Materialåtervinning av kartong bättre än förbränning
En ny livscykelanalys visar på vinster för miljön om använda dryckeskartonger går till materialåtervinning. Alternativet är att de går till förbränning med energiåtervinning, men de sammanvägda miljövinsterna är större om förpackningarna återvinns till nya produkter.
Materialåtervinning sparar sju gånger så mycket energi än vad som går åt i hela återvinningsprocessen. Materialåtervinning sparar mer energi än energiåtervinning i samtliga tre fallstudier som utvärderats.
Materialåtervinning är bättre för klimatet redan idag men kommer bli än mer fördelaktigt i framtiden eftersom andelen förnybar energi ökar i Sverige och då även plastfraktionen kommer att kunna återvinnas till nya produkter.
- Studien visar att materialåtervinning är att föredra ur ett miljöperspektiv, säger Lisa Hallberg, IVL Svenska Miljöinstitutet.
Livscykelanalysstudien från IVL, som undersökt den s k ”end-of-life” delen i livscykeln, fokuserar på att undersöka situationen både från ett energiperspektiv och från ett klimatperspektiv. För att få bättre bredd i resultatet undersöktes fem olika scenarier för energimixen i Sverige och även tre olika återvinningsgrader för plastfraktionen från dryckeskartong.
- Livscykelanalys används ofta för att simulera framtida situationer Detta innebär att vi får ett flertal resultat beroende på hur framtiden utvecklar sig. På så sätt kan man få bättre underlag vid beslutsfattande, säger Lisa Hallberg, IVL Svenska Miljöinstitutet.
- Studien ger oss klara fakta att materialåtervinning lönar sig miljömässigt. Tillsammans med kunder och andra partners som WWF arbetar vi för att öka återvinningen i linje med förväntningarna både från allmänhet och från myndigheter. Nu har vi svart på vitt att vi är inne på rätt spår, säger Erik Lindroth, miljödirektör, Tetra Pak Sverige.
Studien visar att materialåtervinning av ett ton dryckeskartong idag sparar ca 27’000 MJ energi, vilket är ca 7’000 MJ mer än vad energiåtervinning sparar. Motsvarande klimatbesparing för materialåtervinning är idag ca 70 kg koldioxid och 5 kg för energiåtervinning. I en framtid då andelen förnybar energi i Sverige ökar och då även plastfraktionen från dryckeskartong kommer att återvinnas blir vinsterna större, framförallt på klimatområdet då ca 500 till 800 kg koldioxid per ton insamlad kartong kan sparas. Som ett resultat av studien har Tetra Pak och kartongproducenten Fiskeby Board redan startat arbetet för att även kunna materialåtervinna plastfraktionen i förpackningarna, med målet att 75% av plasten i dryckeskartongerna skall återvinnas inom fem år.
- I slutändan handlar detta om att få fler av oss i Sverige att återvinna sina dryckeskartonger. Det är lätt att återvinna dryckeskartong till nya produkter och dessutom rätt för miljön. Vi måste helt enkelt bli bättre på att använda planetens resurser smartare, avslutar Håkan Wirtén, generalsekreterare Världsnaturfonden WWF.
Som ett led att ytterligare öka återvinningen startar Tetra Pak idag Sommarmästerskapen i Återvinning via Facebookplattformen ”Återvinnarna”. Allmänheten inbjuds att dela filmer på hur snabbt de kan platta till en dryckeskartong och i mitten av augusti utses vinnaren. Tävlingen äger rum på www.facebook.com/Atervinnarna.
Några räkneexempel:
Att återvinna ett ton dryckeskartong sparar idag jämfört med energiåtervinning ca 7600 MJ energi. Detta motsvarar ca 100 000 timmars brinntid för en lågenergilampa (LED). Återvinningen av dryckeskartong ökade med 1000 ton mellan 2011 och 2012, vilket då i teorin motsvarar ca 100 miljoner timmars brinntid.
Uppskalat till de 11 000 ton vätskekartonger som återvanns 2012 motsvarar energibesparingen i teorin mer än en miljard timmars brinntid för lågenergilampor. Besparingen av koldioxid motsvarar ett års bilkörning för 210 personbilar.
När målet nås med 50 % återvinning av dryckeskartong samtidigt som 50 % av plasten återvinns, erhålls en total energibesparing som i teorin motsvarar nästan tre miljarder timmars brinntid för lågenergilampor. Besparingen av koldioxid motsvarar ett års bilkörning för 2400 personbilar.