Hon gästforskar om rymdsopor

| Av Peter Olofsson | Tipsa redaktionen

Vinnova beviljar medel till miljökemisten Stina Jansson för att forska i sex månader vid NASAs labb på Kennedy Space Center (KSC) i Florida. Hennes arbete kommer att vara kopplat till det större projektet ”Trash-to-Gas” som NASA driver som del av förberedelserna inför resan till Mars.

Den huvudsakliga målsättningen med NASAs projekt ”Trash-to-Gas” är att utveckla och optimera termiska behandlingsmetoder för omvandling av avfall till gas och kol. Bemannade rymdfärder genererar en hel del avfall, som mestadels består av matförpackningar (papper, polyeten, aluminiumfolie samt oäten eller fastkletad mat), kläder (byts när de börjar lukta och slängs då i avfallet), handdukar, mänskligt avfall, och pappersprodukter.

Vid kortvariga rymdresor eller vid rymdaktiviteter relativt nära jorden (exempelvis vid internationella rymdstationen, ISS) kan avfallet samlas i en behållare som brinner upp vid återinträdet till jordens atmosfär. Men vid den planerade resan till Mars som NASA förbereder sig för kan man inte ha den strategin utan man måste utveckla tekniker som omvandlar avfallet till en resurs.

Projektets titel är ”Termisk behandling av avfallsmaterial till kolmaterial och gasformiga bränslen” och kommer att fokusera på omvandling av avfall till användbara resurser som gas (som kan användas som bränsle) och kol (som odlingsmedium exempelvis).

Stina Jansson kommer att tillföra två tekniker, torrefiering och mikrovågsassisterad pyrolys, till den metodutvärdering som redan påbörjats inom 'Trash-to-Gas'. Projektet kommer även, i samarbete med Swedish Space Corporation (SSC), att undersöka hur avfallsbehandlingsteknikerna beter sig i tyngdlöshet.

Det är inte bara avsaknaden av gravitation som är en utmaning, rent allmänt är det svårt att uppnå en effektiv process i liten skala. Den eller de processer NASA väljer att använda sig av måste även fungera med minimal insats från astronauterna, och de får naturligtvis inte generera giftiga gaser/material eller på annat sätt medföra en risk för besättningen. Detta ska om möjligt göras utan gasreningstekniker.

– Det ligger även en stor utmaning i att på ett bra sätt nyttja dessa komplexa utgångsmaterial. De flesta småskaliga termiska processer körs på mer homogena material och på endast en typ av material. I det här fallet är den totala avfallsmängden en mix av olika typer av avfall.

Sist men inte minst så är astronauternas allmänna välmående mycket viktigt vilket gör att dålig lukt från avfallet och den hanteringsmetod man använder sig av inte får förekomma.

Bild: En rymdfärd till Mars genererar en hel del avfall, som exempelvis matrester. Forskarna vill omvandla det mänskliga skräpet till gas och kol. Foto: NASA.


Håll dig uppdaterad med Recycling
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Startsidan just nu

Omvärlden
Här ska plast sorteras som restavfall

"Ju mer vi vet om avfallet desto mer kan vi göra med det"

Johan Hultén analyserar som bäst innehållet i ett tiotal containrar från olika återvinningscentraler i Skåne.

ÅI-synpunkter på regeringsförslag

Öl bryggd på renat avloppsvatten

På fredag är det premiär för PU:REST, Sveriges första öl bryggd på återvunnet vatten.

Omvärlden
Dansk startup gör avfallshantering effektivare

Logiwaste löser avfalls- och tvätthanteringen på Nya Karolinska

På Nya Karolinska är modern teknologi ett signum. Inte minst när det gäller avfalls- och tvätthantering.

Nyhetsbrev

Bioplast bara ett sidospår

Björn Florman, Materialbiblioteket höll i samband med Produktionsmässorna i Jönköping.....

Arkiv

Lyckad miljösanering med grönlutslam

Volvo Cars tar bort engångsartiklar i plast

Omvärlden
Återvunnen asfalt på dansk motorväg

Omvärlden
Mer dansk plast till återvinning

Sydafrikanskt intresse för svensk miljöteknik

PACK@lunch i Malmö lockade storpublik

Stipendium till engagerad komet-ledare

"Laga plast istället för att byta ut"

Förpackningar på stan ska inte bli skräp

De delar resurser, energi och utrustning

170 000 ton koldioxid, 750 ton fosfat och 190 ton svaveldioxid. Det har ett industrinätverk utanför Norrköping besparat miljön årligen genom så kallad industriell symbios.

Forum för cirkulära materialflöden

Sveriges biopannor kan klara omställning till förnybara bränslen

Med tio års energiforskning banar Chalmers nu vägen för en radikal omställning mot förnybara bränslen. Vill se förgasning av biomassa på bred front. ”Vi kan producera förnybart bränsle som motsvarar 10 procent av världens flygbränsle”

Hållbar värme i Lund

Det står nu klart att Lunds kommun kommer att få uppvärmda torg och spårvagnshållplatser – Dessutom handlar det om återvunnen värme, läs om hur det går till här!

Välkomnar nyordning för förpackningar och tidningar

FTI ger avgiftsrabatt på lättåtervunnen plast

Centerförslag löser inte problemet

Torks pappersåtervinning vann

Tork Paper Circle från Essity vann 2018 Amsterdam Innovation Award i kategorin Management, Training Solutions and Related Products på Interclean-mässan i Amsterdam. Produkten vann dessutom Visitor's Choice-utmärkelsen, den blev alltså mässbesökarnas favorit.

Ny hållbarhetschef

Bara vart tredje storbolag cirkulärt

Ragn-Sells säljer konsult- och utbildningsföretag

Internationell marknadsföring av svenska miljöteknikföretag

Erikshjälpen startar e-handel

Debatt
Skala ned renoveringarna

Forskarnytt
Ny metod förbättrar sortering av hushållsavfall

Inför digital pant på plastpåsar

Bygger ny förbehandling för biogas

Robot återvinner iPhone

Forskarnytt
Muterande enzym bryter ner PET

Ministerbesök vid klädåtervinning

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.144