Debattinlägg: Plastförbränning ger avfallssektorn klimatproblem

| Av Peter Olofsson | Tipsa redaktionen

Utsläppen från avfallssektorn ökar kraftigt och utgör nu cirka 5 procent av Sveriges totala utsläpp. Men diskussionen om hur sektorns klimatpåverkan ska minska har inte ökat i takt med utsläppen. Ska avfallsbranschen bli sist ut att reducera sina koldioxidutsläpp till noll?

Diskussionen inom avfallssektorn om hur den ska minska sina utsläpp saknas. Insikten om att kraven på ett klimatneutralt Sverige även gäller avfallsförbränning verkar saknas. Man är nöjd med att argumentera för att man gör klimatnytta genom att undvika deponering. Men genom att deponeringen av organiskt material minskar i land efter land, så kommer denna möjlighet till klimatnytta att försvinna. Inte heller kommer man att kunna peka på klimatnyttan med att ersätta fossila bränslen när de fossila bränslena avvecklats av klimatskäl.


Det behövs därför en diskussion inom avfallssektorn om hur man ska kunna minska sina klimatutsläpp ytterligare. Man har minskat deponeringen av lätt nedbrytbart organiskt material. Men vilka är de kommande stegen, eller tänker man sig att bli den sista branschen som reducerar sina koldioxidutsläpp till noll?


Under de senaste decennierna har avfallsförbränningen i Sverige ökat kraftigt. År 2000 eldades drygt 2 miljoner ton avfall i Sverige. År 2015 var det knappt 6 miljoner ton, enligt siffror från Avfall Sverige. I takt med detta ökade också utsläppen av fossil koldioxid från avfallsförbränningen från 0,8 miljoner ton 2000 till 2,4 miljoner ton 2015, enligt SCB:s siffror. Det finns knappast någon sektor som ökat sina utsläpp så kraftigt under denna tidsperiod. Dessa motsvarar nu cirka 5 procent av Sveriges totala utsläpp.


De utsläpp som kommer från avfallsförbränning kommer i första hand från plast och gummi som är tillverkat från fossila bränslen. När de eldas frigörs koldioxid.


Ur ett klimatperspektiv är avfallssystemets största roll att den hjälper andra branscher att minska sina utsläpp. Genom återvinning kan man ersätta jungfruliga råvaror och det leder i de flesta fall också till sparad energi och minskade utsläpp av växthusgaser.


Det går att hävda att också avfallsförbränning gör klimatnytta. Detta gäller för lätt nedbrytbart organiskt material, till exempel matavfall, om förbränningen ersätter deponering. Detta eftersom matavfallet vid syrefri (anaerob) nedbrytning i en deponi blir till växthusgasen metan.


Men det gäller inte material som är svårnedbrytbara under syrefria förhållanden, till exempel plast. Med sådana material sker ingen större nedbrytning i en deponi på kort sikt och då produceras inte heller metan. Förbränning av plast leder alltså till utsläpp av växthusgaser precis som andra fossila bränslen.


För att minska utsläppen av koldioxid från avfallsförbränning finns det några strategier. En kan vara att öka utsorteringen av plast från det avfall som förbränns. En viktig fråga blir då vad man ska göra med denna utsorterade fraktion. Kan den återvinnas? I så fall kan det krävas teknikutveckling. Det krävs också ändrade ekonomiska förutsättningar för att det ska bli lönsamt eller lagkrav på återvinningen.


Om plasten inte återvinns kan den kanske lagras eller deponeras? I så fall krävs lagändringar, för det är inte tillåtet i dag.


En annan strategi kan vara att satsa på CCS, alltså infångning och lagring av koldioxiden. Det kräver dock en omfattande teknikutveckling och blir antagligen ganska dyrt.


En tredje strategi kan vara att försöka förändra materialanvändning i samhället så att mängden plast av fossilt ursprung minskar. Det kräver dock en omfattande omställning som kommer att ta tid.


Jag tror att avfallsförbränning i ett framtida klimatneutralt och hållbart samhälle kan ha två viktiga roller. En för att ta hand om farligt avfall som förstörs då det förbränns. Det kan handla om farliga organiska ämnen och också om plast med farliga tillsatskemikalier som vi inte vill ha i kretsloppen.


