Tipsen: Så tjänar butikerna pengar på avfallet
Många handlare är glada bara soporna försvinner, men i samma vända som avfallet hämtas upp kan tusentals kronor gå förlorade på grund av dåliga avtal.
– Det är en viktig fråga, en plånboksfråga för många handlare, men det finns en del svag kunskap i butik för att förstå kostnaderna och hanteringen i sig, säger Peter Johansson, vd på Svensk Avfallsrådgivning.
Livsmedelshandlarna tog tillsammans med konsultföretaget Svensk Avfallsrådgivning ett helhetsgrepp för dagligvarubranschen 2014 och slöt ramavtal med de stora leverantörerna för att se till att butiker i hela landet skulle få sjyssta villkor. Det föll väl ut då, men det ramavtalet hade sina brister. Det visade sig att de stora vinnarna var butiker i storstäderna, där vinsterna finns, medan de på landsbygden i flera fall inte ens kontaktades av leverantörerna.
Den nya given är istället att förhandla lokalt i kluster om butiker i samma område, något ytterligare gynnar butikerna och är något som Peter Johansson hoppas ska bli en permanent tjänst för medlemmar i Livsmedelshandlarna.
– Om butiker i en stad går samman kan aktörerna få ett mycket större köttben att slåss om. Det har blivit en riktig succé och nu tar vi även in lokala entrepenörer i projektet, de ger ofta väldigt god service men har blivit lite bortglömda, säger han.
Enligt Peter Johansson tjänar handlarna på att förstå sig på hur avfallsleverantörerna tänker och inte bara se avfallet som ett problem som ska lösas utan mer som en resurs som kan generera intäkter.
– Den vanligaste skevheten som sker är att butikerna inte inser att det avfallshanterarna tjänar pengar på är att följa prisfluktuationer. När priset går upp är man oerhört långsamma med att justera priserna, men i en nedåtgående marknad är man blixtsnabb med att sänka. Det är den marginalen de tjänar mest pengar på, trading av råvaror, för det är råvaror vi pratar om, säger han.
Eftersom Svensk Avfallsrådgivning följer världsmarknadspriserna på avfallet kan de lätt räkna ut vad en handlare kan få för sitt avfall.
– Ofta hör vi av handlare att de är jätteglada att bli av med allt det här helt gratis, när det faktiskt finns ett värde i wellpapp på kanske 500 kronor per ton. För en butik med 100 ton wellpapp går de miste om 50 000 kronor.
En av de handlare som tjänat på att förhandla om sina avtal är Anna Lindberg på Ica Supermarket Järna.
– Jag hörde av mig till Svensk Avfalllsrådgivning och visade upp hur det såg ut hos oss och de hörde sedan av sig nästan direkt.Det visade sig enligt avtalet att jag betalt för tre kärl i flera år, fastän jag bara hade två så de ordnade med att jag fick 36 000 kronor betalt retroaktivt för den tiden. Nu ska vi sluta avtal igen och nu hoppas vi kunna spara ännu mer säger hon.
De allra flest butiker har idag någon form av återvinning, även om det finns undantag i delar av landet där det helt enkelt inte är lönsamt för leverantörerna att återvinna. Men oavsett var i landet man har butik är rådet ändå att ta sig en titt på avfallshanteringen och de avtal man slutit för att se om man går miste om vinster, eller till och med kan få betala extra.
– Man ska veta att ABP-förordningen (animaliska biprodukter red:s anm.) blev lag för tio år sedan men att det är först nu miljöförvaltningarna börjat ta tag i det vilket kan bli en jobbig sak för de butiker som inte är beredda på det då det kan innebära vite, säger Peter Johansson.
Källa: Fri Köpenskap