Dags återanvända betongelement
Betong har i många år spelat en viktig roll för samhällsutbyggnaden i stora delar av världen. Det betyder också att en stor del av de byggnader som rivs i dag består av betong. Ambitionen har länge varit att återvinna så mycket som möjligt av rivningsmaterialet, vilket vanligtvis betyder att betongen krossas och separeras från armeringen. I det avseendet behandlas i princip platsgjuten betong och förtillverkade betongelement på samma sätt.
Men nu finns långt gångna tankar på att återvinna betongelement i sin helhet, något som skulle betyda att återvinningsarbetet tar ytterligare ett stort steg framåt.
Bland pådrivarna finns projektet Recreate (2021–2025), som koordineras av Tammerfors universitet i Finland och lanserades nu i maj. Projektet har en total budget på 12,5 miljoner euro och finansieras genom Europeiska unionens utlysning inom Horisont 2020 med målet att utveckla lösningar för att återanvända och återvinna bygg- och rivningsavfall.
Bland annat är ambitionen att inom ramen för en ekonomiskt lönsam affärsmodell ta reda på hur använda betongelement kan demonteras utan att skadas för återanvändning i nya byggnader.
I projektet deltar universitet och regionala företagskluster i fyra länder: Finland, Sverige, Nederländerna och Tyskland. Tanken är att de nationella klustren ska genomföra egna pilotprojekt där de demonterar intakta prefabricerade betongelement och återbrukar dem i nya byggnader.
I Sverige medverkar bland annat KTH, det allmännyttiga bostadsbolaget Helsingborgshem och Consolis Strängbetong som tillverkar prefabricerad betong.
Redan i mars 2020 demonterades och bevarades betongelement i samband med en rivning av fastigheter i Helsingborgshems bestånd i miljonprogramsområdet Drottninghög. Tanken är nu att dessa element ska analyseras och återbrukas inom projekt Recreate.
Förhoppningen är att resultatet ska presenteras på stadsmässan H22, sommaren 2022. Avsikten är att bygga och visa en mässpaviljong av de återbrukade betongelementen och presentera designidéer på hur nya boenden kan byggas med återbrukade betongelement.
En väsentlig uppgift är att kartlägga den process som krävs för återbruk av betongelement. Det är exempelvis inte känt hur de olika delarna och aktörerna i en byggprocess påverkas. Frågor som projektet Recreate vill ha svar på är bland annat: Vad skiljer en återbruksrivning från en traditionell rivning? Har elementen rätt dimensioner och hållfasthet för att kunna användas på nytt? Klarar materialet dagens krav på kemikalieinnehåll? Hur löser man behovet av garantier för återbrukat material? Hur kan vi ställa krav i upphandlingar som leder till ett ökat återbruk framöver?
– Projektet kommer att utveckla och sprida metoder för att säkerställa kvaliteten och hållbarheten i hela återbruksprocessen, från demontering till nybyggnad. KTH:s del av projektet kommer att fokusera på att lokalisera och katalogisera byggelementen, digitalisering, design och klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv, säger Erik Stenberg, lektor i arkitektur vid Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad, som leder projektet i Sverige.
Forskarna vid KTH är verksamma vid tre institutioner med olika perspektiv och kommer att bidra med specialistkompetens inom arkitektur, byggvetenskap och hållbar utveckling. Tillsammans ska man också ta tillvara den omfattande internationella kunskap som redan finns i Tyskland, Nederländerna och Finland.
– Vi måste ta vara på miljonprogrammets bostadshus, som har ett oförtjänt dåligt rykte, där det finns ett stort renoveringsbehov, men också stora möjligheter i de fall man måste ta till rivning. Tanken är att vi ska riva så lite som möjligt och att det som ändå rivs ska återbrukas i stället för att bara bli vägkross, säger Erik Stenberg.
För Christine Delander Eksten, projektchef på Helsingborgshem, är viktiga mål att minska företagets klimatpåverkan och avfallsvolymer.
– Därför känns det viktigt att vi utvecklas inom cirkulärt byggande för att vid kommande rivningar förhoppningsvis kunna återbruka betongelement i större skala. Under H22 vill vi sprida kunskap och hoppas kunna inspirera fastighets- och byggbranschen till fortsatt utveckling inom återbruk, säger Christine Delander Eksten.