23948sdkhjf

Billig aska kan rena deponigas

| Av Peter Olofsson | Tipsa redaktionen
Vid de avfallsdeponier med organiskt material som finns runt om i Sverige bildas deponigas som bland annat Innehåller svavelväte, en mycket giftig och korrosiv gas. Men det mesta av svavelvätet kan med en ny och billig metod effektivt renas bort från deponigasen, så att den kan användas för el- och värmeproduktion. Det visar ett projekt vid RISE Jordbruk och livsmedel.

Under 2015 facklades 53 GWh deponigas bort i Sverige (energi motsvarande ca 3 500 normalstora villors uppvärmning under ett år). Det beror ofta på att halterna svavelväte är så höga att man inte kan använda gasen till energiproduktion. Svavelväte ökar slitaget på motor och panna, vilket ger dyra underhållskostnader och kortare livslängd på anläggningen. För att minska korrosionen kan man höja

rökgastemperaturen, men då får man samtidigt lägre verkningsgrad och sämre energiutnyttjande av gasen.

– Att rena deponigas från svavelväte har alltså många fördelar. Det leder till exempel till ökad produktion av förnybar energi och att utsläppen av försurande svaveldioxid kraftigt minskar från deponierna. Men när vi kontaktade femton deponier i Sverige hade ingen av dessa någon svavelrening, säger Johan Andersson, projektledare vid RISE Jordbruk och livsmedel.

Tillsammans med Sveriges lantbruksuniversitet, Processum, SÖRAB, Ragn-Sells, Umeå Energi och Biogas Systems har Johan Andersson i ett pilotprojekt testat askor av låg kvalitet från förbränning av avfall, returträ och liknande för att rena bort svavelväte vid en svensk deponi. Den studerade metoden bygger på att låta gas passera en lätt fuktad askbädd placerad i en behållare, ett så kallat askfilter som har utvecklats vid Jordbruk och livsmedel (f d JTI) och SLU.

– Resultatet var över förväntan! Det är önskvärt att halten svavelväte är mindre än 200 ppm om man ska använda den till el- och värmeproduktion. I våra försök var de ingående halterna svavelväte extremt höga (12 000-17 000 ppm), men vi lyckades få bort nästan allt svavelväte, ner till mindre än 10 ppm vid låga gasflöden och mindre än 200 ppm vid höga gasflöden. De två asktyper vi undersökte hade båda mycket god förmåga att fixera svavelväte, 44 - 61 gram per kilo torr aska, säger Johan Andersson.

Enligt projektgruppens beräkningar är det ganska beskedliga mängder aska som krävs för reningen. Om samtliga svenska deponier skulle använda sådan här aska för gasrening, skulle askbehovet motsvara endast 0,2-0,3 procent av den årliga svenska askproduktionen.

– Det krävs mindre mängder aska än vad vi hade räknat med. Det kan räcka med 10 - 100 ton aska per anläggning och år för att rena gas vid de flesta av Sveriges deponier, säger Johan Andersson.

De ekonomiska beräkningar som har gjorts visar att askfiltret har stor potential att bli mer kostnadseffektivt än de konventionella reningsmetoder som i dag finns på marknaden.

– Den låga reningskostnaden är lovande för deponier som i dag inte renar sin gas. Nästa steg i vårt utvecklingsarbete blir att designa en fullskalig prototyp som vi kan testa vid en svensk deponi, säger Johan Andersson.

Projektet är ett förprojekt inom programmet RE:Source, som finansieras av Energimyndigheten, Vinnova och Formas.

Bild: J ohan Andersson vid ett askfilter, som visar stor potential att kunna rena deponigas.
Håll dig uppdaterad med Recycling
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.

Kommentarer (0)
Startsidan just nu

Vägsalt utvinns ur farlig aska

Med hjälp av ny teknik ska Ragn-Sells omvandla farligt avfall till värdefulla resurser i samband med såväl halkbekämpning som gödselproduktion.

Organisation för kemisk återvinning bildad

Chemical Recycling Europe, så heter den nybildade organisationen för kemisk återvinning.

Förenar krafter för att bekämpa plastnedskräpning

Nestlé och Veolia ska samarbeta kring avfallsinsamling, avfallssortering och återvinning av plast, med fokus på elva prioriterade länder i Asien, Afrika, Latinamerika och Europa.

Saltsyrabehållare exploderade hos återvinningsföretag

Fasar ut engångsartiklar av plast

Nyhetsbrev

Produktnyheter
Hållbar plastförpackning i gult

Arkiv

Skolungdomar snackade miljö

Omvärlden
Radioaktiv metall bland återvinningsmetall

Produktnyheter
Skippar sugrören

Få myndigheter uppmanas köpa återvunnet

En ny kartläggning har undersökt hur många statliga myndigheter som uppmanas att köpa återvunnet vid upphandlingar. Resultatet är nedslående.

Standard sätter pris på miljön

Forskarnytt
Ovanligt med höga halter reglerade kemikalier i återvunnen plast

Åt vilket håll styr lagarna? Del 1: Advokatens syn

Hjälper eller stjälper dagens lagstiftning arbetet för att nå en cirkulär ekonomi? Recycling har talat med tre olika aktörer som har lite olika fokus.

2

KTH startar distansutbildning om material

Utbildning fokuserar på polymerer och metaller i ett cirkulärt samhälle.

”Att bruka – inte förbruka”

Forskarnytt
Ätbar bioplast från äpple- och apelsinrester

Tänk dig en engångsmugg, du dricker upp ditt kaffe och sedan kan du äta muggen som efterrätt…..

Miljoner till nya samarbetsprojekt inom cirkulär bioekonomi

Jordbruksverket utlyser 10 miljoner kronor för nya samarbetsprojekt inom cirkulär bioekonomi för jordbruks- och trädgårdsnäringarna.

Fjorton kg elektronik till återvinning

2018 samlade svenskarna in drygt 14 kg elektronik per person till återvinning.

Marksanering
Mikroorganismernas tid är här

Marksanering
Passiv provtagning av porgas

Ny teknik gör Coops pant till nya flaskor

Tipsen: Så tjänar butikerna pengar på avfallet

Robotsortering av skrot

Strategiskt samarbete för storskalig återvinning av polypropen

Nu kommer Karma till Frankrike

Väcker liv i kasserat läder

Forskarnytt
Grönt guld rengör avloppsvatten och producerar biodiesel

Omvärlden
Indien vill stoppa import av plastavfall

Havreskal blir råvara för sötningsmedel

Marksanering
Vägledning kring PFAS-förorenade områden

Forskarnytt
Nytt garn med återvunna fibrer från Textilhögskolan

Omvärlden
Tar ställning i plastfrågan

Biokolanläggning invigd

Omvärlden
Arla introducerar ny datummärkning

Komposit får nytt liv

Forskarnytt
Hur utnyttjar vi livsmedelsindustrins avfall?

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.107