Vindkraft – för vem och var?
Vindkraft är en förnyelsebar energikälla och ligger helt rätt i tiden med tanke på den energiomställning som ska fram i Sverige. Främst då att regeringen siktar på att kunna hitta alternativ till kärnkraften för att i framtiden kunna stänga Barsebäck helt och hållet. Vindkraften kan ersätta fossila bränslen som olja, och minska vår klimatpåverkan. Tillsammans med sol-, vatten- och bioenergi blir vindkraften den framtida energisatsningen.
Ett modernt vindkraftverk har efter ungefär fyra månader producerat lika mycket energi som det gått åt att bygga det.
I Energimyndighetens rapport – Vindkraft i Sverige – kan man läsa om hur vindkraften kan komma att utvecklas och byggas ut som energikälla. Enligt rapporten kommer alltfler byggas ute till havs och verken kommer bli allt större.
Det största utbyggnadsproblemet är motståndet från närboende. Där man tänkt att slå upp en vindkraftspark eller bara enstaka vindkraftsverk, är det alltid en grogrund för stark debatt mellan entreprenören och de boende i området. Inte heller i havet vill man ha dem ståendes eftersom det förstör vyn och utsikten. Forskningsrapporter visar dock att det främst är turistboende som är starkast i sin kritik av vindkraftsetableringen.
- Ja det är sant. Det är stor skillnad om man är fastboende eller bara är där för rekreation en kort period på sommaren, förklarar Susann Persson, vindkraftshandläggare på Energimyndigheten i Eskilstuna. Som turist vill man inte ha några som helst störningsmoment på sin semesterutsikt. Men är man ständigt boende ser man landskapet som något man ska använda och kan därför också vara med och deltaga i projekteringen och diskussionerna på ett annat sätt.
På lång sikt tror Susann Persson dock att man kommer bygga fler vindkraftsparker långt ut till havs än som idag på land.
- Det kommer att byggas vindkraftsverk flera mil ut i havet om fem-tio år. Då blir det inte tal om att utsikten förstörs eftersom man inte kan se dem, säger hon.
Idag finns bland annat den stora vindkraftsparken Utgrunden utanför Kalmars kust i Kalmarsund. Vindkraftsparken ligger sju kilometer ut i havet och den syns endast från Öland och inte från fastlandet hävdar Susann Persson.
- Man kan, om det är klart väder se parken från Torsås, men minsta lilla dimma eller gråmulet väder, ser man ingenting därifrån.
- Vi trodde att det skulle bli mindre efterfrågan av vindkraften men det vi kan konstatera är att det absolut inte syns någon som helst minskning, förklarar Persson. Det behöver inte vara ett större företag som kan komma in med en ansökan utan oftast är det mindre kooperativ eller en ensam lantbrukare som vill bygga upp ett vindkraftsverk för att bli självförsörjande på el.
Mycket talar för att vindkraften kan komma att få problem om det nya certifikatssystemet införs. Enligt elcertifikatutredningens arbete kring nyetableringar av vindkraft kommenterar Susann Persson:
- För ett och ett halvt år sedan ville regeringen snarast fastlägga ett mål för vindkraften. Om Elcertifikaten införs kan vindkraftens utveckling och nyetablering komma att hämmas. Därför ser vi helst att ett övergångsstöd införs för att ge stöd åt vindkraften. Annars finns det en stor risk för att det inte blir någon nyetablering, tror Persson.
Energimyndighetens strävan är att skapa ett ekologiskt och ekonomiskt hållbart energisystem. Vindkraften står sig väl som förnyelsebar energikälla och ska tillsammans med solenergi, vattenkraft och bioenergi utgöra en stor del av Sveriges energiförsörjning tror Energimyndigheten. Ett modernt vindkraftsverk beräknas ge 10 TWh år 2010-2015, men detta är bara en bråkdel av den energi som framställs i kärnkraftverken.
- Jag tycker det är fel att jämföra vindkraften med kärnkraften. Då är det rättvisare att bedöma kolkraften och vindkraften med varann, säger Persson.
Idag pågår tre pilotprojekt med vindkraftverk i landet. Svalöv, Tanum och Härjedalens kommuner ingår i projektet.
- De är tre typkommuner där vi ska studera hur planeringsarbetet inför en projektering och uppbyggnad av ett verk ska gå bättre och bli så effektivt som möjligt, berättar Susann.
