Debattinlägg: Enbart fokus på insamling 
motverkar optimal återvinning av plast

| Av Peter Olofsson | Tipsa redaktionen

I den pågående debatten kring plaståtervinning målas en bild upp som inte riktigt speglar verkligheten. Insamlad plast eldas upp, ingen tvekan om det, men inte istället för att återvinnas. Det handlar om plast som i dagsläget inte kan eller inte är ekonomiskt försvarbar att återvinna.

I en debattartikel pekar Göran Finnveden ut plastförbränning som en stor källa till koldioxidutsläpp. Han pekar även på behovet av teknikutveckling och ändrade ekonomiska förutsättningar för att öka återvinningen av plast. Dessa strategier kan vara en del av lösningen på det komplexa problemet plaståtervinning, men det är inte hela lösningen. För att andelen plast som återvinns ska kunna ökas måste det till en ny angreppsvinkel på problemet:



• Vi måste sluta mäta återvinning utifrån hur mycket som samlas in och i stället fokusera på hur mycket som återvinns.
• Efterfrågan på de återvunna materialen måste öka från produktägarna.
• Återvinningsföretag, produktägare och forskare måste samverka för att skapa bättre förutsättningar för materialåtervinning av plast

Varför återvinns då inte all plast idag? Plastförpackning tillverkas av en mängd olika typer av plaster. PE (Polyeten) , PP (Polypropen) och PET (Polyetentereftalat) är de vanligaste men ytterligare ett tiotal olika typer är tänkbara och i vissa fall i kombination med varandra. Vid återvinning måste dessa typer sorteras och skiljas från varandra då de normalt inte är blandbara och inte kan återvinnas ihop. En stor del av de förpackningar som samlas in idag består även av flera olika plaster, till exempel plastfilm i livsmedelsförpackningar, som kan bestå av tre eller fler olika plaster. Dessa sammansatta filmer kan inte återvinnas då de plaster som de består av inte kan blandas samman till ett homogent material. De kan inte heller separeras från varandra på ett effektivt sätt.


När plasten väl samlats in och sorterats måste någon också vilja använda den i sina produkter. Den återvunna plasten från förpackningar som idag har en efterfrågan är PE och PP, material som återvinningsföretagen kan sortera ut och sälja. All övrig plast, såsom PET-flaskor som inte ingår i pantsystemet och det genomskinliga tråget till cocktailtomaterna, går i princip inte att sälja. Detta då kvaliteten inte uppfyller marknadens krav. För att skapa en efterfrågan på dessa material måste återvinningsindustrin kunna erbjuda attraktiva återvunna material, alltså material som har en bra prestanda till ett bra pris. Samtidigt behöver fler produktägare ändra sin inställning och öppna upp för användandet av återvunnet material.


Den offentliga statistiken som beskriver återvinningen av plast, som Naturvårdsverket årligen rapporterar till Eurostat, grundar sig uteslutande på insamlade och hanterade mängder i relation till hur mycket som satts på marknaden. Alltså inte alls det som faktiskt materialåtervinns. Detta är ett välkänt faktum och problem som diskuterats på Europanivå i flera år. Om man vill vara krass så har detta tillsammans med högt satta återvinningsmål resulterat i ett system optimerat för statistiken, inte för materialåtervinning.


Miljöminister Karolina Skog kommenterade ”sopfusket” i Tv4:s Nyhetsmorgon 8/2 och pratade om en sopreform för att öka återvinningen. Hon konstaterade att det producentansvar vi har idag på förpackningar inte har levt upp till de förväntningar som fanns. Istället vill man att kommunerna ska ta ett större ansvar för insamlingen. Hon efterfrågar också samtal med hela branschen inklusive de som faktiskt ska återvinna materialen för att skapa förutsättningar för en fungerande och transparent återvinningsmarknad i Sverige. En förutsättning för att detta ska lyckas fullt ut är att även de som ska använda den återvunna plasten inkluderas i processen. Finns det ingen efterfrågan på de återvunna materialen spelar det ingen roll hur duktiga vi är på att samla in och sortera plasten.


För att öka återvinningen av plastförpackningar och skapa förutsättningar för attraktiva återvunna plastmaterial behöver följande faktorer adresseras:



Effektiv insamling och sortering
Nya och bättre processer för uppgradering av plastmaterialen
Krav på typ av material och hur de används i förpackningar

Genom en effektiv insamling skapar man de nödvändiga förutsättningarna som krävs för att återvinna plastförpackningarna. Ju mer plast som samlas in desto mer återvinningsbar plast kan sorteras ut och materialåtervinnas. Nya förbättrade processer måste till för att effektivt sortera den uppsjö av olika plaster som denna materialström består av.


Vidare behöver nya tekniska lösningar utvecklas för att uppgradera det utsorterade materialet och omvandla det till en attraktiv plastråvara. Plast är ett organiskt material och bryts ned av de höga temperaturer som krävs vid bearbetningen men även under själva användningsfasen sker en nedbrytning, vilket resulterar i försämrade egenskaper. Forskning och innovation, i tätt samarbete mellan forskare, återvinningsföretag och produktägare är nödvändigt. Detta för att hitta lösningar på problem med bland annat doft, färg och mekanisk prestanda vilka är återkommande för återvunna plastmaterial.


