Slita ut kläder bäst för miljön

| Av Peter Olofsson | Tipsa redaktionen

Våra resor till klädbutikerna och antalet plagg vi köper är de viktigaste faktorerna om vi vill minska våra kläders miljöbelastning. Det framgår av ny en doktorsavhandling från Chalmers.

Avhandlingen gör det för första gången möjligt att jämföra miljöpåverkan från olika typer av textilier ur ett livscykelperspektiv.


Svenskarnas klädinköp ger den fjärde största andelen av landets koldioxidutsläpp – efter ”bilen, biffen och bostaden”, alltså våra transporter, vår mat och vårt boende.


Hur ska man då göra för att minska sina kläders miljöpåverkan? Det beror på vilken sorts konsument du är, konstaterar Sandra Roos, som har tagit ett helhetsgrepp på textilers livscykel med sin doktorsavhandling vid Chalmers och Swerea, inom forskningsprogrammet Mistra Future Fashion.


- För dig som vill vara maximalt miljövänlig är det bara en enda sak du behöver komma ihåg: använd dina plagg tills de är utslitna. Det är viktigare än alla andra aspekter, till exempel hur och var kläderna är tillverkade och vilket material de är gjorda av.


Men idag används en väldigt liten andel av kläderna 100 till 200 gånger, vilket brukar vara den möjliga livslängden. Vi svenskar köper i genomsnitt 50 nya plagg varje år.


För den som köper nära genomsnittet, eller över, är det mer betydelsefullt hur kläderna är producerade. Men det är svårt för konsumenter att få information om de aspekter som verkligen är viktiga. Sandra Roos har i stället ett annat tips till genomsnittskonsumenten:


Under klädernas livscykel ligger idag 25 procent av klimatpåverkan i delar som användarna enkelt kan göra något åt.


- Generellt är e-handel ett väldigt bra alternativ ur miljösynpunkt, säger Sandra Roos. Men bara om man inte köper fler plagg som används mindre, eller returnerar många. Hos de största e-handelsföretagen är det inte självklart att returnerade kläder går ut till försäljning igen.



Sandra Roos har gjort en livscykelinventering utifrån 30 olika delprocesser i textilproduktion, som är en viktig del inom forskningsprogrammet Mistra Future Fashion. Resultatet gör det möjligt att jämföra vitt skilda textilprodukter, inklusive giftigheten hos de kemikalier som används, vilket inte har varit möjligt tidigare.


Mistra Future Fashion är ett samarbete mellan modeindustri och forskare, bland annat från Chalmers, Rise och Swerea. Deras nästa steg blir att omvandla avhandlingens resultat till ett konkret verktyg som klädföretagen kan använda för att förbättra miljöprestandan hos sina processer och produkter. Verktyget beräknas bli klart under 2017. Ett viktigt steg, eftersom huvuddelen av miljöbelastningen i klädernas livscykel ligger i själva produktionsfasen.


Fler slutsatser från avhandlingen:



Sandra Roos har som exempel räknat ut hur mycket längre man behöver använda en svart bomullsskjorta av konventionellt odlad bomull, jämfört med en svart polyesterskjorta, för att kompensera för att det sprids gifter vid bomullsodlingen och att färgning av bomull till mörka färger är värst för miljön. Som en tumregel kan man säga: tre gånger längre.
Att lämna plagg till klädinsamling är ingen självklar lösning. Det finns ett stort överskott av insamlade plagg, och bara en liten andel av dem kommer till fortsatt användning som kläder. Däremot är det en mycket stor miljövinst att som konsument själv köpa begagnade kläder i stället för nya.
Att tvätta vid låga temperaturer är inte viktigt ur miljösynpunkt. Den extra uppvärmningen av vatten står för en väldigt liten andel av energiförbrukningen i klädernas livscykel. Dessutom förloras hela miljövinsten om man tvättar i 30 grader och bara använder plagget en gång innan det är dags för tvätt igen. Tvätt sliter på plagget och förkortar dess livslängd. Torktumling sliter ännu mer, och förbrukar fem gånger mer energi än tvätten. Men klimatpåverkan är totalt mycket mindre av själva tvättningen och torkningen än av kundernas köpresor i Sverige (se bild).
Blekning är inte längre någon miljöbov inom industrin tack vare utvecklade metoder. Till och med att själv bleka fläckar på vita plagg med klorin är bättre än att slänga ett plagg bara för att det är fläckigt, och köpa ett nytt.
Att välja miljömärkta kläder ger effekt. Dock anger märkningen bara att bomullen är ekologiskt odlad – inget om hur resten av tillverkningen (färgning och behandling) har gått till.


Håll dig uppdaterad med Recycling
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Startsidan just nu

Projektpengar för utveckling av avfallstjänster

Ny packlösning för minskat matsvinn

Omvärlden
Dansk plastbearbetare köper PET-återvinnare

Okunskap kring asbest på återvinningen

Avfallsförbränning
Energibolag tar ställning i plastfrågan

Inga engångsprodukter av plast. Ett tydligt producentansvar. Styrmedel högt upp i avfallstrappan. Och att fossila utsläpp från plast belastar upphandlare av avfallsbehandlingstjänster. Det är kärnan i Öresundskrafts syn på plastfrågan.

Byggavfall kan återanvändas

Nyhetsbrev

Forskarnytt
Wargön Innovations test- och demoanläggning invigd

Nästan på dagen ett år efter att första spadtaget togs är nu Wargön Innovations test- och demoanläggning invigd.

Arkiv

De investerar i maträddarapp

Nya förordningar kring producentansvar publicerade

I slutet av juni beslutade regeringen som bekant om ett förtydligat producentansvar för förpackningar och tidningar, plus obligatorisk insamling av matavfall. Nu har förordningstexterna publicerats.

Lidl slutar sälja engångsartiklar av plast

Omvärlden
Stor återvinningsaffär i Indien

Årets älvstädning drar igång

1

Kulturkalas med mindre sopor

Idag startar Kulturkalaset i Göteborg. Då invigs också Göteborgs Stads satsning på att avveckla engångsmaterial på evenemang.

Nya ägare och nytt namn för RenoNorden

Omvärlden
Plastavgifter på gång i Frankrike

Omvärlden
Kraxande renhållningsarbetare…

Lågor oroar

SVT rapporterar att boende i Eskilstuna är oroliga över den eldslåga som bildas när metan förbränns på återvinningscentralen Lilla Nyby.

Omvärlden
Nya Zeeland skippar plastpåsar

I Nya Zeeland har premiärminister Jacinda Ardern aviserat att engångsplastpåsar i affärerna under nästa år kommer att fasas ut.

Erhåller investeringsstöd

Eget avfall blir biogas för livsmedelsproducenten

1

Testar skräpätande soptunnor

Idag börjar Sundsvalls kommun att placera ut tio så kallade Bigbellys i staden.

Produktnyheter
Arla minskar CO2 med ny förpackning

Omvärlden
Ecoplast till Borealisfamiljen

Mobilpant och plastavgift efter valet?

Med en dryg månad kvar till valet kommer nu miljöpolitiska förslag från olika håll.

Nu kan man panta påsar med mobilen

Sortera Materials förvärvar MTIB

Stora samhällsvinster med ökad plaståtervinning

”Miljöministern skickar miljardnotan till hushållen”

Produktnyheter
Lanserar helt återvinningsbar kaffekopp

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.137