Bergmaterialindustrin producerar bergkross, naturgrus och återvunnet material för bygg- och anläggningsändamål. 70 miljoner ton levereras årligen vilket gör bergmaterial till landets största industriprodukt. Men trots att dess miljöpåverkan är förhållandevis liten ställs det höga miljökrav och därför har Sveriges Bergmaterialindustri, SBMI föreslagit ändringar i Miljöbalken. Tillsammans med SFF, Svenska Fabriksbetongföreningen, pågår ett samarbete för att säkerställa materialförsörjningen till betongtillverkningen mot bakgrund av miljömässiga och ergonomiska krav från samhället och användarna.
2010 ska uttaget av naturgrus i landet vara högts 12 miljoner ton per år och andelen återvunnet material minst 15 procent av ballastanvändningen. Det är det så kallade naturgrusmålet, ett delmål i det stora nationella miljömålet ”God bebyggd miljö”. Ett mål som branschen tror sig nå.
I mitten av april anordnade SBMI tillsammans med SFF en miljödag, som var en del av deras årsmöte. Inbjudna talare redogjorde för de olika miljömål som gällde och hur branschen omfattas av miljökrav och vad lagstiftningen på området säger.
Lars Hultkvist vd i SBMI och Evert Sandahl vd SFF, redogjorde för sina respektive organisationers miljöarbete och miljömål.
- SBMI:s miljöarbete bygger på utbildning, teknikutveckling, forskning i egen regi, byggvarudeklarationer och etiska regler för medlemskap. Dessutom harr vi tillsammans med Naturvårdsverket delat ut ett Natur och Gruspris till den bäst efterbehandlade täkten vart annat år, berättade Hultkvist. Vi är inga miljöbovar – men för att säga det krävs det fakta. Vad gäller återvinning är vi positiva till avfallsskatten, men vi skulle gärna se en del förändringar i miljöbalken, vilket vi också påtalat för politikerna i riksdagen.
- SFF:s strategi för en minskad miljöbelastning i byggsektorn är främst att se till att fokusera på det som är viktigt, sa Sandahl. Främst är det information, information och åter information som gäller. Vi har också tagit fram en miljöchecklista för fabriksbetonganläggningar och satsar på teknikutveckling. Dessutom har vi minskat bränsleförbrukningen inom anläggningssektorn, vi har ökat framkomligheten och återvinner både vatten och grus i betongprocesserna.
Det har framkommit att det finns önskemål om att en del ändringar bör göras i miljöbalken. Därför förklarade Anders Lillienau, sekreterare i Miljöbalkskommittén, att man kommer att se över de punkter i lagen som branschen vill se en ändring i. Bland annat ska man titta på om tolfte kapitlet avseende täkter kan omfattas av nionde kapitlet istället.
- I vårt arbete kommer vi att se över möjligheterna att effektivisera miljöprövningen. Vi ska också titta på om miljökonsekvensbeskrivningar och påbyggnadstillståndet kan bli en enklare process.Man ska också se över och göra en internationell jämförelse av miljöbalken och titta på kommande EU-krav.
- Vi ska också titta på om det går att förenkla förfarandet vid miljökonsekvensbeskrivningar och om det i större utsträckning ska bli möjligt att få påbyggnadstillstånd vid utbyggnad av verksamheter, sa Lillienau avslutande.
Statssekreterare Krister Nilsson, kom som ersättare för miljöminister Lena Sommestad. Han redogjorde för regeringens syn på miljömålen i allmänhet och ”God bebyggd miljö” i synnerhet.
