Projektet har resulterat i två rapporter som publicerats av både Avfall Sverige och Svenskt Gastekniskt Center.
Rapporten ”Tillståndsvillkor och luktförekomster vid biogasanläggningar i Sverige”visar att majoriteten av de 42 undersökta anläggningarna aldrig haft klagomål på lukt. I de fall där klagomål inkommit har de oftast upphört efter första året i drift. Studien visar att det vid nyetablering är viktigt med tidig dialog med närboende samt att hålla dialogen igång även när anläggningen är i drift. Även anläggningarnas tillståndsvillkor kring lukt har studerats. Formuleringarna i villkoren varierar kraftigt och vissa ord eller formuleringar kan göra att anläggningarna blir bundna till villkor som inte alltid är hållbara. Att verksamheten exempelvis ska
luktolägenheter innebär att lukt inte ens får förekomma internt, vilket i praktiken innebär en överträdelse även vid normal drift, då substrat som exempelvis matavfall naturligt avger viss lukt.
I rapporten ”Metanutsläpp från restgas vid uppgradering” undersöks olika uppgraderingstekniker ur ett systemperspektiv. Studien visar att skillnaden mellan de olika teknikernas klimatnytta är liten, men varierar något beroende på vilka ingångsvärden som antas på elmix, värmeåtervinning och bränsle för uppvärmningsbehov. Vid nyetablering bör därför hänsyn tas till lokala förutsättningar när villkoren om metanutsläpp från restgasen formuleras. Exempelvis bör villkoren för små anläggningar vara mer generösa än för större, för att bästa ekonomiska och miljömässiga resultat ska uppnås.
-
, säger projektledaren Suzette Westling.
Huvudfinansiärer för satsningen är Region Skåne, Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen i Stockholm och Avfall Sverige.
BREAKING