Skrotstölder – en samhällsfara!
Såg häromdagen på TV4:s program Kalla Fakta, som granskade skrotföretag som handlade stulet skrot med kontanter. En, som det skulle visa sig, stor samhällsfara, eftersom mycket av det skrot som kommer in till skrotföretagen via privatpersoner ofta är stöldgods, och som stulits på exempelvis kyrkogårdar och på bangårdar. Enligt Trafikverket orsakade skrotstölderna av koppar, tågstopp för 70 miljoner kronor per år. Stölder av koppar uppgick enligt polisen i programmet till över 100 miljoner kronor per år.
Men det värsta med dessa metallstölder i allmänhet och kopparstölder i synnerhet tycker jag är att det drabbar merparten av de seriösa metallhandlare som finns runt om i landet. Alla de duktiga skrothanterare, och metallåtervinningsföretag (enligt TV-programmet finns runt 1000 skrothandlare) som verkligen vill göra en god samhällsnytta, får klä skott för vad en liten klick håller på med. Branschen får ett dåligt rykte av dessa bedragare. Om de oseriösa aktörerna slutar med sin kontanthandel, så tror jag att en stor del av problemet skulle vara löst, dock kommer säkert tjuvarna på andra sätt att få ut pengar från värdefulla material ändå, de brukar vara uppfinningsrika. Branschorganisationen Svenska Järn, har redan för sina medlemmar infört kontantstopp vid handel med metaller och skrot, men de företag som inte är medlemmar, kan naturligtvis fortsätta, och så länge de gör det kommer man aldrig till rätta med detta stora samhällsproblem.
Branschen, via sin organisation Svenska Järn, har gjort mycket för att stävja detta, men behöver ha hjälp, likt deras talesperson Åke Larsson, också påpekade i efterföljande diskussion, de vill ha hjälp av myndigheterna att stifta lagar, att kriminalisera kontanthanteringen, man vill registrera skrothandlarna, och att polisen kan lagföra de inblandade.
Detta tror jag är starka åtgärder, och vi får alla hjälpa till, genom att hålla ögon och öron öppna, och öka ifrågasättandet av vart skrotet kommer ifrån och hur de fått tag i det. I Kalla Faktas granskning av 21 metallåtervinningsföretag visade det sig att 15 av dem var villiga att köpa det skrot som reportrarna haft med sig (som var konfiskerat av polisen och som de lånade för ändamålet). Det var som någon sa: ”om det inte finns köpare, finns heller ingen marknad”.
P.S Programmet går att se på www.tv4.se/kallafakta D.S
Martin Dyberg
Chefredaktör
Recycling & Miljöteknik