23948sdkhjf

Sopor ger biogas med ny teknik

Forsbacka Biogasanläggning är ett gott exempel på samarbete mellan Högskolan och det omgivande samhället.

Det säger Zhao Wang och Sandra Carlos Pinedo, forskare vid Högskolan i Gävle. Den 12 september invigs Forsbacka Biogasanläggning, en 45 meter lång reaktor, där matavfall ska omvandlas till biogas som kan driva upp till 2 300 bilar, eller alla Gävles bussar, under ett år.

Biogas bildas naturligt när biologiskt material bryts ner och är en förnybar energikälla som ingår i naturens kretslopp. Förutom biogas bildas även biogödsel som för tillbaka näringsämnen till naturen genom att ersätta konstgödning i jordbruket.

Att producera biogas av torra sopor, storskalig torrötning, är en ny teknik. Forsbacka Biogasanläggning blir Sveriges andra och i hela Europa finns bara en handfull.

- Vi måste bedriva en del forskning och bygga upp kunskaper om denna teknik, för att optimera processen och få en stabil samt större produktion av biogas, säger Zhao Wang, forskare vid Högskolan i Gävle.

- Vi träffar folk från anläggningen regelbundet och vi föreslår idéer och vi får data som vi behöver i vår modellering. Detta därför att det är helt ny forskning, även i världen, säger doktoranden Sandra Carlos Pinedo.

Biogasanläggningen ger:

  • Ny energikälla till fordonsflottan
  • Ett miljövänligt sätt att hantera avfall
  • Biogödsel som ersätter konstgödning

- Fosfor är en ändlig resurs som används för konstgödsel och den beräknas ta slut om 50 till 60 år. Vi måste hitta andra källor och fosfor till  gödselframställning blir slutprodukten efter biogasprocessen, säger Zhao Wang.

Framförallt är det tekniken torrötning som är det nya. Den gamla tekniken, våtrötning, använder reningsverkens avloppsslam som substrat. Båda teknikerna kräver upphettning, men vid mycket vatten krävs mycket mera energi för att hetta upp reaktorn.

Zhao Wang konstaterar att vi kan producera mer biogas, kanske även till en lägre energikostnad, vid torrötning. Och att det blir mycket enklare att transportera slutprodukten, biogödsel, till jordbruket, än det mycket tyngre vattenrika avloppsslammet från våtrötningen.

- Torrötning innebär också en mycket mera kontrollerad process för att göra denna jäsning. Vi får inte så mycket störningar av hårdmetaller, gifter och kemikaler. Det som kommer ut, biogödseln, är säkrare och mycket renare, säger Sandra Carlos Pinedo.

Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.125