23948sdkhjf

Tidigare vinnare: Frysteknik som renar

2010 blev FriGeo Årets Kretsloppsavgiftare, för sin frysteknik för muddring och avvattning av förorenade massor.

Med vid det tillfället var Mats-Johan Rostmark.

- Bolaget startade 2003 av min syster Susanne Rostmark bland andra. Tekniken var från början ett samarbetsprojekt  mellan Luleå Universitet och KTH kring en vision om att muddra Östersjön från kvicksilverbankar som ligger efter Norrlandskusten, idén var att frysstabilisera materialet där det ligger, så kommer kvicksilvret inte att spridas och då kan man göra ett bra upptag av dessa föroreningar, berättar Mats-Johan Rostmark.

Mellan 2003 och 2005 så handlade det om att försöka få ut teknik på något projekt i Sverige att ta hand om föroreningar.

- Det är inte lätt att få ut något nytt inom ett område med ganska hårda lagkrav, mycket traditioner och där man också måste övertyga om att miljön inte påverkas negativt samt att ekonomin är den rätta. FriGeo fick ett mindre projekt där man fick muddra i en liten oljeskadad sjö i Kirunatrakten, säger Rostmark och fortsätter:

- I samma veva hörde Försvarsmakten av sig, och undrade om tekniken kunde vara applicerbar vid bärgningen av DC-3:an som sköts ner under kalla kriget. Stabiliteten i vraket var ett problem och då vände man sig egentligen till alla universitet och högskolor.

FriGeo presenterade ett förslag som gick ut på att frysstabilisera planet på plats och därmed öka hållfastheten och då skulle det gå att lyfta upp det. Tekniken användes inte på själva bärgningen av flygplanet däremot användes tekniken vid upptaget av et kvarleveror och föremål som låg runt vrakplatsen.  Så den första större muddringen med tekniken gjordes på 126 meters djup i Östersjön, en oväntad utveckling som tog FriGeo vidare på resan att utveckla tekniken.

Nästa steg blev att ”sälja in” frysmuddring till något förorenat objekt i Sverige.

- I pipelinen låg då Akzo Nobel som utanför Sundsvall hade ett objekt med kvicksilverförorenat sediment. Ursprungligen skulle man tagit upp 3000 kubikmeter sediment. När vi var klara hade vi fått upp 10 % av den volymen och beställaren var initialt frustrerad. Men när vi väl satt oss ner och förklarat att åtgärdsplanen ju var att få ett rent område, inte om att ta upp 3000 kubikmeter massor och att botten nu blev ren trots att vi ”bara” tog upp 300 kubikmeter, så insåg man att detta blivit ett mycket lyckat projekt. 10 % av den ursprungliga muddermassan togs upp, men 100 % av föroreningarna, säger Rostmark.

Vid en frysmuddring i Norge gjordes en provmuddring där man tinade upp en fryst oljesediment  med föroreningar.

- Tidigare var det ju muddring som varit i fokus för tekniken, men här såg vi att vattnet försvann och att tekniken därmed var ett bra sätt att ta hand om oljeslam. Frysavvattning var alltså också ett sätt att använda tekniken. FriGeo närmade mig Ragn-Sells anläggning i Högbytorp med idén att frysavvattna oljeslam där. Vi testade att frysa tio liter oljeslam och sedan tina. Då rann vattnet av rent och fint och kvar blev en torr, finpartikulär oljeskadad jord.  Med andra ord, med fryssavvattning så blev det mindre material att vidarebehandla sen. Ragn-Sells tog då emot 10 000 ton oljeslam per år och vi inledde ett samarbete kring detta, som varade från 2009 till 2014.Samarbetet ledde till att Ragn-Sells 2015 köpte frysavvattningen tekniken av FriGeo.

Se mer om eventet Artikeln är en del av vårt tema om Återvinningsgalan.

Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.125