- En förnyad kunskap ska ge oss möjlighet att lyckas med miljömålet. Sverige ska vara ett föregångsland men varför ska vi vara det? Jo det är viktigt att vi gör detta i god tid om vi vill nå en långsiktighet och en hållbar utveckling av miljöarbetet. Regeringens uttalade mål är att efterlämna en miljö till nästa generation där de största miljöproblemen är lösta. En av de viktigaste frågorna är infrastrukturfrågan, den är en livsnerv genom samhället och bergmaterialindustrin förser landet med material till vägar, för att bygga bostäder, järnvägar och lokaler för näringsliv och samhällsservice. Vi kommer att göra en fördjupad prövning av miljömålen 2004 till exempel kommer vi se över inomhusmiljöfrågor. Sedan kommer det en ny proposition 2005, berättade Nilsson.
Regeringen vill ha en tydlig och enkel miljölagstiftning, tydliga ekonomiska styrmedel och Nilsson betonade också vikten av att frivilliga åtaganden ska ses i proportion till de uppsatta målen.
- När det gäller sand, grus och betong vill regeringen verka för en minskning av uttaget av jungfruliga material och minska deponeringen av avfallet. Dessutom vill vi kunna öka användningen av återvunnen råvara. Det är viktigt att producenter och tillverkare har stor materialkunskap, speciellt då det gäller användningen av kemiska material i byggmaterial. Vi hoppas på en bra dialog mellan politiker och branschen, inte minst med tanke på att värna helhetsperspektivet.
Krister Nilsson berättade också om att det länge legat ett fokus på utsläpp, men att man måste se till andra områden också, till exempel energieffektivisering.
- Vi ska naturligtvis inte säga nej till industriell verksamhet, men vi måste se till helheten och försöka påverka företagen till energieffektivisering, sa Nilsson.
Lars Ljung är generaldirektör för Sveriges geologiska undersökningar, SGU, och han redogjorde för naturgrusmålet.
- Vi har femton nationella miljömål och sjuttio preciserade delmål varav naturgrusmålet är ett. SGU har sedan länge ansvaret för att föra statistik över naturgrusanvändningen och vi vet därför att den har minskat de senaste 20 åren. Troliga orsaker är att miljömedvetenheten har ökat och att nya användarkrav implementerats tror Lars Ljung. SGU tror också att naturgrusmålet nås.
- Om vi fullföljer trenden med en nedåtgående kurva avseende användandet av naturgruset når vi målet, förutsatt att inte totalanvändningen ökar drastiskt.Det som kan hota naturgrusmålets uppfyllande är bland annat svårigheter att få öppna bergtäkter som kan ersätta naturgruset men det finns också ett ”oundgängligt” behov av sand på < 3 miljoner ton/ år som kan utgöra en teknisk/ekonomisk broms. Naturgruset används främst i betong men också som vattenreningsfilter.
- Några av de åtgärder som vi på SGU gärna ser är; en regional materialförsörjningsplanering med oundgängliga behov och tillgång till bergkross på alla marknader i fokus och en starkare differentiering av handläggningen gällande berg- och grustäkter inom befintlig lagstiftning. Vi vill dessutom gärna att näringslivet bidrar till att sprida kunskapen om hur krossat berg kan ersätta naturgrus, menade Ljung.
Per Lilliehorn från Byggsektorns kretsloppsråd berättade att de vill bygga sektorns miljöledningssystem. Genom ökad miljökompetens, och ett effektivare miljöarbete tillsammans med branschen vill man göra byggsektorn mer miljömedveten.
Lilliehorn drog upp fyra viktiga miljöaspekter som kretsloppsrådet preliminärt kommer att antaga i sitt rådsmöte i juni 2003.
1, Energihushållning – minska användningen av köpt energi/m2. Minska med tio procent till 2010.
2, Materialhushållning – Mängden byggavfall som deponeras ska fram till år 2010 ha minskat till hälften jämfört med 2003.
3, Utfasning av farliga ämnen – användandet av farliga ämnen (ur miljö- och hälsosynpunkt) ska reduceras till ett minimum. Dessutom ska 75 procent av de relevanta byggvarorna senast år 2006 vara försedda med byggvarudeklarationer.
4, Säkerställa god innemiljö – identifiera och åtgärda de skadliga bostäderna till 2010.