Granska granulatet

| Av Ulrika Andersson | Tipsa redaktionen

Asfalt är ett krävande material, men det går att använda återvunna massor även här, för bästa resultat bör dock andelen finandel minimeras och den gamla asfalten bör hanteras varsamt och sorteras noggrant redan på fräsningsstadiet.

Jönköping. Branschorganisationen Svensk Bergmaterialindustri, SBMI, anordnar varje år branschdagar i både norr och söder, i början av oktober var det dags för Jönköpingsvarianten, en välbesökt tillställning och en sprängfylld dag där heta branschfrågor stod på agendan.

En del av föredragen fokuserade på återvinning, Karl-Johan Aksell på NCC ställde till exempel frågan om det går att göra bra asfalt utan naturgrus och med återvunnet material.

Svaret är ja, deklarerade han.

Men asfalt är 95 procent sten och mycket av egenskaperna i ballasten sätter egenskaperna för asfalten.

Karl-Johan Aksell konstaterade att han som asfaltproducent har krav, stenmaterialet måste vara en jämn likartad produkt med höga krav på korngradering, kornform, densitet, fukt

För korngradering är det hårda krav från oss och från Trafikverket, både på enskilda värden och medelvärden.

Det som krävs är ett jämnt ingångsmaterial med liten variation.

Det är svårt göra ett dåligt material bättre, men det går att göra ett bra material sämre.

Kornformen är också viktig i asfalt, ett väldigt flisigt material är svårt att packa, ska asfalten vara väldigt stabil krävs kanske ett mer kubiskt material.

Kraven går isär beroende på vad man ska ha sin asfalt till.

Densiteten spelar också roll, ett tungt material kan ha mindre volym än ett lättare.

Är materialet tungt krävs mer bitumen, kanske bör man välja mer noggrant vilket material man säljer till asfalttillverkning.

Fukthalten kan också vara intressant och Karl-Johan Aksell ser gärna att täktägare ser till att undvika pölar i täkten.

Asfalt ska läggas ut varm, är materialet fuktigt måste vi i så fall torka bort fukten och sen värma upp det.

Ju mer vatten materialet innehåller, desto kostsammare blir det, variationer i fukthalt gör det också svårare att hålla en jämn temperatur, något som kan påverka kvaliteten, förklarade Karl-Johan Aksell.

Asfalt helt utan naturgrus, blir det bra? Karl-Johan Aksell förklarade att det går, men att ersättningsmaterialet i så fall måste uppfylla en hel del krav.

Normalt berg är ofta inga problem, men väldigt hårt material, eller material med glimmer.

– Är materialet väldigt hårt blir det mycket fint material, då får vi trögare massor som blir svår att packa med höga hålrum.

Läs också: Alliansen: Skärp kraven för återvinning

Det har blivit allt vanligare att använda återvunnen asfalt i tillverkningen.

Det kommer mer och mer, vi ska också få stoppa i mer, förklarade Karl-Johan Aksell.

Viktigt att tänka på här är att vara skarpögd i mottagningskontrollen, ingen tjärasfalt får slinka med och den asfalt som tas emot bör dessutom sorteras noggrant.

Skilj isär asfalten så gott det går, blanda inte alla lager i en hög.

Helst bör man redan i ett tidigt skede skilja på olika lager.

Redan när man fräser kan man selektera, lager för lager, slitlager med sten med lågt kulkvarnsvärde kan föras tillbaka till liknande lager. B

Med olika typer av lager i olika högar kan återvinningen optimeras, förklarade han.

Läs också: Slutreplik: Våga lyfta blicken från diskhon

Håll i sär granulatet så får man en homogen produkt, med liten spridning på sitt granulat kan man öka mängden återvinning i massan.

Han tillade att den återvunna asfalten bör hanteras lite varsammare.

Dela den, inte krossa, krossar man stenmaterialet ökar andelen finmaterial och det är redan mycket finmaterial i asfalt.

Granulat som ska återanvändas kan dessutom gärna skyddas.

