Världsunik metod kring tätskikt för gruvavfall

| Av Peter Olofsson | Tipsa redaktionen

Nu finns för första gången en världsunik metod och vägledning till hur ett tätskikt av morän och grönlutslam för täckning av gruvavfall skall utföras.

Vägledningen baseras på flera forskningsprojekt och framgångsrika fältförsök för utvärdering av optimalt tätskikt. Den vänder sig till tekniska konsulter, entreprenörer liksom till byggherrar, miljömyndigheter och materialleverantörer. Vägledningen har alla förutsättningar att bli bibeln för hur optimala tätskikt ska utformas. Författare är Josef Mácsik, Ecoloop, Christian Maurice, Ramböll, Pär Odén, Ragn-Sells samt Magnus Bergknut, MTC och den har gjorts på uppdrag av Processum och i samarbete med Boliden.



Sedan 2009 har grönlutslammets kemiska och fysikaliska egenskaper undersökts vid Luleå tekniska universitet. En serie projekt har därefter bedrivits med målsättningen att hitta en metod för hur en blandning av morän, som finns i gruvornas närhet, och grönlutslam från massaindustrin kan bilda ett tätskikt för täckning av gruvavfall. Utvärdering av blandningsteknik samt utläggning och packning av tätskiktet har undersökts i pilotskala på Ragn-Sells anläggning i Boden samt under 2016 vid Bolidens nedlagda gruva i Näsliden. Vägledningen baseras på erfarenheter och kunskap från dessa fältförsök.



– Det är nödvändigt att ha tydliga instruktioner, tydlig kontroll på genomförandet och ett recept som verkligen fungerar, betonar Magnus Filipsson, utvecklingsingenjör för gruvor/miljö hos Boliden. Det som gör det utmanande är att blandningen måste vara exakt rätt när det packas för att tätskiktet ska fylla sin funktion. Och eftersom det är en stor yta utomhus kan förutsättningarna ändras allt eftersom arbetet pågår. Därför fyller vägledningen en stor uppgift genom att i detalj beskriva alla steg i processen för att täcka gruvavfall på ett långsiktigt säkert sätt.



– Vi har arbetat med grönlutslam under många år och ser nu stora möjligheter att grönlutslammet kommer till nytta i ytterligare ett användningsområde samtidigt som vi sparar på jordens resurser när vi kan använda ett återvunnet material säger Pär Odén, produktchef hos Ragn-Sells. Vägledningen har en viktig roll att spela så att materialen analyseras och hanteras på rätt sätt från att de faller hos pappers- och massaindustrin, via mellanlagring, tills de hamnar i färdig konstruktion hos gruvbolagen. Ragn-Sells kan hjälpa industrierna att kvalitetssäkra grönlutslammet och se till att hanteringen sker på bästa möjligt sätt.



– Det känns fantastiskt kul att vårt arbete nu i en nära framtid realiseras i full skala vid två nedlagda gruvor och att vägledningen kommer att bidra till ett säkert täckande av ännu fler, säger Gunnar Westin, FoU-ingenjör vid Processum. Den är inte en skrivbordsprodukt utan något som gruvindustrin faktiskt efterfrågar.



Om projektet:


I projektet har Boliden, Ecoloop, Luleå tekniska universitet, MTC Miljötekniskt centrum, Processum, Ramböll och Ragn-Sells ingått. Projektet har finansierats av deltagarna, samt av Norrbottens Forskningsråd, Vinnova via Vinnväxtinitiativet Framtidens Bioraffinaderi och Boliden Mineral AB.



Bild: Vägledningen hur ett säkert tätskikt av morän och grönlutslam byggts upp visas av projektdeltagarna fr.v. Josef Mácsik, Ecoloop, Magnus Filipsson, Boliden, Pär Odén, Ragn-Sells, Gunnar Westin, Processum och Christian Maurice, Ramböll. På bilden saknas Magnus Bergknut, MTC.



Håll dig uppdaterad med Recycling
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Startsidan just nu

Marksanering
De ska sanera i Örkelljunga

Produktnyheter
Innovativ transportbanelösning förenklar i Finland

Marksanering
Dags för Renare Marks vårmöte 2018

Marksanering
Utmanande in-situsanering

Marksanering
Nytt verktyg visar föroreningar

I Norrköping har ett nytt verktyg utvecklats, som gör det möjligt att se föreningar som finns i marken. Tanken är att verktyget ska underlätta och förenkla marksaneringsarbetet, exempelvis när ny bebyggelse planeras på gamla industritomter.

Nyhetsbrev

Avfallsförbränning
Askan, avfallsförbrännarnas huvudvärk

Hundratusentals ton giftig aska produceras varje år i Sverige. I askan finns metaller värda miljontals kronor – men dessa återvinns inte. Dessutom tillkommer en miljon ton bottenaska, där deponiskatten styr mot användning som kan skjuta stora miljöskulder till framtida generationer.

Arkiv

Mer mikroplast från textil än mat

Den exponering för mikroplast som vi utsätts för kan vara betydligt högre än den som kommer från livsmedel och dricksvatten. Det visar en ny studie som forskare vid Göteborgs universitet deltagit i.

Rinkeby-Tensta bäst på att sortera ut matrester

Röda bilar byts mot vita som är gröna

Kommun körde avfall utan tillstånd

Utvecklar hållbar avfallslösning för läkemedelsföretag

Debatt
Alliansen: Skärp kraven för återvinning

Debatt: Vi måste bli bättre på att ta tillvara och återvinna. För fortsatt ekonomisk tillväxt, minskad klimatpåverkan och skydd av naturens resurser behövs en cirkulär ekonomi där det som en gång bara var avfall blir till nya produkter. För att lyckas krävs tydliga och långsiktiga regler, och därför föreslår Alliansen att kraven skärps på flera områden.

Forskarnytt
Resurseffektivare användning av restprodukter

Vinnovaprojektet MinePap, med fokus på att titta närmare på hur man kan utveckla en hållbar affärsmodell kopplad till det cirkulära resursflödet, har nu tagit fart. 

Omvärlden
Många döda i soptippsras

Forskarnytt
Bättre metoder krävs för mätning av ämnen i marken

De vann upphandling

Förpackningsinsamlingen vill växla upp

Sverige är bland de bästa i klassen i Europa på att samla in och återvinna förpackningar. Men FTI, Förpacknings- och tidningsinsamlingen, som sköter verksamheten, vill gå ännu längre. Nu efterlyser de politiska beslut som gör det möjligt.

Arkitekt ska leda mot hållbara städer

Debatt
Slutreplik: Våga lyfta blicken från diskhon

Unikt avloppssystem prisat

Bergslagsfokus i kartläggning av nya metaller

Ny miljöutbildning på distans

Forskarnytt
Identifierar okända föroreningar i avloppsslam

Debatt
Replik från miljöministern om sopreform

Gemensamt avfallsbolag i södra Småland

Omvärlden
Bygger världens största biogasanläggning

Nu förbjuds mikroplaster

Omvärlden
EU-medborgaren genererar 480 kg avfall

Omvärlden
Bygger kraftfull ÅV-anläggning för EPS

Forskarnytt
Bioplast måste öka i konkurrenskraft

Rut för vitvaror blev ingen hit

Skånsk tävling ska minska matsvinn i Europa

Omvärlden
Växande sophögar efter Kinastopp

Brand hos batteriåtervinnare

1

Forskarnytt
Så kan matsvinn minskas

Minska matsvinnet- drick mer öl

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.21