23948sdkhjf

Debattinlägg: Plastförbränning ger avfallssektorn klimatproblem

| Av Peter Olofsson | Tipsa redaktionen

Utsläppen från avfallssektorn ökar kraftigt och utgör nu cirka 5 procent av Sveriges totala utsläpp. Men diskussionen om hur sektorns klimatpåverkan ska minska har inte ökat i takt med utsläppen. Ska avfallsbranschen bli sist ut att reducera sina koldioxidutsläpp till noll?

Diskussionen inom avfallssektorn om hur den ska minska sina utsläpp saknas. Insikten om att kraven på ett klimatneutralt Sverige även gäller avfallsförbränning verkar saknas. Man är nöjd med att argumentera för att man gör klimatnytta genom att undvika deponering. Men genom att deponeringen av organiskt material minskar i land efter land, så kommer denna möjlighet till klimatnytta att försvinna. Inte heller kommer man att kunna peka på klimatnyttan med att ersätta fossila bränslen när de fossila bränslena avvecklats av klimatskäl.


Det behövs därför en diskussion inom avfallssektorn om hur man ska kunna minska sina klimatutsläpp ytterligare. Man har minskat deponeringen av lätt nedbrytbart organiskt material. Men vilka är de kommande stegen, eller tänker man sig att bli den sista branschen som reducerar sina koldioxidutsläpp till noll?


Under de senaste decennierna har avfallsförbränningen i Sverige ökat kraftigt. År 2000 eldades drygt 2 miljoner ton avfall i Sverige. År 2015 var det knappt 6 miljoner ton, enligt siffror från Avfall Sverige. I takt med detta ökade också utsläppen av fossil koldioxid från avfallsförbränningen från 0,8 miljoner ton 2000 till 2,4 miljoner ton 2015, enligt SCB:s siffror. Det finns knappast någon sektor som ökat sina utsläpp så kraftigt under denna tidsperiod. Dessa motsvarar nu cirka 5 procent av Sveriges totala utsläpp.


De utsläpp som kommer från avfallsförbränning kommer i första hand från plast och gummi som är tillverkat från fossila bränslen. När de eldas frigörs koldioxid.


Ur ett klimatperspektiv är avfallssystemets största roll att den hjälper andra branscher att minska sina utsläpp. Genom återvinning kan man ersätta jungfruliga råvaror och det leder i de flesta fall också till sparad energi och minskade utsläpp av växthusgaser.


Det går att hävda att också avfallsförbränning gör klimatnytta. Detta gäller för lätt nedbrytbart organiskt material, till exempel matavfall, om förbränningen ersätter deponering. Detta eftersom matavfallet vid syrefri (anaerob) nedbrytning i en deponi blir till växthusgasen metan.


Men det gäller inte material som är svårnedbrytbara under syrefria förhållanden, till exempel plast. Med sådana material sker ingen större nedbrytning i en deponi på kort sikt och då produceras inte heller metan. Förbränning av plast leder alltså till utsläpp av växthusgaser precis som andra fossila bränslen.


För att minska utsläppen av koldioxid från avfallsförbränning finns det några strategier. En kan vara att öka utsorteringen av plast från det avfall som förbränns. En viktig fråga blir då vad man ska göra med denna utsorterade fraktion. Kan den återvinnas? I så fall kan det krävas teknikutveckling. Det krävs också ändrade ekonomiska förutsättningar för att det ska bli lönsamt eller lagkrav på återvinningen.


Om plasten inte återvinns kan den kanske lagras eller deponeras? I så fall krävs lagändringar, för det är inte tillåtet i dag.


En annan strategi kan vara att satsa på CCS, alltså infångning och lagring av koldioxiden. Det kräver dock en omfattande teknikutveckling och blir antagligen ganska dyrt.


En tredje strategi kan vara att försöka förändra materialanvändning i samhället så att mängden plast av fossilt ursprung minskar. Det kräver dock en omfattande omställning som kommer att ta tid.


