Nya metoder hantera industriavfall kan minska miljöpåverkan

| Av Peter Olofsson | Tipsa redaktionen

En effektiv hantering av produktionsmaterial är en avgörande faktor för att minska industriers miljöpåverkan.

Vid Mälardalens Högskola forskar Sasha Shahbazi om möjligheterna att förbättra hanteringen av sådant material i tillverkningsprocesser.

 Shahbazi undersöker i sin licentiatuppsats ”Material Efficiency Management in Manufacturing” olika tillvägagångssätt som skulle kunna effektivisera industriers avfallshantering.

- Uppsatsen andlar om industriavfall och vad vi gör med detta. Jag har undersökt hanteringen av avfall för att se hur den kan förbättras och hur industrier kan ta sig uppför avfallstrappan. Alltså att försöka förhindra, återanvända eller återvinna avfallet hellre än att förbränna eller deponera det, säger han.

Den första delen av licentiatuppsatsen handlar om att förstå koncepten kring materialeffektivitet.

- Det innebär: Hur kan vi minska den mängd material vi använder, hur kan vi minska mängden avfall/spill i produktionen och hur kan vi separera/sortera det avfall som ändå uppstår. Det blir en del avfall oavsett, allt går inte att eliminera. Vad gör vi med detta?, säger Sasha Shahbazi och fortsätter:

- Det handlar då om tre huvudområden:

  1. Att minska materialmängden som går in i tillverkningen.
  2. Att minska avfallsmängden som uppstår.
  3. Hur separera/sortera avfallet?

- Det finns en hel del förklaringar och orsaker kring varför en del företag inte är så bra på att styra sina materialflöden. I ett företag med flera produktionsställen är det ofta så att det ser olika ut på dessa olika produktionsorter. Det kan bero på olika faktorer, ekonomiska till exempel, fabrikens ålder med mera. Ett av de större områden jag tittat på är att identifiera vilka hinder som kan finnas för att ett företag ska bli mer materialeffektivt.

Han tittade också på den forskningslitteratur som finns.

- Då fann jag att det finns många koncept, modeller och metodologier för att minska avfall/spill. Men, många av dessa är väldigt komplexa om de ska implementeras i ett tillverkande företag. Om jag exempelvs frågar Volvo eller Scania vad industriell ekologi är för dem, så har de ingen direkt aning om detta. Företag kan ha väldigt svårt att jämföra koncept, konstaterar Shahbazi.

Sedan är det också så att avfallshantering och materialeffektivitet är frågor som involverar många människor på olika nivåer i ett företag.

Läs också: Jordbruksavfall blir bioetanol i befintliga fabriker

- Inte bara miljöansvariga. Sortering av avfall görs inte av miljöchefen, utan av operatörer och dessa har kanske inte någon förståelse för materialaffektivitet idag, men det borde de ha. De rapporterar heller inte till miljöchefen utan till produktionschefen, och vederbörande måste också känna till det här, säger Sasha Shahbazi och tillägger att han pratat med många människor på olika nivåer för att få förståelse för hur de ser på material, vad de gör med material med mera.

Många sorterar metaller, det finns sedan gammalt då vi i Sverige har mycket tillverkningsindustri och metallframställning och är vana att ta till vara skrot.

- Sedan finns det en hel rad material där det inte alls är lika uppenbart att det finns ett värde, som plast, kemikalier etc. Att metallerna tas tillvara i större utsträckning beror på att folk i allmänhet känner till att det finns en miljövinst att utnyttja dessa och att det även finns ett ekonomiskt värde. De vet exempelvis att det finns en ekonomisk risk i att inte sortera stål från aluminium. Men när det gäller plast är förståelsen inte alls sådan. Man är ”lata” och sorterar inte mer än att det åker i brännbart. Visst, det är brännbart material, men då tar man inte tillvara potentialen att återvinna materialet och använda det igen. Sådant här måste kännas till på rätt nivåer i företaget för att man ska kunna komma till rätta med det, konstaterar Sasha Shahbazi.

Han har tittat mycket på fordonsindustrin och en anledning till att de inte är bra på att sortera plast kan vara att de inte använder så mycket plast.

- Det ser nog bättre ut hos exempelvisvis plastbearbetare som är vana att ta hand om produktionsspill, säger Shahbazi. Vilken potential har då företag att förbättra sig?

- Jag blev kontaktad av ett företag som ville att jag skulle komma och titta på hur de kunde bli bättre på att ta tillvara plastspill som uppstod. Det handlade då om ca 5 ton plast som skrotades vid en av tre produktionslinjer varje år. Sammanlagt rörde det sig om 14 ton plast per år som gick till brännbart, men som nu istället kan gå till återvinning. Just nu håller man på att titta på vad materialet ska kunna användas till och möjligen kan det bli i den egna verksamheten.

- Man måste skaffa en helhetsbild och se om man till exempel kan minska antalet plaster och kanske också användningen av dem, sedan se hur man kan sortera dem och finna avsättning för dem för att i sista hand lämna till förbränning.

