Varför inte producera el med hjälp av norsk gas i stället för att importera el från smutsiga danska kolkraftverk? Turerna har varit många, men i går skulle frågan om gaskraftverket slutligen avgöras i Norska stortinget. Och det blev en tuff match. Oppositionen var samlad och körde över Bondeviks förslag om att avvakta med bygget med röstsiffrorna 104–48. Nederlaget ledde till förtroendeomröstning. Bondevik förlorade även den, med 81–71. Sen kastade Bondevik in handduken. Det var en segdragen kamp som igår fick sitt slut. Det började 1996 då konsortiet Naturkraft fick tillstånd att bygga gaskraftverk. Året efter fastslog statsminister Thorbjørn Jagland (Arbeiderpartiet) att kraftverkens utsläpp skulle koncessionsbehandlas av den statliga miljöskyddsmyndigheten SFT. Naturkraft sköt upp byggstarten tills ansökan om utsläppstillstånd behandlats. Den 11 december 1997 nåddes enighet om Kyotoavtalet om minskade utsläpp av växthusgaser, vilket också banade väg för internationell handel med utsläppsrätter. Den 22 december 1997 ansökte Naturkraft hos SFT om tillstånd för utsläpp av 2,24 miljoner ton koldioxid om året. I april 1998 lade en av Naturkrafts ägare, Norsk Hydro, fram planer för ett gaskraftverk som inte skulle släppa ut koldioxid i atmosfären utan tömma gasen i oljebrunnar i Nordsjön. 21 januari 1999 fastslog SFT att utsläppen från Kollsnes och Kårstø måste minskas till 224 000 ton, dvs med 90 procent, tills man kan handla med utsläppsrätter. I februari 1999 överklagade Naturkraft beslutet till miljödepartementet eftersom de stränga kraven gjorde gaskraftverken olönsamma. I april 1999 blev det klart att Norsk Hydros rena gaskraftverk också skulle vara olönsamt. I juni 1999 meddelade miljödepartementet att SFT:s hårda krav står fast. 29 februari 2000 behandlade stortinget regeringens energirapport och det blev klart att oppositionen tänkte begära att regeringen ska behandla utsläppstillståndet på nytt, så att det blir möjligt att bygga konventionella gaskraftverk. 7 mars 2000 meddelade den norska miljöministern att lagen i så fall troligen måste ändras. 8 mars 2000, dagen före det stora "gaskraftsslaget" i stortinget, skärpte Arbeiderpartiet och Høyre sina krav på regeringen. Denna måste före 1 juni föreslå en ändring av miljöskyddslagen, om det skulle vara nödvändigt för att bana väg för gaskraftverk byggda med dagens teknik. (TT-NTB)