Sorteringstekniken finns, insamlingen är på plats och efterfrågan på återvunnen fiber växer. Ändå eldades 1 440 ton insamlad textil upp i Malmö innan Siptex såldes vidare i juli. Den kundgrupp som redan i dag betalar premiumpris för återvunnet material finns i ett annat hörn av textilmarknaden: friluftsbranschen.
Friluftskläder är det textilsegment som kommit längst med återvunna fibrer. rPET, ECONYL, mekaniskt återvunnen ull och tvättat återvunnet dun är standardbegrepp i produktbladen, och en genomgång av vad de olika materialen faktiskt innebär finns samlad i en guide om återvunna material i friluftskläder. Gemensamt för dem är att råvaran nästan aldrig kommer från textil, utan från PET-flaskor, fisknät och produktionsspill. Det är precis den luckan svensk textilsortering skulle kunna fylla – om avsättningen fanns.
Fibern finns, köparna gör inte det
Globalt materialåtervinns knappt en procent av alla textilier till nya textilier. Det är inte i första hand ett sorteringsproblem utan ett efterfrågeproblem: så länge jungfrulig polyester är billigare än återvunnen textilfiber, och så länge inget regelverk kräver ett visst återvunnet innehåll, finns ingen köpare som betalar för skillnaden.
Detaljen som gör saken skarp för återvinningsbranschen är var den återvunna polyestern faktiskt kommer ifrån. Den har vuxit snabbt och finns i dag i en stor del av alla funktionsplagg – men råvaran är i princip uteslutande insamlade PET-flaskor. Flaskan lyfts alltså ut ur sitt eget kretslopp, där den hade kunnat cirkulera flera varv, och blir ett plagg som därefter är svårt att återvinna igen. Textil-till-textil-kedjan, som skulle bryta det mönstret, saknar fortfarande volym.
En kundgrupp som redan betalar
Friluftsplagg är i hög grad syntetiska: skal, fleece, foder och underställ är polyester och polyamid. Det gör segmentet tekniskt lämpat för återvunna fibrer, eftersom prestandan i praktiken är oförändrad när materialet smälts om. Men det avgörande är kundgruppen. Den som köper friluftsutrustning gör det för att vistas i naturen, och betalningsviljan för dokumenterat hållbara materialval är högre än i konfektion i övrigt.
Branschen har också en ovanligt lång vana. Patagonia tillverkade fleece av PET-flaskor redan 1993. Svenska Houdini bygger affären kring uthyrning, reparation och återvinningsbara material. Aclima gör plagg av eget produktionsspill, och volymmärken som Craft och RevolutionRace har återvunnen polyester som standard i stora delar av sortimentet.
Lika viktigt: segmentet har redan den infrastruktur som textilfibern behöver för att bli säljbar. Global Recycled Standard och Recycled Claim Standard spårar det återvunna innehållet genom hela leverantörskedjan, och GRS lägger dessutom krav på kemikalier, avloppsvatten och arbetsvillkor. En sorterad fraktion från en NIR-anläggning kan alltså dokumenteras hela vägen fram till plagget – förutsatt att någon köper den.
Malmö visar vad som händer när avsättningen saknas
Sysavs anläggning Siptex, världens första storskaliga automatiska sortering av textil med NIR-teknik, invigdes 2020 och kom aldrig i stabil drift. Den stora kunden som skulle ta hand om materialet gick i konkurs 2024, och därefter saknades avsättning helt.
I december 2025 beslutade Sysavs styrelse att anläggningen skulle avyttras.
– I efterhand kan man säga att Sysav var för tidigt ute. Marknaden och lagstiftningen har inte hållit den takt som vi, och många med oss, trodde 2019, sade Malin Dahlroth, vd på Sysav, i ett pressmeddelande i samband med beslutet.
Sysav pekade samtidigt på att ett nationellt producentansvar för textil träder i kraft 2028, där roller och ansvar i kedjan förändras, och att bolaget som kommunalt ägt inte ser sig ha en naturlig roll i den framtida värdekedjan.
I juli 2026 stod köparen klar: fastighetsbolaget ADR Fastigheter, vars vd Daniel Özboyaci uppger att verksamheten ska breddas, framför allt mot tyngre industri.
– Det här är ett samhällsproblem som vi måste lösa. Det finns en marknad för det här, säger han till SVT.
Sysav hade då investerat 45 miljoner kronor i anläggningen. Av det lager på 1 800 ton textil som hunnit samlas i lokalen behövde 1 440 ton brännas upp, trots att tekniken för att återvinna materialet fanns i samma byggnad.
Parallellt gick regelverket åt ett annat håll än branschen räknat med. Kravet på separat utsortering av textilavfall trädde i kraft den 1 januari 2025, och redan den 1 oktober samma år justerades reglerna så att trasig och fläckig textil inte längre ska samlas in separat.
Den svåra fraktionen är också en möjlighet
Samtidigt är friluftsplagg bland det svåraste som når en textilsortering. En modern skaljacka är ett laminat av flera lager med tejpade sömmar, dragkedjor och blandade fibrer. Den går inte att separera med dagens metoder, och kommer inte att göra det inom överskådlig tid.
Det talar för en arbetsfördelning som återvinningsbranschen känner igen från andra materialslag: enkla, monomateriella plagg – fleece, underställ, T-tröjor – är den fraktion som kan bära en textil-till-textil-kedja, medan komplexa plagg i stället hanteras genom reparation, andrahandsledet och uthyrning. Flera friluftsmärken driver redan egna reparations- och begagnatprogram, vilket gör dem till en naturlig motpart för aktörer som bygger returflöden.
Vad som saknas
Kopplingen. Tekniken finns, insamlingen är på plats och efterfrågan finns i ett segment som både kan och vill betala. Det som saknas är avtal om volymer över tid, och de kommer sannolikt inte förrän producentansvaret för textil är på plats 2028 och ger varumärkena ett skäl att binda upp sig långsiktigt i stället för att köpa flaskbaserad fiber på spotmarknaden.
Fram till dess fortsätter friluftsjackorna att göras av läskflaskor.
KÄLLOR
Sysav, pressmeddelande "Sysav inleder process för avyttring av textilsorteringsanläggningen Siptex", 12 december 2025
Recyclingnet, "Nu ska textilsorteringsanläggningen avyttras", 15 december 2025
SVT Nyheter Skåne, "Miljoninvesteringen Siptex är såld – skulle leda textilåtervinningen", 6 juli 2026
Sydsvenskan, "1 440 ton textil eldades upp – nu är den världskända textilsorteringsmaskinen såld", juli 2026
Naturvårdsverket, "Krav på separat insamling av textilavfall", kravet från 1 januari 2025 och regeländringen 1 oktober 2025
Ellen MacArthur Foundation, "A New Textiles Economy: Redesigning Fashion's Future"
Textile Exchange, Materials Market Report
BREAKING