En annan roll är för produktion av värme och el från biologiskt avfall som är så pass rent att det kan klassas som biobränsle. Detta innebär dock antagligen att avfallsförbränningen får en mindre roll jämfört med den kapacitet som finns i dag. Det innebär att man kan förvänta sig ett omfattande motstånd och lobbyarbete från dem som i dag står med stora investeringar i avfallsförbränningskapacitet.


Göran Finnveden, professor i miljöstrategisk analys, KTH


Bild: Arkiv



Håll dig uppdaterad med Recycling
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Startsidan just nu

Produktnyheter
Innovativ transportbanelösning förenklar i Finland

Marksanering
Dags för Renare Marks vårmöte 2018

Marksanering
Utmanande in-situsanering

Marksanering
Nytt verktyg visar föroreningar

I Norrköping har ett nytt verktyg utvecklats, som gör det möjligt att se föreningar som finns i marken. Tanken är att verktyget ska underlätta och förenkla marksaneringsarbetet, exempelvis när ny bebyggelse planeras på gamla industritomter.

Avfallsförbränning
Askan, avfallsförbrännarnas huvudvärk

Hundratusentals ton giftig aska produceras varje år i Sverige. I askan finns metaller värda miljontals kronor – men dessa återvinns inte. Dessutom tillkommer en miljon ton bottenaska, där deponiskatten styr mot användning som kan skjuta stora miljöskulder till framtida generationer.

Nyhetsbrev

Mer mikroplast från textil än mat

Den exponering för mikroplast som vi utsätts för kan vara betydligt högre än den som kommer från livsmedel och dricksvatten. Det visar en ny studie som forskare vid Göteborgs universitet deltagit i.

Arkiv

Rinkeby-Tensta bäst på att sortera ut matrester

Röda bilar byts mot vita som är gröna

Kommun körde avfall utan tillstånd

Utvecklar hållbar avfallslösning för läkemedelsföretag

Debatt
Alliansen: Skärp kraven för återvinning

Debatt: Vi måste bli bättre på att ta tillvara och återvinna. För fortsatt ekonomisk tillväxt, minskad klimatpåverkan och skydd av naturens resurser behövs en cirkulär ekonomi där det som en gång bara var avfall blir till nya produkter. För att lyckas krävs tydliga och långsiktiga regler, och därför föreslår Alliansen att kraven skärps på flera områden.

Forskarnytt
Resurseffektivare användning av restprodukter

Vinnovaprojektet MinePap, med fokus på att titta närmare på hur man kan utveckla en hållbar affärsmodell kopplad till det cirkulära resursflödet, har nu tagit fart. 

Omvärlden
Många döda i soptippsras

Forskarnytt
Bättre metoder krävs för mätning av ämnen i marken

De vann upphandling

Förpackningsinsamlingen vill växla upp

Sverige är bland de bästa i klassen i Europa på att samla in och återvinna förpackningar. Men FTI, Förpacknings- och tidningsinsamlingen, som sköter verksamheten, vill gå ännu längre. Nu efterlyser de politiska beslut som gör det möjligt.

Arkitekt ska leda mot hållbara städer

Debatt
Slutreplik: Våga lyfta blicken från diskhon

Unikt avloppssystem prisat

Bergslagsfokus i kartläggning av nya metaller

Ny miljöutbildning på distans

Forskarnytt
Identifierar okända föroreningar i avloppsslam

Debatt
Replik från miljöministern om sopreform

Forskarnytt
Biokol kan öka reningsgraden

Kemisten Kristin Blum har i sin avhandling studerat utsläpp av organiska ämnen från små anläggningar och enskilda avlopp och hur reningen kan förbättras.

Gemensamt avfallsbolag i södra Småland

Omvärlden
Bygger världens största biogasanläggning

Nu förbjuds mikroplaster

Omvärlden
EU-medborgaren genererar 480 kg avfall

Omvärlden
Bygger kraftfull ÅV-anläggning för EPS

Forskarnytt
Bioplast måste öka i konkurrenskraft

Rut för vitvaror blev ingen hit

Skånsk tävling ska minska matsvinn i Europa

Omvärlden
Växande sophögar efter Kinastopp

Brand hos batteriåtervinnare

1

Forskarnytt
Så kan matsvinn minskas

Minska matsvinnet- drick mer öl

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.214