Jag tror att avfallsförbränning i ett framtida klimatneutralt och hållbart samhälle kan ha två viktiga roller. En för att ta hand om farligt avfall som förstörs då det förbränns. Det kan handla om farliga organiska ämnen och också om plast med farliga tillsatskemikalier som vi inte vill ha i kretsloppen.


En annan roll är för produktion av värme och el från biologiskt avfall som är så pass rent att det kan klassas som biobränsle. Detta innebär dock antagligen att avfallsförbränningen får en mindre roll jämfört med den kapacitet som finns i dag. Det innebär att man kan förvänta sig ett omfattande motstånd och lobbyarbete från dem som i dag står med stora investeringar i avfallsförbränningskapacitet.


Göran Finnveden, professor i miljöstrategisk analys, KTH


Bild: Arkiv



Håll dig uppdaterad med Recycling
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Inläggen nedan modereras inte i förväg och omfattas därmed inte av webbplatsens utgivningsbevis.
Startsidan just nu

Omvärlden
Fjorton länder riskerar missa återvinningsmål

En ny rapport innehåller handlingsplaner som ska hjälpa fjorton EU-länder att nå återvinningsmålen för 2020.

Återvinningsgalan
Frukträddare växer vidare i kampen mot matsvinn

Inför Återvinningsgalans stundande tioårsjubileum inleder vi nu en serie nedslag hos tidigare vinnare i olika kategorier.

Nu går engångsgrillen mot sin död

Ny teknik till 70 Coop-butiker

Här är kedjans nya grepp kring matsvinnet.

Engångsplast i EU-parlamentet

Nyhetsbrev

Nyhetsbrevet skickas en gång per vecka.

Se det senaste nyhetsbrevet. Annonsera i nyhetsbrevet

Ny handbok för bättre avfallsutrymmen

Nu finns en uppda­terad version av ”Handbok för avfallsutrymmen”.

Arkiv

Lokalt biogödsel klart för odling

Matavfallsprojekt gav rekordökning

Lyckat hållbarhetsinitiativ till Göteborg

Följ oss på LinkedIn!

2

Process återvinner allt - två anläggningar byggs

Nytt H&M-koncept även till Sverige

Liten del matsvinn går till behövande

Gifter i återvunnen plast

Organisationer i Europa slår nu larm sedan tester upptäckt gifter i leksaker, håraccessoarer och köksprodukter.

Vill producera 75 000 ton bly

Boliden Bergsöe vill växa kraftigt

Northvolt i samarbete med BMW

Med BMW Group och det belgiska återvinningsföretaget Umicore ska företagen skapa en hållbar värdekedja.

Stockholmskonventionen vill förbjuda PFOA

FN efterlyser globala åtgärder mot perfluoroktansyra (PFOA) och två andra fluorinerade föreningar.

Skånsk rivarfusion

Miljörivarnas expansion fortsätter nu med förvärvet av Lindqvist Sanering och Rivningsfirma i Malmö.

Omvärlden
H&M tar klädvårdskoncept till Norge

Intervjun
ISO-certifierad elektronikåtervinning

Tiptapp överklagar

Återvinningsgalan
Slutspurt för nomineringen!

Nu återstår bara en vecka innan nomineringen stänger till Återvinningsgalan.

Produktnyheter
Världens största klipp

Rödbeta blir energi

Orkla Foods skeppar restavfall till Eslövs nya biogasanläggning.

Omvärlden
EU-förslag: 35 % återvunnet i plastflaskor

Rekordstort anslag för Klimatklivet 2018

FTI-vd lämnar

TipTapp går emot lagens princip

Elmia Avfall & Återvinning 2018
Riva istället för att klippa 

Tiptapp stöter på patrull

Elmia Avfall & Återvinning 2018
Liten sopbil för framtidens stad

Elmia Avfall & Återvinning 2018
Press i saknad storlek

Ät upp först, sortera rätt sen

Båt eller bil, samma återvinningsprocess

Boom för Icas nya klimattjänst

Marksanering
Pengar för sanering av Inre hamnen

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.214