23948sdkhjf

Utveckla lagarna för säkrare kretslopp

- Utmaningen för de som sysslar med avfallsregler och kemikalieregler är att tillsammans försöka hitta vägar för att hantera risker även med återvunna material, på ett sätt som motsvarar kemikaliereglerna, säger Per Bergman, som skrivit en rapport på uppdrag av Kemikalieinspektionen.
Inom EU regleras kemikalier och avfall i olika lagar och i många EU-länder är ansvaret uppdelat på flera myndigheter. Kemiska ämnen i avfallsprodukter och i återvunnet material diskuteras i flera medlemsländer, på den Europeiska kemikaliemyndigheten och i EU-kommissionens kommittéer.
Ett område som orsakar diskussion och oklarheter är gränsdragningen mellan vad som är avfall och vad som inte är det när material återvinns för att användas på nytt. KemI har ,ed stöd av Naturvårdsverket låtit ta fram men rapport där lagstiftningen analyseras. I rapporten identifieras luckor och brister i lagstiftningen och det finns förslag till åtgärder.
Sverige har följande målsättningar som är särskilt viktiga för att uppnå giftfria kretslopp:
* Användningen av särskilt farliga ämnen ska så långt det är möjligt upphöra i material och produkter.
* Kretsloppen ska vara giftfria och resurseffektiva. Höga och likvärdiga krav bör gälla för innehållet av farliga ämnen i nyproducerat och återvunnet material.
* Informationen om hälso- och miljöfarliga ämnen i varor ska vara tillgängliga för alla berörda senast år 2020.
I avfallssammanhang talar man ofta om ett material, till exempel plast, utan någon närmare precisering. För att bedöma på vilket sätt kemikalielagstiftningen är tillämplig måste man dock först ta ställning till om plasten är en kemisk produkt eller inte. När återvinningen har nått så långt att plasten inte längre kan betraktas som avfall så är plasten i de flesta fall åter en kemisk produkt.
Plastavfall utgör en viktig och komplex avfallsström som är särskilt problematisk vid återvinning. I rapporten görs en djupare analys av hur reglerna tillämpas på plastmaterial. Ett utdrag ur KemI:s produktregister visar att ämnen med särskilt hälsofarliga egenskaper (CMR) fortfarande är mycket vanliga i plast. Kvarvarande sådana ämnen i plastavfall måste kunna hanteras om materialet ska kunna återvinnas.
Ett annat problem som Bergman identifierat är att informationen om farliga ämnen i material eller varor inte förmedlas till avfalls- och återvinningsledet, vilket gör det svårt att veta hur en säker hantering av det återvunna materialet ska ske. Avfallshanterare och återvinnare behöver alltså få bättre information om de kemikalier som ingår i de varor som blir avfall.
Källa: Kemikalieinspektionen
Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.063