Slita ut kläder bäst för miljön

| Av Peter Olofsson | Tipsa redaktionen

Våra resor till klädbutikerna och antalet plagg vi köper är de viktigaste faktorerna om vi vill minska våra kläders miljöbelastning. Det framgår av ny en doktorsavhandling från Chalmers.

Avhandlingen gör det för första gången möjligt att jämföra miljöpåverkan från olika typer av textilier ur ett livscykelperspektiv.


Svenskarnas klädinköp ger den fjärde största andelen av landets koldioxidutsläpp – efter ”bilen, biffen och bostaden”, alltså våra transporter, vår mat och vårt boende.


Hur ska man då göra för att minska sina kläders miljöpåverkan? Det beror på vilken sorts konsument du är, konstaterar Sandra Roos, som har tagit ett helhetsgrepp på textilers livscykel med sin doktorsavhandling vid Chalmers och Swerea, inom forskningsprogrammet Mistra Future Fashion.


- För dig som vill vara maximalt miljövänlig är det bara en enda sak du behöver komma ihåg: använd dina plagg tills de är utslitna. Det är viktigare än alla andra aspekter, till exempel hur och var kläderna är tillverkade och vilket material de är gjorda av.


Men idag används en väldigt liten andel av kläderna 100 till 200 gånger, vilket brukar vara den möjliga livslängden. Vi svenskar köper i genomsnitt 50 nya plagg varje år.


För den som köper nära genomsnittet, eller över, är det mer betydelsefullt hur kläderna är producerade. Men det är svårt för konsumenter att få information om de aspekter som verkligen är viktiga. Sandra Roos har i stället ett annat tips till genomsnittskonsumenten:


Under klädernas livscykel ligger idag 25 procent av klimatpåverkan i delar som användarna enkelt kan göra något åt.


- Generellt är e-handel ett väldigt bra alternativ ur miljösynpunkt, säger Sandra Roos. Men bara om man inte köper fler plagg som används mindre, eller returnerar många. Hos de största e-handelsföretagen är det inte självklart att returnerade kläder går ut till försäljning igen.



Sandra Roos har gjort en livscykelinventering utifrån 30 olika delprocesser i textilproduktion, som är en viktig del inom forskningsprogrammet Mistra Future Fashion. Resultatet gör det möjligt att jämföra vitt skilda textilprodukter, inklusive giftigheten hos de kemikalier som används, vilket inte har varit möjligt tidigare.


Mistra Future Fashion är ett samarbete mellan modeindustri och forskare, bland annat från Chalmers, Rise och Swerea. Deras nästa steg blir att omvandla avhandlingens resultat till ett konkret verktyg som klädföretagen kan använda för att förbättra miljöprestandan hos sina processer och produkter. Verktyget beräknas bli klart under 2017. Ett viktigt steg, eftersom huvuddelen av miljöbelastningen i klädernas livscykel ligger i själva produktionsfasen.


Fler slutsatser från avhandlingen:



Sandra Roos har som exempel räknat ut hur mycket längre man behöver använda en svart bomullsskjorta av konventionellt odlad bomull, jämfört med en svart polyesterskjorta, för att kompensera för att det sprids gifter vid bomullsodlingen och att färgning av bomull till mörka färger är värst för miljön. Som en tumregel kan man säga: tre gånger längre.
Att lämna plagg till klädinsamling är ingen självklar lösning. Det finns ett stort överskott av insamlade plagg, och bara en liten andel av dem kommer till fortsatt användning som kläder. Däremot är det en mycket stor miljövinst att som konsument själv köpa begagnade kläder i stället för nya.
Att tvätta vid låga temperaturer är inte viktigt ur miljösynpunkt. Den extra uppvärmningen av vatten står för en väldigt liten andel av energiförbrukningen i klädernas livscykel. Dessutom förloras hela miljövinsten om man tvättar i 30 grader och bara använder plagget en gång innan det är dags för tvätt igen. Tvätt sliter på plagget och förkortar dess livslängd. Torktumling sliter ännu mer, och förbrukar fem gånger mer energi än tvätten. Men klimatpåverkan är totalt mycket mindre av själva tvättningen och torkningen än av kundernas köpresor i Sverige (se bild).
Blekning är inte längre någon miljöbov inom industrin tack vare utvecklade metoder. Till och med att själv bleka fläckar på vita plagg med klorin är bättre än att slänga ett plagg bara för att det är fläckigt, och köpa ett nytt.
Att välja miljömärkta kläder ger effekt. Dock anger märkningen bara att bomullen är ekologiskt odlad – inget om hur resten av tillverkningen (färgning och behandling) har gått till.


