23948sdkhjf

Dolda skatter i bottensedimenten

De sediment som finns på bottnarna i sjöar och hav kan innehålla värdefulla metaller i sådana mängder att återvinning både är ekonomiskt intressant och leder till minskad miljöbelastning, enligt en studie som letts på Chalmers.

Metallutvinning ur förorenad jord har länge varit intressant, men utvinning av metaller ur sediment har varit ett område som hittills varit relativt outforskat. En färsk studie som letts på Chalmers har dock försökt komma till rätta med den bristen.

När vi analyserar sediment hittar vi metaller som man normalt sett inte bryr sig om att testa för – med tanke på att de inte är särskilt miljöskadliga, men faktum är att de faktiskt kan vara ekonomiskt intressanta, säger Anna Norén, doktorand på institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik vid Chalmers.

En utgångspunkt för studien är att de flesta ämnen som cirkulerar i samhället i dag för eller senare hamnar i dagvattnet och transporteras vidare till hav och sjöar där de samlas i bottenmassorna. I städer som Göteborg hamnar det mesta så småningom i sedimenten i havet.

Anna Norén räknar inte med att de metaller som samlas i ett normalt sediment är särskilt dyrbara. Hon förutspår ändå att utvinning av dessa metaller – exempelvis i Göteborgs hamn – på sikt kan göra att slutkostnaden för exempelvis kostnadskrävande muddringsoperationer går ner. Samtidigt minskar förstås återvinningen behovet av att bryta nya metaller.

Jag undersöker om det finns ett ekonomiskt värde i de metaller vi hittar i sediment, och en av de metaller vi ser att det kan finnas potential för är kobolt. Halterna är visserligen inte jättehöga, men i och med att priset på kobolt är mycket högt, att det är en konfliktmineral och att tillgången är liten, är det ändå intressant.

Ytterligare ett par faktorer som talar för återvinning ur sedimenten är att metallpriserna troligen kommer att öka framöver, samtidigt som det kommer att kosta mer att deponera massor. Hon förutspår dessutom bättre och effektivare metoder för utvinning av metallerna.

Parallellt finns ett stort behov av att minska spridning av giftiga ämnen från förorenade sediment, samtidigt som utvecklingen av handel och sjöfart innebär att våra hamnar behöver utvecklas, både ifråga om djup och yta på land. Det gäller i hög grad Göteborgs hamn som står inför stora kommande investeringar och omfattande muddring. Läs mer här.

Generell kunskap om hur man utvinner metaller ur olika massor finns redan, men Anna Norén ser definitivt ett behov av att veta mer om det som blir kvar. På önskelistan finns en kombination av att enkelt kunna utvinna mer eller mindre värdefulla metaller ur de sediment som tas upp, för att sedan kunna återanvända resten som fyllnadsmaterial. Men för att kunna göra det krävs att massorna inte läcker ut några farliga ämnen.

Här finns behov av ytterligare forskning, och behoven är särskilt stora nu när det är så enorma mängder av sediment som omhändertas, bland annat när hamnar och farleder muddras för allt större och mer djupgående fartyg. Utmaningen är att få till en process som är effektiv, billig och skonsam mot miljön. Tuffa men inte omöjliga krav, säger Anna Norén.

Det finns ett stort behov av vägledning i hur man hanterar massor på bästa sätt, i Sverige såväl som internationellt. Där hoppas jag kunna fylla en lucka med min metod som jag arbetat med, säger Anna Norén som i en vetenskaplig artikel presenterar resultat från sex svenska fallstudieplatser, där olika hanteringsstrategier för massor från muddrade sediment genomförts.

Hon har utarbetat en handledning i form av en checklista, som hon räknar med kan hjälpa beslutsfattare att strukturera olika alternativ och fastställa vad alternativen har för påverkan – positiva och negativa. Metoden utlovas ge svar på hur miljön påverkas kortsiktigt och långsiktigt och visa potentialen för metallåtervinning för att få med det i beslutsprocessen.

På vissa platser som småbåtshamnar handlar behovet kanske mindre om muddring, och mer om förhållningssättet till förorenade sediment. Då kan det bästa vara, både ur miljömässiga och ekonomiska aspekter, att låta sedimenten ligga kvar orörda under vattenytan, säger Anna Norén.

Kommentera en artikel
Meddela redaktionen
Utvalda artiklar

Sänd till en kollega

0.094