En sammanställning från Naturvårdsverket visar på att deponiskatten som infördes förra året haft effekt. Mängden hushållsavfall till tipparna har minskat.
- Deponering har blivit dyrare. Istället har förbränning, materialåtervinning och kompostering av avfallet ökat, säger Jörgen Hellberg vid Naturvårdsverket.
För att minska deponeringen och öka intresset för bland annat kompostering infördes den 1 januari 2000 en skatt på 250 kronor per ton avfall som går till deponi. 1998 gick 41 procent av allt hushållsavfall till deponering, bara 4 procent till kompostering eller rötning och 55 procent till förbränning. Mängden deponerat avfall har minskat per person från i genomsnitt 160 kg/invånare 1994 till ungefär 103 kg/invånare 1999. Minskningen beror till stor del på det producentansvar som gäller för förpackningar, tidningspapper, batterier med mera.
- Vi ser att avfallsströmmarn i stort har ändrats. Aktörerna på marknaden har fått ett incitament att styra avfallsmängderna från deponering till kompostering, rötning och förbränning och företagen har ett ökat intresse av att sortera sitt avfall. Det blir helt enkelt för dyrt att deponera massorna, konstaterar Hellberg.