Debattinlägg: Plastförbränning ger avfallssektorn klimatproblem

| Av Peter Olofsson | Tipsa redaktionen

Utsläppen från avfallssektorn ökar kraftigt och utgör nu cirka 5 procent av Sveriges totala utsläpp. Men diskussionen om hur sektorns klimatpåverkan ska minska har inte ökat i takt med utsläppen. Ska avfallsbranschen bli sist ut att reducera sina koldioxidutsläpp till noll?

Diskussionen inom avfallssektorn om hur den ska minska sina utsläpp saknas. Insikten om att kraven på ett klimatneutralt Sverige även gäller avfallsförbränning verkar saknas. Man är nöjd med att argumentera för att man gör klimatnytta genom att undvika deponering. Men genom att deponeringen av organiskt material minskar i land efter land, så kommer denna möjlighet till klimatnytta att försvinna. Inte heller kommer man att kunna peka på klimatnyttan med att ersätta fossila bränslen när de fossila bränslena avvecklats av klimatskäl.


Det behövs därför en diskussion inom avfallssektorn om hur man ska kunna minska sina klimatutsläpp ytterligare. Man har minskat deponeringen av lätt nedbrytbart organiskt material. Men vilka är de kommande stegen, eller tänker man sig att bli den sista branschen som reducerar sina koldioxidutsläpp till noll?


Under de senaste decennierna har avfallsförbränningen i Sverige ökat kraftigt. År 2000 eldades drygt 2 miljoner ton avfall i Sverige. År 2015 var det knappt 6 miljoner ton, enligt siffror från Avfall Sverige. I takt med detta ökade också utsläppen av fossil koldioxid från avfallsförbränningen från 0,8 miljoner ton 2000 till 2,4 miljoner ton 2015, enligt SCB:s siffror. Det finns knappast någon sektor som ökat sina utsläpp så kraftigt under denna tidsperiod. Dessa motsvarar nu cirka 5 procent av Sveriges totala utsläpp.


De utsläpp som kommer från avfallsförbränning kommer i första hand från plast och gummi som är tillverkat från fossila bränslen. När de eldas frigörs koldioxid.


Ur ett klimatperspektiv är avfallssystemets största roll att den hjälper andra branscher att minska sina utsläpp. Genom återvinning kan man ersätta jungfruliga råvaror och det leder i de flesta fall också till sparad energi och minskade utsläpp av växthusgaser.


Det går att hävda att också avfallsförbränning gör klimatnytta. Detta gäller för lätt nedbrytbart organiskt material, till exempel matavfall, om förbränningen ersätter deponering. Detta eftersom matavfallet vid syrefri (anaerob) nedbrytning i en deponi blir till växthusgasen metan.


Men det gäller inte material som är svårnedbrytbara under syrefria förhållanden, till exempel plast. Med sådana material sker ingen större nedbrytning i en deponi på kort sikt och då produceras inte heller metan. Förbränning av plast leder alltså till utsläpp av växthusgaser precis som andra fossila bränslen.


För att minska utsläppen av koldioxid från avfallsförbränning finns det några strategier. En kan vara att öka utsorteringen av plast från det avfall som förbränns. En viktig fråga blir då vad man ska göra med denna utsorterade fraktion. Kan den återvinnas? I så fall kan det krävas teknikutveckling. Det krävs också ändrade ekonomiska förutsättningar för att det ska bli lönsamt eller lagkrav på återvinningen.


Om plasten inte återvinns kan den kanske lagras eller deponeras? I så fall krävs lagändringar, för det är inte tillåtet i dag.


En annan strategi kan vara att satsa på CCS, alltså infångning och lagring av koldioxiden. Det kräver dock en omfattande teknikutveckling och blir antagligen ganska dyrt.


En tredje strategi kan vara att försöka förändra materialanvändning i samhället så att mängden plast av fossilt ursprung minskar. Det kräver dock en omfattande omställning som kommer att ta tid.


