Avfallshanteringen har förändrats mycket de senaste årtiondena i takt med att allt fler mål, styrmedel och åtgärder införts. Samtidigt har utmaningarna med att mäta och följa upp utvecklingen ökat, inte minst eftersom man idag strävar efter att påverka de övre stegen i avfallshierarkin, det vill säga avfallsförebyggande och återanvändning.
I projektet ”Indikatorer för en resurseffektiv avfallshantering” har IVL Svenska Miljöinstitutet och Profu tagit fram över 50 indikatorer som kan användas för att årligen mäta och följa utvecklingen för avfallshanteringen – både på nationell nivå och i kommunerna.
– Det är ett gediget indikatorsystem som vi föreslår och vår förhoppning är naturligtvis att de ska komma till användning för de som vill följa upp resurseffektiviteten i avfallshanteringen, säger Åsa Stenmarck, forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet.
Indikatorerna beskriver framförallt avfallsmängder men även miljöpåverkan, effektivitet i avfallsbehandlingen och konsumtionens påverkan. Ett exempel i rapporten gällande svenskt hushållsavfall visar att Sverige klättrat stadigt i avfallshierarkin från 1975 fram till i dag, men att den förbättringen ”bromsas” av att vi samtidigt producerar allt mer avfall.
– Med andra ord, trenden visar en positiv utveckling men de ökande avfallsmängderna är ett problem. Det finns en stor potential för svensk avfallshantering att bli mycket bättre, säger Åsa Stenmarck.
En närmare beskrivning av indikatorerna och hur man kan använda dem på kommunal och nationell nivå finns i rapporten
”Avfallsindikatorer – Vägledning för hur man kan mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering”.
BREAKING