Det finns ofta en brist på kunskap och en dålig kommunikation som gör att alla i ett företag inte känner till skillnaden mellan återanvändning och återvinning, säger Sasha Shahbazi vidare och avslutar:

- Två saker är väldigt viktiga. De är kommunikation och utbildning. Kommunikation inom företaget är viktigt. Det finns ofta brister inom företagen när det gäller kommunikation, och därför kan det till exempel vara väldigt olika mellan två företag i samma koncern. När det gäller utbildning så måste man börja med det tidigt. Jag har sett exempel på barnböcker som handlar om sopsortering och återvinning och det är positivt.

Peter Olofsson

Mer om: industriavfall


Håll dig uppdaterad med Recycling
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Startsidan just nu

Debatt
Alliansen: Skärp kraven för återvinning

Debatt: Vi måste bli bättre på att ta tillvara och återvinna. För fortsatt ekonomisk tillväxt, minskad klimatpåverkan och skydd av naturens resurser behövs en cirkulär ekonomi där det som en gång bara var avfall blir till nya produkter. För att lyckas krävs tydliga och långsiktiga regler, och därför föreslår Alliansen att kraven skärps på flera områden.

Forskarnytt
Resurseffektivare användning av restprodukter

Vinnovaprojektet MinePap, med fokus på att titta närmare på hur man kan utveckla en hållbar affärsmodell kopplad till det cirkulära resursflödet, har nu tagit fart. 

Omvärlden
Många döda i soptippsras

Forskarnytt
Bättre metoder krävs för mätning av ämnen i marken

De vann upphandling

Nyhetsbrev

Förpackningsinsamlingen vill växla upp

Sverige är bland de bästa i klassen i Europa på att samla in och återvinna förpackningar. Men FTI, Förpacknings- och tidningsinsamlingen, som sköter verksamheten, vill gå ännu längre. Nu efterlyser de politiska beslut som gör det möjligt.

Arkiv

Arkitekt ska leda mot hållbara städer

Debatt
Slutreplik: Våga lyfta blicken från diskhon

Unikt avloppssystem prisat

Bergslagsfokus i kartläggning av nya metaller

Ny miljöutbildning på distans

Forskarnytt
Identifierar okända föroreningar i avloppsslam

Debatt
Replik från miljöministern om sopreform

Forskarnytt
Biokol kan öka reningsgraden

Kemisten Kristin Blum har i sin avhandling studerat utsläpp av organiska ämnen från små anläggningar och enskilda avlopp och hur reningen kan förbättras.

Trollhättebor engagerade i sopsorteringsfrågan

Debatt
Låt näringslivet ta ett större producentansvar - inte mindre

”Vi föreslår en ny modell som bygger på att vi vill ta ett större ansvar, ett utökat producentansvar. En förutsättning för att producentansvaret ska fungera fullt ut är emellertid att vi får mer ansvar, mer långsiktighet och mer tydlighet som då ger mer återvinning, skriver FTI:s ordförande Gunnar Svensson och vd Kent Carlsson i en debattartikel.

Företagssamverkan för hållbar logistik

Örebro universitet inrättar ett nytt forskningscenter för hållbar logistik.

Avfallsförbränning
Avfallsförbränning ger samhällsnytta för miljarder

Söderenergi publicerar en ny rapport som visar att samhället sparar stora belopp på energiåtervinning av avfall. Förbränningen ersätter klimatpåverkande fossila bränslen och minskar spridningen av miljögifter, samtidigt som den levererar el och fjärrvärme.

Svenska Retursystem inspirerar till hållbara placeringar

Hållbara klassiker

En Svensk Klassiker och klassikerloppen; Vasaloppet, Engelbrektsloppet, Vätternrundan, Vansbrosimningen och Lidingöloppet skriver ett nytt gemensamt treårsavtal med Suez.

De hämtar avfall i södra Småland

Måste ge tillgång till återvinningsstationer

Svenska Förpacknings- och Tidningsinsamlingen ska återkalla uppsägningen av ett avtal om tillgång till återvinningsstationer med det konkurrerande företaget TMResponsibility. Det har Konkurrensverket beslutat.

Omvärlden
Hälften så många påsar i havet

Frityrolja en het potatis….

I höstas beslutade Stockholms Stad om att ta över hanteringen av överbliven olja från stadens restauranger. Detta möts nu av hård kritik från branschen.

Gemensamt avfallsbolag i södra Småland

Omvärlden
Bygger världens största biogasanläggning

Nu förbjuds mikroplaster

Omvärlden
EU-medborgaren genererar 480 kg avfall

Omvärlden
Bygger kraftfull ÅV-anläggning för EPS

Forskarnytt
Bioplast måste öka i konkurrenskraft

Rut för vitvaror blev ingen hit

Skånsk tävling ska minska matsvinn i Europa

Omvärlden
Växande sophögar efter Kinastopp

Brand hos batteriåtervinnare

1

Forskarnytt
Så kan matsvinn minskas

Minska matsvinnet- drick mer öl

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.14