Håll dig uppdaterad med Recycling
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Startsidan just nu

Debatt
Alliansen: Skärp kraven för återvinning

Debatt: Vi måste bli bättre på att ta tillvara och återvinna. För fortsatt ekonomisk tillväxt, minskad klimatpåverkan och skydd av naturens resurser behövs en cirkulär ekonomi där det som en gång bara var avfall blir till nya produkter. För att lyckas krävs tydliga och långsiktiga regler, och därför föreslår Alliansen att kraven skärps på flera områden.

Forskarnytt
Resurseffektivare användning av restprodukter

Vinnovaprojektet MinePap, med fokus på att titta närmare på hur man kan utveckla en hållbar affärsmodell kopplad till det cirkulära resursflödet, har nu tagit fart. 

Omvärlden
Många döda i soptippsras

Forskarnytt
Bättre metoder krävs för mätning av ämnen i marken

De vann upphandling

Nyhetsbrev

Förpackningsinsamlingen vill växla upp

Sverige är bland de bästa i klassen i Europa på att samla in och återvinna förpackningar. Men FTI, Förpacknings- och tidningsinsamlingen, som sköter verksamheten, vill gå ännu längre. Nu efterlyser de politiska beslut som gör det möjligt.

Arkiv

Arkitekt ska leda mot hållbara städer

Debatt
Slutreplik: Våga lyfta blicken från diskhon

Unikt avloppssystem prisat

Bergslagsfokus i kartläggning av nya metaller

Ny miljöutbildning på distans

Forskarnytt
Identifierar okända föroreningar i avloppsslam

Debatt
Replik från miljöministern om sopreform

Forskarnytt
Biokol kan öka reningsgraden

Kemisten Kristin Blum har i sin avhandling studerat utsläpp av organiska ämnen från små anläggningar och enskilda avlopp och hur reningen kan förbättras.

Trollhättebor engagerade i sopsorteringsfrågan

Debatt
Låt näringslivet ta ett större producentansvar - inte mindre

”Vi föreslår en ny modell som bygger på att vi vill ta ett större ansvar, ett utökat producentansvar. En förutsättning för att producentansvaret ska fungera fullt ut är emellertid att vi får mer ansvar, mer långsiktighet och mer tydlighet som då ger mer återvinning, skriver FTI:s ordförande Gunnar Svensson och vd Kent Carlsson i en debattartikel.

Företagssamverkan för hållbar logistik

Örebro universitet inrättar ett nytt forskningscenter för hållbar logistik.

Avfallsförbränning
Avfallsförbränning ger samhällsnytta för miljarder

Söderenergi publicerar en ny rapport som visar att samhället sparar stora belopp på energiåtervinning av avfall. Förbränningen ersätter klimatpåverkande fossila bränslen och minskar spridningen av miljögifter, samtidigt som den levererar el och fjärrvärme.

Svenska Retursystem inspirerar till hållbara placeringar

Hållbara klassiker

En Svensk Klassiker och klassikerloppen; Vasaloppet, Engelbrektsloppet, Vätternrundan, Vansbrosimningen och Lidingöloppet skriver ett nytt gemensamt treårsavtal med Suez.

De hämtar avfall i södra Småland

Måste ge tillgång till återvinningsstationer

Svenska Förpacknings- och Tidningsinsamlingen ska återkalla uppsägningen av ett avtal om tillgång till återvinningsstationer med det konkurrerande företaget TMResponsibility. Det har Konkurrensverket beslutat.

Omvärlden
Hälften så många påsar i havet

Frityrolja en het potatis….

I höstas beslutade Stockholms Stad om att ta över hanteringen av överbliven olja från stadens restauranger. Detta möts nu av hård kritik från branschen.

Gemensamt avfallsbolag i södra Småland

Omvärlden
Bygger världens största biogasanläggning

Nu förbjuds mikroplaster

Omvärlden
EU-medborgaren genererar 480 kg avfall

Omvärlden
Bygger kraftfull ÅV-anläggning för EPS

Forskarnytt
Bioplast måste öka i konkurrenskraft

Rut för vitvaror blev ingen hit

Skånsk tävling ska minska matsvinn i Europa

Omvärlden
Växande sophögar efter Kinastopp

Brand hos batteriåtervinnare

1

Forskarnytt
Så kan matsvinn minskas

Minska matsvinnet- drick mer öl

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.127