23948sdkhjf

Passiv provtagning av porgas

En ofta förekommande markförorening är klorerade lösningsmedel, inte sällan från nedlagda kemtvättar och verkstadsindustrier.

Att undersöka och analysera förekomsten av sådana föroreningar är inte heller alltid lätt.

- En anledning till att det kan vara vanskligt att undersöka klorerade lösningsmedel är att de är väldigt flyktiga och ofta har de också använts i byggnader som står kvar. Det är alltid svårt att undersöka marken under sådana byggnader, säger Lena Torin vid Golder.

- Länge har man på olika sätt försökt undersöka porgasen, alltså markluften under byggnaden för att se om man kan få fram något. Den stora risken med klorerade lösningsmedel är att de tränger in i byggnaden genom ånginträngning och då påverkar inomhusluften så att den blir oacceptabel att andas in.

Så man försöker också titta på inomhusluften när man gör sådana här undersökningar. - - Ett problem som funnits hittills är att det varit svårt att hitta en lämplig provtagningsmetod. Man kan provta förorenad luft på olika sätt. Dels kan man göra det  genom att pumpa luften över en absorbent av något slag, säger Lena Torin och fortsätter:

- Men, då blir det en ganska kort tid man gör det, vanligen mellan en halv eller hel timme. Då får man bara halten som den är just då. Den kan ju vara både högre eller lägre bara någon timme efteråt.

- Man kan också ha en passiv provtagare som hänger uppe i en eller flera veckor. Då får man ett medelvärde över hela den tiden och det är ju egentligen mycket bättre. Det värde man jämför med när det gäller inomhusluft och risk för personer i byggnaden är vanligen ett årsmedelvärde. Det är då inte så bra att titta på en punkttid på en timme eller en halv, utan då är i alla fall en eller flera veckor betydligt bättre, menar Lena Torin.

Att hitta passiva, bra provtagare för inomhusluft är dock ingen självklarhet.

- Det har varit stora problem att hitta det för inomhusluft som också tar den sista nedbrytningen av de ämnen som oftast användes inom kemtvätt och verkstadsindustri, perkloretylen och trikloretylen. De bryts ner i flera steg och till slut blir det vinylklorid som är mer toxiskt än både perklor- och trikloretylen. Vinylklorid är så väldigt flyktig att den är en gas vid normal temperatur, och därmed är den väldigt svår att fånga på passiva provtagare, fortsätter Lena Torin.

- Vi blev därför väldigt glada när vi för ett par år sedan hittade en ny, passiv provtagare som inte bara tar inomhusluft, utan som också går att använda som en passiv provtagare för porgas. Där har det i stort sett bara varit att pumpa gasen över en absorbent under kort tid som gällt.

Det var en utveckling i ett forskningsarbete i USA som lett fram till den nya provtagaren. – WMS, Waterloo Membrane Sampler, som provtagaren heter är utvecklad med hänsyn att kunna användas just till mätningar av markmiljö. Det kan man säga är en skillnad mot tidigare passiva provtagare som oftast är utformade som personburen utrustning för mätning av inomhusluft, till exempel i samband med arbetsmiljökontroller och liknande. De är inte gjorda för mätning av porgas där miljön är mycket fuktigare. Dessutom finns det också frågetecken kring hur de fungerar om man inte har de på en person, utan hänger dem fritt under längre tider i inomhusluften, konstaterar Lena Torin. Det var efter tips från kollegor i USA och Australien som man insåg att något sådant som WMS inte fanns på den europeiska marknaden.

- En sak som också är trevlig med den är att provtagaren kan analyseras på vilket labb som helst, bara man har instruktionerna från de som gjort provtagaren.

Vi tog kontakt med ALS Scandinavia här i Sverige som vi jobbar med ganska ofta och frågade om man var intresserad av att ta in den och testa den tillsammans med oss. Vi genomförde ett testprojekt där vi körde parallellt med både vanlig radiell provtagare och den nya för att se om det fungerade helt enkelt. Vi använde den också i porgas, berättar Lena Torin.

Några år tidigare hade man analyserat pumpad provtagning av porgas på samma ställe.

- Jorden där är ganska tät, det är lera, och man vet att om man gör pumpad provtagning i något som är ganska tätt så finns det en risk att det uppstår vakuum och att den pumpade provtagningen inte blir korrekt. Man får mer in atmosfärsluft som ”läcker” in i markluften. Vi misstänkte att pumpad provtagning inte var så bra där och det var anledningen till att vi ville testa den här passiva porgasprovtagaren som får väldigt mycket mindre påverkan från själva installationen, till exempel i form av inläckande luft.

Vi tyckte att det var en bra metod att använda och vi kunde se att vi hittade saker som stämde mer väl överens med resten av resultaten vi fick när vi mätte grundvatten och inomhusluft, säger Lena Torin avslutningsvis.

Artikeln är en del av vårt tema om Marksanering.

Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.093