Jag tror att avfallsförbränning i ett framtida klimatneutralt och hållbart samhälle kan ha två viktiga roller. En för att ta hand om farligt avfall som förstörs då det förbränns. Det kan handla om farliga organiska ämnen och också om plast med farliga tillsatskemikalier som vi inte vill ha i kretsloppen.


En annan roll är för produktion av värme och el från biologiskt avfall som är så pass rent att det kan klassas som biobränsle. Detta innebär dock antagligen att avfallsförbränningen får en mindre roll jämfört med den kapacitet som finns i dag. Det innebär att man kan förvänta sig ett omfattande motstånd och lobbyarbete från dem som i dag står med stora investeringar i avfallsförbränningskapacitet.


Göran Finnveden, professor i miljöstrategisk analys, KTH


Bild: Arkiv



Håll dig uppdaterad med Recycling
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Startsidan just nu

Omvärlden
Här ska plast sorteras som restavfall

"Ju mer vi vet om avfallet desto mer kan vi göra med det"

Johan Hultén analyserar som bäst innehållet i ett tiotal containrar från olika återvinningscentraler i Skåne.

ÅI-synpunkter på regeringsförslag

Öl bryggd på renat avloppsvatten

På fredag är det premiär för PU:REST, Sveriges första öl bryggd på återvunnet vatten.

Omvärlden
Dansk startup gör avfallshantering effektivare

Logiwaste löser avfalls- och tvätthanteringen på Nya Karolinska

På Nya Karolinska är modern teknologi ett signum. Inte minst när det gäller avfalls- och tvätthantering.

Nyhetsbrev

Bioplast bara ett sidospår

Björn Florman, Materialbiblioteket höll i samband med Produktionsmässorna i Jönköping.....

Arkiv

Lyckad miljösanering med grönlutslam

Volvo Cars tar bort engångsartiklar i plast

Omvärlden
Återvunnen asfalt på dansk motorväg

Omvärlden
Mer dansk plast till återvinning

Sydafrikanskt intresse för svensk miljöteknik

PACK@lunch i Malmö lockade storpublik

Stipendium till engagerad komet-ledare

"Laga plast istället för att byta ut"

Förpackningar på stan ska inte bli skräp

De delar resurser, energi och utrustning

170 000 ton koldioxid, 750 ton fosfat och 190 ton svaveldioxid. Det har ett industrinätverk utanför Norrköping besparat miljön årligen genom så kallad industriell symbios.

Forum för cirkulära materialflöden

Sveriges biopannor kan klara omställning till förnybara bränslen

Med tio års energiforskning banar Chalmers nu vägen för en radikal omställning mot förnybara bränslen. Vill se förgasning av biomassa på bred front. ”Vi kan producera förnybart bränsle som motsvarar 10 procent av världens flygbränsle”

Hållbar värme i Lund

Det står nu klart att Lunds kommun kommer att få uppvärmda torg och spårvagnshållplatser – Dessutom handlar det om återvunnen värme, läs om hur det går till här!

Välkomnar nyordning för förpackningar och tidningar

FTI ger avgiftsrabatt på lättåtervunnen plast

Centerförslag löser inte problemet

Torks pappersåtervinning vann

Tork Paper Circle från Essity vann 2018 Amsterdam Innovation Award i kategorin Management, Training Solutions and Related Products på Interclean-mässan i Amsterdam. Produkten vann dessutom Visitor's Choice-utmärkelsen, den blev alltså mässbesökarnas favorit.

Ny hållbarhetschef

Bara vart tredje storbolag cirkulärt

Ragn-Sells säljer konsult- och utbildningsföretag

Internationell marknadsföring av svenska miljöteknikföretag

Erikshjälpen startar e-handel

Debatt
Skala ned renoveringarna

Forskarnytt
Ny metod förbättrar sortering av hushållsavfall

Inför digital pant på plastpåsar

Bygger ny förbehandling för biogas

Robot återvinner iPhone

Forskarnytt
Muterande enzym bryter ner PET

Ministerbesök vid klädåtervinning

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.141