Marksanering
Mikroorganismernas tid är här

Marksanering
Passiv provtagning av porgas

Ny teknik gör Coops pant till nya flaskor

Tipsen: Så tjänar butikerna pengar på avfallet

Robotsortering av skrot

Strategiskt samarbete för storskalig återvinning av polypropen

Skadliga kemikalier hindrar cirkulära affärsmodeller

Giftiga kemikalier förbises i samtal om cirkulär ekonomi.

Nu kommer Karma till Frankrike

Väcker liv i kasserat läder

Forskarnytt
Sällsynta jordartsmetaller ur avfall

De blir ny entreprenör för insamling av hushållsavfall

Forskarnytt
Grönt guld rengör avloppsvatten och producerar biodiesel

Uppdaterad: Brand på återvinningsanläggning

Omvärlden
Indien vill stoppa import av plastavfall

Havreskal blir råvara för sötningsmedel

Marksanering
Vägledning kring PFAS-förorenade områden

Forskarnytt
Nytt garn med återvunna fibrer från Textilhögskolan

Omvärlden
Tar ställning i plastfrågan

Biokolanläggning invigd

Omvärlden
Arla introducerar ny datummärkning

Komposit får nytt liv

Forskarnytt
Hur utnyttjar vi livsmedelsindustrins avfall?

Konkurrensverket synar Sysav på nytt

Forskarnytt
Gamla rör blir nya

Fler går över till returpall

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.112