Umeåkemist gästforskar om rymdavfall vid NASA

| Av Peter Olofsson | Tipsa redaktionen
Vinnova beviljar medel till miljökemisten Stina Jansson för att forska i sex månader vid NASAs labb på Kennedy Space Center (KSC) i Florida. Hennes arbete kommer att vara kopplat till det större projektet ”Trash-to-Gas” som NASA driver som del av förberedelserna inför resan till Mars.

Den huvudsakliga målsättningen med NASAs projekt ”Trash-to-Gas” är att utveckla och optimera termiska behandlingsmetoder för omvandling av avfall till gas och kol. Bemannade rymdfärder genererar en hel del avfall, som mestadels består av matförpackningar (papper, polyeten, aluminiumfolie samt oäten eller fastkletad mat), kläder (byts när de börjar lukta och slängs då i avfallet), handdukar, mänskligt avfall, och pappersprodukter.

Vid kortvariga rymdresor eller vid rymdaktiviteter relativt nära jorden (exempelvis vid internationella rymdstationen, ISS) kan avfallet samlas i en behållare som brinner upp vid återinträdet till jordens atmosfär. Men vid den planerade resan till Mars som NASA förbereder sig för kan man inte ha den strategin utan man måste utveckla tekniker som omvandlar avfallet till en resurs.

Projektets titel är ”Termisk behandling av avfallsmaterial till kolmaterial och gasformiga bränslen” och kommer att fokusera på omvandling av avfall till användbara resurser som gas (som kan användas som bränsle) och kol (som odlingsmedium exempelvis).

Stina Jansson kommer att tillföra två tekniker, torrefiering och mikrovågsassisterad pyrolys, till den metodutvärdering som redan påbörjats inom 'Trash-to-Gas'. Projektet kommer även, i samarbete med Swedish Space Corporation (SSC), att undersöka hur avfallsbehandlingsteknikerna beter sig i tyngdlöshet.

Det är inte bara avsaknaden av gravitation som är en utmaning, rent allmänt är det svårt att uppnå en effektiv process i liten skala. Den eller de processer NASA väljer att använda sig av måste även fungera med minimal insats från astronauterna, och de får naturligtvis inte generera giftiga gaser/material eller på annat sätt medföra en risk för besättningen. Detta ska om möjligt göras utan gasreningstekniker.

– Det ligger även en stor utmaning i att på ett bra sätt nyttja dessa komplexa utgångsmaterial. De flesta småskaliga termiska processer körs på mer homogena material och på endast en typ av material. I det här fallet är den totala avfallsmängden en mix av olika typer av avfall.

Sist men inte minst så är astronauternas allmänna välmående mycket viktigt vilket gör att dålig lukt från avfallet och den hanteringsmetod man använder sig av inte får förekomma.

Bild: En rymdfärd till Mars genererar en hel del avfall, som exempelvis matrester. Forskarna vill omvandla det mänskliga skräpet till gas och kol. Foto: NASA.


Håll dig uppdaterad med Recycling
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Startsidan just nu

Produktnyheter
Innovativ transportbanelösning förenklar i Finland

Marksanering
Dags för Renare Marks vårmöte 2018

Marksanering
Utmanande in-situsanering

Marksanering
Nytt verktyg visar föroreningar

I Norrköping har ett nytt verktyg utvecklats, som gör det möjligt att se föreningar som finns i marken. Tanken är att verktyget ska underlätta och förenkla marksaneringsarbetet, exempelvis när ny bebyggelse planeras på gamla industritomter.

Avfallsförbränning
Askan, avfallsförbrännarnas huvudvärk

Hundratusentals ton giftig aska produceras varje år i Sverige. I askan finns metaller värda miljontals kronor – men dessa återvinns inte. Dessutom tillkommer en miljon ton bottenaska, där deponiskatten styr mot användning som kan skjuta stora miljöskulder till framtida generationer.

Nyhetsbrev

Mer mikroplast från textil än mat

Den exponering för mikroplast som vi utsätts för kan vara betydligt högre än den som kommer från livsmedel och dricksvatten. Det visar en ny studie som forskare vid Göteborgs universitet deltagit i.

Arkiv

Rinkeby-Tensta bäst på att sortera ut matrester

Röda bilar byts mot vita som är gröna

Kommun körde avfall utan tillstånd

Utvecklar hållbar avfallslösning för läkemedelsföretag

Debatt
Alliansen: Skärp kraven för återvinning

Debatt: Vi måste bli bättre på att ta tillvara och återvinna. För fortsatt ekonomisk tillväxt, minskad klimatpåverkan och skydd av naturens resurser behövs en cirkulär ekonomi där det som en gång bara var avfall blir till nya produkter. För att lyckas krävs tydliga och långsiktiga regler, och därför föreslår Alliansen att kraven skärps på flera områden.

Forskarnytt
Resurseffektivare användning av restprodukter

Vinnovaprojektet MinePap, med fokus på att titta närmare på hur man kan utveckla en hållbar affärsmodell kopplad till det cirkulära resursflödet, har nu tagit fart. 

Omvärlden
Många döda i soptippsras

Forskarnytt
Bättre metoder krävs för mätning av ämnen i marken

De vann upphandling

Förpackningsinsamlingen vill växla upp

Sverige är bland de bästa i klassen i Europa på att samla in och återvinna förpackningar. Men FTI, Förpacknings- och tidningsinsamlingen, som sköter verksamheten, vill gå ännu längre. Nu efterlyser de politiska beslut som gör det möjligt.

Arkitekt ska leda mot hållbara städer

Debatt
Slutreplik: Våga lyfta blicken från diskhon

Unikt avloppssystem prisat

Bergslagsfokus i kartläggning av nya metaller

Ny miljöutbildning på distans

Forskarnytt
Identifierar okända föroreningar i avloppsslam

Debatt
Replik från miljöministern om sopreform

Forskarnytt
Biokol kan öka reningsgraden

Kemisten Kristin Blum har i sin avhandling studerat utsläpp av organiska ämnen från små anläggningar och enskilda avlopp och hur reningen kan förbättras.

Gemensamt avfallsbolag i södra Småland

Omvärlden
Bygger världens största biogasanläggning

Nu förbjuds mikroplaster

Omvärlden
EU-medborgaren genererar 480 kg avfall

Omvärlden
Bygger kraftfull ÅV-anläggning för EPS

Forskarnytt
Bioplast måste öka i konkurrenskraft

Rut för vitvaror blev ingen hit

Skånsk tävling ska minska matsvinn i Europa

Omvärlden
Växande sophögar efter Kinastopp

Brand hos batteriåtervinnare

1

Forskarnytt
Så kan matsvinn minskas

Minska matsvinnet- drick mer öl

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.127