Men det finns kritiska röster också till den förmodade utbyggnaden av vindkraften. Fiskeriverket är kritiska till Energimyndighetens rapport, Vindkraft i Sverige – ur fiskerisynpunkt. Verket anser att samtliga utvalda platser är av betydelse för det yrkesmässiga fisket. Förslaget kommer få stora konsekvenser för fisk och fiske och man anser det vara anmärkningsvärt att ingen hänsyn tagits till detta i utredningen. Om vindkraftsutbyggnaden ska ske, vill Fiskeriverket att man samlar mera kunskap kring ämnet.
Många svenskar är mycket positiva till vindkraften, bara den inte etableras i deras egen boendemiljö.
- Så länge man slipper se verken kan folk tänka sig att bygga ut vindkraften ytterligare, anser Susann Persson. Men det gäller inte bara vindkraften generellt, det gäller all form av nybyggnation. De boende tycker oftast att det är bra att ett nytt daghem byggs, så länge det inte påverkar de boendes utsikt och horisontbild.
Danmark och nederländerna är de två länder i Europa som satsat hårdast på vindkraften. I dessa bägge länder utgör vindkraften en stor del av energiförsörjningen.
- ”Det behövs mycket mer information”!Orden är Mikael Jakobssons, VD för Airicole AB, som vill etablera vindkraftsverk vid Abbekås och i Barsebäcks hamn i Skåne. På de tidiga informationsmötena i Skåne har Airicole mött ett starkt motstånd mot att det eventuellt ska byggas vindkraft på dessa bägge platser.
- Det är mycket olyckligt att det blivit så hätsk debatt kring vindkraften. Vi har försökt att vara så sakliga som möjligt. Men vi har verkligen sett behovet av riktig information om detta, det är A och O, menar Jakobsson. Vi ville vara ute tidigt och informera innan vi kan ta nästa med att börja utreda möjliga konsekvenser. Vi måste se om det är bättre till havs eller på land? Många frågetecken som måste rätas ut återstår.
Det rör sig om ungefär ett sextiotal vindkraftverk, 28 i Abbekås och 30 i Barsebäck. Inget steg ytterligare är taget ännu.
- Nej, vi kan inte gå vidare innan vi haft ett möte till med de närboende, berättar Mikael Jakobsson.
Erfarenheter från andra etableringar, bland annat Utgrunden i Kalmarsund visar på ett positivt omdöme från de boende i området, enligt Jakobsson, som tidigare var Skandinavienchef hos Enron Wind, som startade upp vindkraftsparken i Östersjön.
- Torsås kommun och dess invånare har sett detta som oerhört positivt. När vi haft möten med dem, har alla varit positiva, berättar Jakobsson. De har fått en känsla för vindkraft. Kanske är en dialog mellan kommuner ett alternativ. Bland annat har orten utvecklats tack vare etableringen. I Bergkvara har ett nytt café startat i hamnen eftersom man insåg behovet av att kunna servera mat till all vindkraftspersonal, men också en fiskaffär har etablerats efter att vindkraftsparken byggdes.
Jakobsson betonar vikten av att man ska se detta som en etablering av ny energi och inte som vindkraft isolerat.
- Att vi måste ha mer energi i framtiden är alla överens om. Vi kan inte bara lita till att all den energibrist som uppstår kan importeras från utlandet. Vi måste skaffa oss egna alternativa förnyelsebara energikällor, och vindkraften är en av dessa.
Trots det myckna motståndet vill inte Airicole ge upp sina planer. Man vill komm
a så långt att undersökningar och miljökonsekvensbeskrivningsarbetet kan starta och att frågeställningar och miljökonsekvenserna kan börja utredas.
- Det är ett klart behov av information om både projektrelaterade konsekvenser och generell information om vindkraft. De projektrelaterade konsekvenserna undersöks och beskrivs i en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Det är denna man skall ta ställning till, dvs man kan inte förvänta sig att fullständig information finns på detta tidiga skede. Att man nu som individ skulle tvingas ta ställning är inte tänkbart. Det är inte förrän man undersökt konsekvenserna som detta är möjligt. När vi sedan kommer så långt, och det visar sig att ett projekt inte är genomförbart av ett eller annat skäl, så måste man utreda andra möjligheter eller satsa på nya projekt, avslutar Jakobsson.
Martin Dyberg