Sverige väljer att bli en cirkulär ekonomi
Cirkulär ekonomi: Ett finansiellt kretslopp
De flesta har säkert hört talas om ”slit-och-släng-samhällen”. Den korrekta termen för detta är linjär ekonomi. Det innebär att resurser används för att tillverka produkter som sedan köps och slängs. Det här syn- och tillvägagångssättet har varit normen sedan industrialiseringens början, men det är inte längre hållbart.
Alternativet är att gå över till en cirkulär ekonomi. Här är tanken att resurser ska utnyttjas på ett mer hållbart sätt och återanvänds så länge det går. Cirkulär ekonomi påminner om naturens kretslopp. Råmaterial utvinns för att användas i en hållbar design. Efter tillverkning går produkten vidare till konsumenten som efter användning lämnar in den för återvinning, återtillverkning eller återanvändning. På det här sättet kan viktiga material återanvänds och ge liv till nya produkter och användningsområden. Detta minskar utvinningen av nytt råmaterial och avfallshanteringen.
Sveriges handlingsplan
2020 presenterade Sverige sin handlingsplan för att bli en cirkulär ekonomi. Handlingsplanen är ambitiös, långsiktig och anses nödvändig för att uppfylla klimatmålen i Agenda 2030. Handlingsplanen består av fyra fokusområden som både kommuner, näringsliv och det civila samhället ska följa.
- Produktionen ska bli hållbar
- Produkter och tjänster ska användas och konsumeras på ett hållbart sätt
- Gifter ska tas bort från produktionen 4. Näringslivet ska främja cirkulära och innovativa affärsmodeller
En effektiv resursanvändning tillsammans med utfasningen av fossila bränslen hoppas vara vägen för att Sverige ska bli helt fossilfritt. Det förväntas också att lyfta näringslivet och leda till flera nya jobb. Detta kan stärka den svenska kronan som är en del av populära valutapar som handlas på valutamarknaden, såsom EURSEK. Det är flera faktorer som påverkar styrkan på kronan men innovation, fler jobb och nya tillverkningsmöjligheter är tre starka aspekter.
Förenligt med EU:s mål
Sveriges handlingsplan är förenlig med EU:s egna mål. EU har en liknande handlingsplan för att se till att unionen övergår till en cirkulär ekonomi. I deras handlingsplan finns det inte bara fokus på produktion och tillverkning, utan också på materialpass. Dessa pass ska visa var och hur råvaror och andra resurser har utvunnits. Det förväntas att underlätta den klimatsmarta handeln mellan EU-länderna och bidra till att länderna gör smarta val.
Det diskuteras samtidigt att ändra sättet att mäta välmående och styrka i ett land. Det klassiska BNP:t kan komma att kompletteras med mått för socialt, naturligt och finansiellt kapital. Detta hoppas öka fokus på hållbarhet och människors välmående i stället för produktion och konsumtion. De två sistnämnda är nämligen inte nödvändigtvis förenliga med hur bra ett land presterar, eftersom de inte räknar med klimatmål och socialt ansvar.
En cirkulär ekonomi förväntas inte bara leda till en mer hållbar miljö. Det hoppas leda till en starkare ekonomi med fler jobb och ett blomstrande näringsliv. Övergången pågår redan och förhoppningsvis dröjer inte resultaten länge.