23948sdkhjf

Ungdomar vill ha kärnkraft

Ungdomars attityd till kärnkraften har ändrats, det visar inte minst den undersökning som SIFO lät göra under Miljöteknikmässan i Göteborg 3-5 september. Endast 34 procent var emot kärnkraften och 14 procent sade sig vara osäkra. Det mest överraskande var att ett starkt kärnkraftsmotstånd i centerpartiet ändrats till 63 procent som är positiva till kärnkraften. En viss attitydförändring kunde också skönjas hos miljöpartiets väljare. Undersökningen visade också att det är män som mest positiva till fortsatt nyttjande och användande av kärnkraften.

Moderatorn Erik Blix undrade naturligtvis vad detta kunde bero på? Hade attityderna till kärnkraft ändrats? Alla de sju deltagarna i panelen var överens om att det kunde ligga lite i att man glömt bort Harrisburg och Tjernobyl. Vissa partier tyckte också det saknades en debatt kring ämnet som bidragit till okunnandet och positiviteten.
- Kärnkraften är ett alternativ så länge vi inte har något annat som kan ersätta den, menade Martin Andreasson, Moderata ungdomsförbundet.
- Kärnkraften är en miljövidrig energikälla. Marknaden har fortfarande inte gjort något för att kunna lösa problemen, näringslivet kommer inte själv att ändra sitt beteende, alltså måste det regleras med lagar och skatter på allt som skadar miljön, sa Grön Ungdoms språkrör Zaida Catalán. Vi kan dessutom inte vara säkra på hur driftsäkra kärnkraftverken är.Centerns ungdomsförbunds ordförande Malin Svensson var, trots att undersökningen visade att centerväljarna blivit mer positiva till kärnkraften, skeptisk.
- Jag oroar mig mest för var vi ska slutförvara avfallet? Vi måste ta ansvar för det som vi överlämnar till kommande generationer. Det är heller inte etiskt försvarbart att klaga på andra länder att stänga sina kärnkraftsreaktorer när vi inte själva gör det, menade hon. Dessutom importerar vi uran till kärnkraftsanläggningarna, en råvara som vi har själva här i landet, men anser att det är för farligt ur arbetsmiljösynpunkt. Vad sänder det ut för signaler, undrade Svensson.

Debatten hade som tema, ”Det som göms i snö…”, och flera frågor avhandlades. Bland annat hur vi ska kunna lösa klimatfrågan och få bort växthusgaserna. Olika lösningar presenterades från de olika partierna.
- Vi måste försöka komma överens. Tekniköverföringen från i-land till u-land måste kunna underlättas och än så länge har vi inte tagit vårt ansvar, sa Jakob Forssmed, KDU-ordförande.
- Vi gynnar inte utvecklingen av alternativa drivmedel. Inte heller satsas det på kollektivtrafik eller järnväg. Idag har vi oftast bara ett alternativ, bensindrivna bilar. Det måste komma fler alternativ, och skapas incitament för vanliga människor att kunna köpa till exempel en etanolbil, sa Catalán.
Ung Vänsters miljötalesman Hans Linde:
- Som det är idag styrs vi av vinstintresse, vilket gör att miljöutvecklingen bromsas och i vissa fall avstannar. De som släpper ut mest växthusgaser måste också minska mest. Produktion till varje pris får inte gå före miljöhänsyn.

- Måste inte en ändring av vår livsstil till för att vi ska kunna ändra miljötänkandet?, undrade Erik Blix.

- Jo, naturligtvis måste vi ändra vår livsstil, sa Axel Darvik från Liberala ungdomsförbundet. Vi behöver inte nödvändigtvis använda gammal teknik när det finns ny och miljöanpassad teknik. Ta in dagens miljötekniska kunnande i produktionen. Det måste också göras möjligt för företagen att kunna tjäna på att man är miljövänlig.

- Vi ligger redan långt fram i hållbar utveckling men naturligtvis måste det till en attitydförändring och en ändrad livsstil, sa Patrik Johansson, SSU.

- Livsstilen måste ändras men det viktigaste är att bejaka tekniken. Vi kan inte gå bakåt och bromsa en tillväxt, istället ska vi se miljöarbetet hand i hand med tillväxten och välfärden, sa Martin Andreasson.
Globalt då? Vad kan göras internationellt för att verka för en förhindring av ökande växthusgaser och utsläpp? Måste vi samarbeta mer? Hur ska vi få med USA i Kyotoprotokollet igen?
- Att vi skapar en gemensam syn inom EU. EU behövs göras starkare för att stå emot USA. Det krävs en starkare politisk inriktning men som det är idag hindras detta av politikerbeslut, menade Darvik.
- Internationellt samarbete är jätteviktigt, sa Andreasson. Vi ska sätta press på USA och skapa ett EU som är starkt samt ha ett näringsliv som är miljövänligt inriktat. Företagen är på rätt väg, det är en ”murbräcka” som måste användas i det globala miljöarbetet.
- EU verkar inte för bättre miljö, det är ett hopplöst projekt. Inför istället en internationell miljödomstol, och ta bort vetorätten i FN, den fungerar endast som bromskloss i miljöarbetet, sa Catalán.
- EU är ingen garant för att miljön blir bättre, menade Linde. Mycket snack men inget händer.
Patrik Johansson från SSU:
- Det är i-länderna som släpper ut och u-länderna som främst drabbas. Därför måste vi ta vårt ansvar. Det är dessutom EU:s förtjänst att vi har Kyotoprotokollet. EU är den enda organisationen som kan balansera upp mot USA.
Till slut fick ungdomsförbunden svara på om man trodde att unga idag är mer miljömedvetna idag än vad ungdomar var för 22 år sedan då man röstade igenom en linje som innebar nedrustning av kärnkraften. Att miljömedvetenheten är stor tyckte de flesta partierna.
- Det är svårt att se en ökning av miljömedvetenheten. Vissa har blivit mer medan andra har blivit mindre medvetna, ansåg Ung Vänster. Vi har glömt de stora heta frågorna.
- Ungdomar är nog mer miljömedvetna idag än för 22 år sedan. Vi kan nämligen se konsekvenserna idag, om vi inte gör något åt miljöproblemen, ozonskiktet tunnas ut och klimatet blir varmare till exempel, menade Malin Svensson.
- Mer miljöpolitik har förts och därför har också medvetenheten ökat, trodde Johansson.
- Vet inte om det är så precis, kontrade Forssmed. Men vi måste definitivt bli mer miljömedvetna.
- Miljödebatten påträffas oftare, vilket gjort att medvetenheten ökat, ansåg Darvik.
- Javisst är vi mermiljömedvetna än våra föräldrar Vi har insett att vi måste leva på ett annat sätt, förklarade Martin Andreasson, MUF.
- Vi är mer miljömedvetna idag, men det finns ändå inte samma miljödebatt som förr. Det är för mycket kortsiktighet och vi har glömt olyckorna i Tjernobyl och Harrisburg. Jag tycker att miljöfrågorna har kommit i skymundan från alla andra frågor som diskuteras, sa Zaida Catalán.

En vass debatt avslutades, med större enighet än när seniorerna träter. Kanske kan framtiden bli rätt lyckad ändå?
Martin Dyberg

Fotnot: SIFO-undersökningen kan läsas i sin helhet på www.savann.se

Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.062