Utöver ovan nämnda behov kan även handeln själva öka återvinningsbarheten genom att börja ställa hårdare krav på vilka material som får användas i förpackningar och hur de får kombineras med varandra. Det är alltid lättare att lösa ett problem vid källan än att försöka lösa det längre nedströms. Även organisationer som Svanen och KRAV skulle kunna börja ställa hårdare krav på vilka material som används i förpackningar. Det känns helt rimligt att en miljömärkt produkt även är förpackad i en miljövänlig och lätt återvinningsbar förpackning.


Med den teknik som finns idag, och på grund av den komplexa materialsammansättning som insamlade förpackningar består av, är det inte möjligt att materialåtervinna 80 procent av den insamlade plasten som nämnts i tidigare artiklar. Men som privatperson ska man absolut inte sluta källsortera sina plastförpackningar trots att en låg andel av det som samlas in faktiskt återvinns idag. Lite återvinning är ändå bättre för miljön än ingen återvinning. Sedan kan man som konsument även försöka påverka och ifrågasätta i butiker och direkt till producenter om det verkligen är nödvändigt att använda ny plast i alla applikationer. Vill vi öka materialåtervinningen av plast måste vi ställa krav.


Slutligen behöver man också lyfta blicken från förpackningarna. Problem med återvinning av plast gäller inte bara här utan även plast från till exempel elektronikskrot och uttjänta fordon. En fördel är att plasten i sig inte bryr sig om vad den har varit i ett tidigare liv. Om den omvandlas till ett bra återvunnet plastmaterial kan den användas i en helt annan applikation.


Henrik Oxfall och Jonas Aspling, Swerea IVF


Läs även:


Debattinlägg: Rikta uppmaningen dit den hör hemma


Debattinlägg: Plastförbränning ger avfallssektorn klimatproblem



Håll dig uppdaterad med Recycling
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Startsidan just nu

Produktnyheter
Innovativ transportbanelösning förenklar i Finland

Marksanering
Dags för Renare Marks vårmöte 2018

Marksanering
Utmanande in-situsanering

Marksanering
Nytt verktyg visar föroreningar

I Norrköping har ett nytt verktyg utvecklats, som gör det möjligt att se föreningar som finns i marken. Tanken är att verktyget ska underlätta och förenkla marksaneringsarbetet, exempelvis när ny bebyggelse planeras på gamla industritomter.

Avfallsförbränning
Askan, avfallsförbrännarnas huvudvärk

Hundratusentals ton giftig aska produceras varje år i Sverige. I askan finns metaller värda miljontals kronor – men dessa återvinns inte. Dessutom tillkommer en miljon ton bottenaska, där deponiskatten styr mot användning som kan skjuta stora miljöskulder till framtida generationer.

Nyhetsbrev

Mer mikroplast från textil än mat

Den exponering för mikroplast som vi utsätts för kan vara betydligt högre än den som kommer från livsmedel och dricksvatten. Det visar en ny studie som forskare vid Göteborgs universitet deltagit i.

Arkiv

Rinkeby-Tensta bäst på att sortera ut matrester

Röda bilar byts mot vita som är gröna

Kommun körde avfall utan tillstånd

Utvecklar hållbar avfallslösning för läkemedelsföretag

Debatt
Alliansen: Skärp kraven för återvinning

Debatt: Vi måste bli bättre på att ta tillvara och återvinna. För fortsatt ekonomisk tillväxt, minskad klimatpåverkan och skydd av naturens resurser behövs en cirkulär ekonomi där det som en gång bara var avfall blir till nya produkter. För att lyckas krävs tydliga och långsiktiga regler, och därför föreslår Alliansen att kraven skärps på flera områden.

Forskarnytt
Resurseffektivare användning av restprodukter

Vinnovaprojektet MinePap, med fokus på att titta närmare på hur man kan utveckla en hållbar affärsmodell kopplad till det cirkulära resursflödet, har nu tagit fart. 

Omvärlden
Många döda i soptippsras

Forskarnytt
Bättre metoder krävs för mätning av ämnen i marken

De vann upphandling

Förpackningsinsamlingen vill växla upp

Sverige är bland de bästa i klassen i Europa på att samla in och återvinna förpackningar. Men FTI, Förpacknings- och tidningsinsamlingen, som sköter verksamheten, vill gå ännu längre. Nu efterlyser de politiska beslut som gör det möjligt.

Arkitekt ska leda mot hållbara städer

Debatt
Slutreplik: Våga lyfta blicken från diskhon

Unikt avloppssystem prisat

Bergslagsfokus i kartläggning av nya metaller

Ny miljöutbildning på distans

Forskarnytt
Identifierar okända föroreningar i avloppsslam

Debatt
Replik från miljöministern om sopreform

Forskarnytt
Biokol kan öka reningsgraden

Kemisten Kristin Blum har i sin avhandling studerat utsläpp av organiska ämnen från små anläggningar och enskilda avlopp och hur reningen kan förbättras.

Gemensamt avfallsbolag i södra Småland

Omvärlden
Bygger världens största biogasanläggning

Nu förbjuds mikroplaster

Omvärlden
EU-medborgaren genererar 480 kg avfall

Omvärlden
Bygger kraftfull ÅV-anläggning för EPS

Forskarnytt
Bioplast måste öka i konkurrenskraft

Rut för vitvaror blev ingen hit

Skånsk tävling ska minska matsvinn i Europa

Omvärlden
Växande sophögar efter Kinastopp

Brand hos batteriåtervinnare

1

Forskarnytt
Så kan matsvinn minskas

Minska matsvinnet- drick mer öl

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.23