Regeringen kartlägger gruvavfall för ny grön teknik
Regeringen har beslutat om två uppdrag att kartlägga behovet av metaller som är nödvändiga för utvecklingen av ny teknik inom exempelvis framtidens solceller. Uppdragen innefattar också att se över om dessa metaller går att utvinna från gruvavfall i Sverige. Uppdragen ges till Sveriges geologiska undersökning (SGU) och Tillväxtanalys.
– Den snabba tekniska utvecklingen kräver att vi har tillgång till fler olika metaller och mineral. Regeringens uppdrag är nödvändiga för att industrin inte ska drabbas negativt och hindra utvecklingen av ny grön teknik, säger närings- och innovationsminister Mikael Damberg.
Merparten av de metaller som krävs för omställning till förnybar energi, som till exempel vindkraft och biobränsle eller högteknologiska produkter som datorer och mobiltelefoner, utvinns inte inom EU. Kina står idag för ca 95 procent av alla sällsynta jordartsmetaller i världen.
Regeringen ger därför myndigheten Tillväxtanalys i uppdrag att ta reda på vilka metaller som krävs för tillverkning av de teknik- och miljöinnovationer som utvecklas i Sverige och inom Europa. Tillväxtanalys ska redovisa sina slutresultat senast den 19 oktober 2017.
– En omställning till förnybar energi är en viktig del i att uppfylla Sveriges klimatmål och för att nå dit behövs en hållbar utvinning av mineral. Det är därför viktigt att få en utökad kunskap om möjligheter att utvinna dessa även från gruvavfall, säger miljöminister Karolina Skog.
Sveriges geologiska undersökning (SGU) ges i uppdrag att kartlägga potentialen till utvinning av dessa metaller i Sverige från främst gruvavfall men även från primära källor. SGU ska inom ramen för uppdraget utforska de viktigaste gruvavfallsanläggningarna i Bergslagen. Att nyttja gruvavfall för återvinning är en identifierad åtgärd inom handlingsplanen för nyindustrialiseringsstrategin - Smart Industri. Uppdraget till SGU ska delredovisas senast den 15 februari 2018 och slutredovisas den 7 december 2018.
Behovet av kritiska mineral spås öka. Exempelvis beräknar kommissionen att EU:s årliga behov av dysprosium för vindkraft kommer att öka med ca 660 procent och behovet av neodymium med 2 200 procent fram till år 2030.