Slita ut kläder bäst för miljön

| Av Peter Olofsson | Tipsa redaktionen

Våra resor till klädbutikerna och antalet plagg vi köper är de viktigaste faktorerna om vi vill minska våra kläders miljöbelastning. Det framgår av ny en doktorsavhandling från Chalmers.

Avhandlingen gör det för första gången möjligt att jämföra miljöpåverkan från olika typer av textilier ur ett livscykelperspektiv.


Svenskarnas klädinköp ger den fjärde största andelen av landets koldioxidutsläpp – efter ”bilen, biffen och bostaden”, alltså våra transporter, vår mat och vårt boende.


Hur ska man då göra för att minska sina kläders miljöpåverkan? Det beror på vilken sorts konsument du är, konstaterar Sandra Roos, som har tagit ett helhetsgrepp på textilers livscykel med sin doktorsavhandling vid Chalmers och Swerea, inom forskningsprogrammet Mistra Future Fashion.


- För dig som vill vara maximalt miljövänlig är det bara en enda sak du behöver komma ihåg: använd dina plagg tills de är utslitna. Det är viktigare än alla andra aspekter, till exempel hur och var kläderna är tillverkade och vilket material de är gjorda av.


Men idag används en väldigt liten andel av kläderna 100 till 200 gånger, vilket brukar vara den möjliga livslängden. Vi svenskar köper i genomsnitt 50 nya plagg varje år.


För den som köper nära genomsnittet, eller över, är det mer betydelsefullt hur kläderna är producerade. Men det är svårt för konsumenter att få information om de aspekter som verkligen är viktiga. Sandra Roos har i stället ett annat tips till genomsnittskonsumenten:


Under klädernas livscykel ligger idag 25 procent av klimatpåverkan i delar som användarna enkelt kan göra något åt.


- Generellt är e-handel ett väldigt bra alternativ ur miljösynpunkt, säger Sandra Roos. Men bara om man inte köper fler plagg som används mindre, eller returnerar många. Hos de största e-handelsföretagen är det inte självklart att returnerade kläder går ut till försäljning igen.



Sandra Roos har gjort en livscykelinventering utifrån 30 olika delprocesser i textilproduktion, som är en viktig del inom forskningsprogrammet Mistra Future Fashion. Resultatet gör det möjligt att jämföra vitt skilda textilprodukter, inklusive giftigheten hos de kemikalier som används, vilket inte har varit möjligt tidigare.


Mistra Future Fashion är ett samarbete mellan modeindustri och forskare, bland annat från Chalmers, Rise och Swerea. Deras nästa steg blir att omvandla avhandlingens resultat till ett konkret verktyg som klädföretagen kan använda för att förbättra miljöprestandan hos sina processer och produkter. Verktyget beräknas bli klart under 2017. Ett viktigt steg, eftersom huvuddelen av miljöbelastningen i klädernas livscykel ligger i själva produktionsfasen.


Fler slutsatser från avhandlingen:



Sandra Roos har som exempel räknat ut hur mycket längre man behöver använda en svart bomullsskjorta av konventionellt odlad bomull, jämfört med en svart polyesterskjorta, för att kompensera för att det sprids gifter vid bomullsodlingen och att färgning av bomull till mörka färger är värst för miljön. Som en tumregel kan man säga: tre gånger längre.
Att lämna plagg till klädinsamling är ingen självklar lösning. Det finns ett stort överskott av insamlade plagg, och bara en liten andel av dem kommer till fortsatt användning som kläder. Däremot är det en mycket stor miljövinst att som konsument själv köpa begagnade kläder i stället för nya.
Att tvätta vid låga temperaturer är inte viktigt ur miljösynpunkt. Den extra uppvärmningen av vatten står för en väldigt liten andel av energiförbrukningen i klädernas livscykel. Dessutom förloras hela miljövinsten om man tvättar i 30 grader och bara använder plagget en gång innan det är dags för tvätt igen. Tvätt sliter på plagget och förkortar dess livslängd. Torktumling sliter ännu mer, och förbrukar fem gånger mer energi än tvätten. Men klimatpåverkan är totalt mycket mindre av själva tvättningen och torkningen än av kundernas köpresor i Sverige (se bild).
Blekning är inte längre någon miljöbov inom industrin tack vare utvecklade metoder. Till och med att själv bleka fläckar på vita plagg med klorin är bättre än att slänga ett plagg bara för att det är fläckigt, och köpa ett nytt.
Att välja miljömärkta kläder ger effekt. Dock anger märkningen bara att bomullen är ekologiskt odlad – inget om hur resten av tillverkningen (färgning och behandling) har gått till.


Håll dig uppdaterad med Recycling
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Startsidan just nu

Stipendium till engagerad komet-ledare

"Laga plast istället för att byta ut"

Förpackningar på stan ska inte bli skräp

De delar resurser, energi och utrustning

170 000 ton koldioxid, 750 ton fosfat och 190 ton svaveldioxid. Det har ett industrinätverk utanför Norrköping besparat miljön årligen genom så kallad industriell symbios.

Forum för cirkulära materialflöden

Sveriges biopannor kan klara omställning till förnybara bränslen

Med tio års energiforskning banar Chalmers nu vägen för en radikal omställning mot förnybara bränslen. Vill se förgasning av biomassa på bred front. ”Vi kan producera förnybart bränsle som motsvarar 10 procent av världens flygbränsle”

Nyhetsbrev

Hållbar värme i Lund

Det står nu klart att Lunds kommun kommer att få uppvärmda torg och spårvagnshållplatser – Dessutom handlar det om återvunnen värme, läs om hur det går till här!

Arkiv

Välkomnar nyordning för förpackningar och tidningar

FTI ger avgiftsrabatt på lättåtervunnen plast

Centerförslag löser inte problemet

Torks pappersåtervinning vann

Tork Paper Circle från Essity vann 2018 Amsterdam Innovation Award i kategorin Management, Training Solutions and Related Products på Interclean-mässan i Amsterdam. Produkten vann dessutom Visitor's Choice-utmärkelsen, den blev alltså mässbesökarnas favorit.

Ny hållbarhetschef

Storbrand på Filbornatippen i Helsingborg

Vill förbjuda engångsprodukter av plast

Uppmanar till avfallsminskning

Att producera en enda mobiltelefon ger ett avfallsfotavtryck på 86 kg. Det är avfall som konsumenten aldrig ser.

Återvinningen av plast måste öka

Biokompositer som ersätter plast

Grönlut från pappersbruk blir täckmaterial i gruvmagasin

Vinnovaprojektet MinePap förenar gruvnäringen och pappersindustrin. Målet är att hitta en hållbar användning av grönlutslam från papperstillverkning för att täcka över sandmagasin i anslutning till gruvor.

H&M tar cirkulärt grepp om förpackningar

1

Hungriga bakterier renar vattnet

Bara vart tredje storbolag cirkulärt

Han är ny vd på Plastkretsen

Rekryterar från Svensk Biogas.

IVL förstärker

Premiär för pant på smoothie

Ragn-Sells säljer konsult- och utbildningsföretag

Internationell marknadsföring av svenska miljöteknikföretag

Erikshjälpen startar e-handel

Debatt
Skala ned renoveringarna

Forskarnytt
Ny metod förbättrar sortering av hushållsavfall

Inför digital pant på plastpåsar

Bygger ny förbehandling för biogas

Robot återvinner iPhone

Forskarnytt
Muterande enzym bryter ner PET

Ministerbesök vid klädåtervinning

Blom frikänd

Digital plattform för resttyger

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.14