23948sdkhjf

Täckning av gruvavfall med grönlutslam i full skala

| Av Martin Dyberg | Tipsa redaktionen

Med en blandning av grönlutslam och morän har täckning i full skala av gruvavfall från Bolidens nedlagda gruva i Näsliden påbörjats. Det är första steget i en fullskalebehandling av det cirka 4,5 ha stor området och blir en verifiering av den teknologi för täckning av gruvavfall som Boliden, Domsjö Fabriker, Ecoloop, Ragn-Sells, SCA Obbola, MTC, SP Processum, Luleå tekniska universitet och Ramböll gemensamt utvecklat.

- Grönlutslam är en biprodukt från brukens kemikalieåtervinningsprocess som har en hög vattenhållande förmåga och dessutom låg genomsläpplighet av vatten, vilket är attraktiva egenskaper vid konstruktion av syrebarriärer som är nyckelfunktionen hos gruvindustrins tätskikt, säger Gunnar Westin, ansvarig för projektet inom Restmaterial vid SP Processum. Tidigare projekt och doktorandarbeten har visat att blandningar av grönlutslam och morän resulterar i tätskikt med relativt låg genomsläpplighet av vatten (låg permeabilitet), förutsatt att det kompakteras vid optimala betingelser. Låg permeabilitet är ett av kraven som gruvindustrin ställer på sina tätskikt, hög vattenmättnadsgrad över tid ett annat. Målsättningen är främst att minimera den totala syretransporten genom tätskiktet, vilket ger en kraftigt reducerad oxidation av svavelhaltigt gråberg och därmed begränsas urlakning av exempelvis tungmetaller.

Ett första fältförsök påbörjades sommaren 2014 utanför Boden där en "vall" bestående av morän med måtten 8x50m2 och med en höjd av drygt två meter täckte en hårdpackad blandning av grönlutslam och morän. Därefter har vattennedträngningen kontinuerligt mätts och följts upp. Baserat på de positiva resultaten från fält och kompletterande laboratorieundersökningar har i år en yta av cirka 2500 m2 gruvavfall vid Bolidens nedlagda gruva i Näsliden täckts med blandningen.

- Boliden ansvarar för hur täckningskonstruktionen av gruvavfallet har designats, berättar Magnus Filipsson, utvecklingsingenjör Gruvor/Miljö på Boliden. Vi har nu testat metoden i lite större skala och sommarens arbete är därför ett viktigt steg mot en komplett täckning av gruvavfallet i Näsliden. Det är kritiskt att undersöka hur effektivt morän och grönlutslam kan blandas, bedöma kvadratmeterkostnader och att kontrollera densitet i syfte att verifiera de laboratorieresultat som tagits fram på LTU under vinterhalvåret. Vi har även undersökt hur väl blandningen går att packa i olika släntvinklar, berättar Filipsson.

- Även i skedet när vi närmar oss täckning av gruvavfall i fullstor skala är det viktigt att forskningen är med och samlar kunskap och information, säger Josef Mácsik, teknisk doktor på Ecoloop. Luleå tekniska universitet kommer att följa upp och utvärdera funktionen av det tätskikt som lagts upp i Näsliden. En annan viktig faktor är att sommarens fältförsök har visat att det går att tillverka och lägga ut samt packa tätskiktet och produktionskapaciteten tyder på att metoden har god teknisk och ekonomisk potential.
Håll dig uppdaterad med Recycling
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.

Kommentarer (0)
Startsidan just nu

Skolungdomar snackade miljö

Omvärlden
Radioaktiv metall bland återvinningsmetall

Få myndigheter uppmanas köpa återvunnet

En ny kartläggning har undersökt hur många statliga myndigheter som uppmanas att köpa återvunnet vid upphandlingar. Resultatet är nedslående.

Standard sätter pris på miljön

Forskarnytt
Ovanligt med höga halter reglerade kemikalier i återvunnen plast

Nyhetsbrev

Åt vilket håll styr lagarna? Del 1: Advokatens syn

Hjälper eller stjälper dagens lagstiftning arbetet för att nå en cirkulär ekonomi? Recycling har talat med tre olika aktörer som har lite olika fokus.

Arkiv

KTH startar distansutbildning om material

Utbildning fokuserar på polymerer och metaller i ett cirkulärt samhälle.

”Att bruka – inte förbruka”

Forskarnytt
Ätbar bioplast från äpple- och apelsinrester

Tänk dig en engångsmugg, du dricker upp ditt kaffe och sedan kan du äta muggen som efterrätt…..

Miljoner till nya samarbetsprojekt inom cirkulär bioekonomi

Jordbruksverket utlyser 10 miljoner kronor för nya samarbetsprojekt inom cirkulär bioekonomi för jordbruks- och trädgårdsnäringarna.

Fjorton kg elektronik till återvinning

2018 samlade svenskarna in drygt 14 kg elektronik per person till återvinning.

Marksanering
Mikroorganismernas tid är här

Marksanering
Passiv provtagning av porgas

Ny teknik gör Coops pant till nya flaskor

Tipsen: Så tjänar butikerna pengar på avfallet

Robotsortering av skrot

Strategiskt samarbete för storskalig återvinning av polypropen

Skadliga kemikalier hindrar cirkulära affärsmodeller

Giftiga kemikalier förbises i samtal om cirkulär ekonomi.

Nu kommer Karma till Frankrike

Väcker liv i kasserat läder

Forskarnytt
Sällsynta jordartsmetaller ur avfall

De blir ny entreprenör för insamling av hushållsavfall

Forskarnytt
Grönt guld rengör avloppsvatten och producerar biodiesel

Uppdaterad: Brand på återvinningsanläggning

Omvärlden
Indien vill stoppa import av plastavfall

Havreskal blir råvara för sötningsmedel

Marksanering
Vägledning kring PFAS-förorenade områden

Forskarnytt
Nytt garn med återvunna fibrer från Textilhögskolan

Omvärlden
Tar ställning i plastfrågan

Biokolanläggning invigd

Omvärlden
Arla introducerar ny datummärkning

Komposit får nytt liv

Forskarnytt
Hur utnyttjar vi livsmedelsindustrins avfall?

Konkurrensverket synar Sysav på nytt

Forskarnytt
Gamla rör blir nya

Fler går över till returpall

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.096