Ovanligt med höga halter reglerade kemikalier i återvunnen plast
I en färsk rapport från RISE har kommersiellt tillgänglig återvunnen plastråvara från elektronik och fordon undersökts för att fastställa om halten av reglerade ämnen befinner sig inom gränsvärdena. Endast 2 av 54 testade material hade för höga halter av reglerade kemikalier. Studien är unik eftersom den inte är gjord på material innan återvinningsprocessen utan på färdig återvunnen plastråvara. Detta är mycket viktigt kunskap när allt mer plast återvinns och EU diskuterar skärpta gränsvärden.
Elektronikskrot (WEEE) och uttjänta fordon (ELV) innehåller ofta signifikanta mängder plast. Såväl industri som samhällsaktörer har ett intresse av att ta tillvara kasserad plast i produktion av nya produkter. Både för att öka resurseffektiviteten och för att minska klimatpåverkan.
En utmaning är att plaster från elektronik och fordon har pekats ut som källa för spridning av bland annat vissa reglerade bromerade flamskyddsmedel. Det är kemikalier som exempelvis inte får användas i leksaker, medicintekniska produkter eller produkter i kontakt med livsmedel, på grund av sina skadliga hälsoeffekter. De har till exempel visat sig vara hormonstörande och kunna påverka centrala nervsystemet samt reproduktionssystemet.
– Ökad materialåtervinning utan att särskilt farliga ämnen återcirkuleras är en viktig svensk ståndpunkt i de internationella strävandena emot en cirkulär ekonomi. Det är inte minst viktigt inom plastområdet där en hel rad äldre plastadditiv inte längre är tillåtna i nya produkter, säger Erik Westin på Naturvårdsverket.
I RISE studie har materialen som analyserats genomgått både separation och reningsprocesser hos de återvinningsföretagen som levererat plastråvaran. Den återvunna plasten kommer från flera olika återvinnare inom Europa och för att säkerställa industrirelevansen har representanter från Stena Metall, Electrolux, Volvo Cars, Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket deltagit i arbetet.
– En mer cirkulär ekonomi förutsätter återvinning med låga miljörisker, rapporter som denna skapar trovärdighet, säger Christer Forsgren på Stena Metall.
Studien har möjliggjorts genom bidrag från Naturvårdsverket som bevakar området för Sveriges räkning.
Artikeln är en del av vårt tema om Forskarnytt.