Det blir svårare med processen om man får in mycket fukt, håll i sär granulatet och ha materialet i tält.

Tillsatser ska förbättra den asfalt som tillverkas med återvunnet material.

Vi jobbar med olika tillsatser, man kan öka smidigheten i massan, öka beständigheten, tillsätta filler av olika slag och öka stabiliteten.

Hans råd till ballastindustrin är att försöka minska andelen finmaterial i det material som ska användas till asfalt

Det är svårt att få en bra balans med filleröverskott, och det lär öka med återvinning – där finns det mycket filler i massorna så det är bra om man kan avskilja det innan man gör sin asfaltballast.

Mer om: återvinning


Håll dig uppdaterad med Recycling
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Startsidan just nu

Marksanering
De ska sanera i Örkelljunga

Produktnyheter
Innovativ transportbanelösning förenklar i Finland

Marksanering
Dags för Renare Marks vårmöte 2018

Marksanering
Utmanande in-situsanering

Marksanering
Nytt verktyg visar föroreningar

I Norrköping har ett nytt verktyg utvecklats, som gör det möjligt att se föreningar som finns i marken. Tanken är att verktyget ska underlätta och förenkla marksaneringsarbetet, exempelvis när ny bebyggelse planeras på gamla industritomter.

Nyhetsbrev

Avfallsförbränning
Askan, avfallsförbrännarnas huvudvärk

Hundratusentals ton giftig aska produceras varje år i Sverige. I askan finns metaller värda miljontals kronor – men dessa återvinns inte. Dessutom tillkommer en miljon ton bottenaska, där deponiskatten styr mot användning som kan skjuta stora miljöskulder till framtida generationer.

Arkiv

Mer mikroplast från textil än mat

Den exponering för mikroplast som vi utsätts för kan vara betydligt högre än den som kommer från livsmedel och dricksvatten. Det visar en ny studie som forskare vid Göteborgs universitet deltagit i.

Rinkeby-Kista bäst på att sortera ut matrester

Röda bilar byts mot vita som är gröna

Kommun körde avfall utan tillstånd

Utvecklar hållbar avfallslösning för läkemedelsföretag

Debatt
Alliansen: Skärp kraven för återvinning

Debatt: Vi måste bli bättre på att ta tillvara och återvinna. För fortsatt ekonomisk tillväxt, minskad klimatpåverkan och skydd av naturens resurser behövs en cirkulär ekonomi där det som en gång bara var avfall blir till nya produkter. För att lyckas krävs tydliga och långsiktiga regler, och därför föreslår Alliansen att kraven skärps på flera områden.

Forskarnytt
Resurseffektivare användning av restprodukter

Vinnovaprojektet MinePap, med fokus på att titta närmare på hur man kan utveckla en hållbar affärsmodell kopplad till det cirkulära resursflödet, har nu tagit fart. 

Omvärlden
Många döda i soptippsras

Forskarnytt
Bättre metoder krävs för mätning av ämnen i marken

De vann upphandling

Förpackningsinsamlingen vill växla upp

Sverige är bland de bästa i klassen i Europa på att samla in och återvinna förpackningar. Men FTI, Förpacknings- och tidningsinsamlingen, som sköter verksamheten, vill gå ännu längre. Nu efterlyser de politiska beslut som gör det möjligt.

Arkitekt ska leda mot hållbara städer

Debatt
Slutreplik: Våga lyfta blicken från diskhon

Unikt avloppssystem prisat

Bergslagsfokus i kartläggning av nya metaller

Ny miljöutbildning på distans

Forskarnytt
Identifierar okända föroreningar i avloppsslam

Debatt
Replik från miljöministern om sopreform

Gemensamt avfallsbolag i södra Småland

Omvärlden
Bygger världens största biogasanläggning

Nu förbjuds mikroplaster

Omvärlden
EU-medborgaren genererar 480 kg avfall

Omvärlden
Bygger kraftfull ÅV-anläggning för EPS

Forskarnytt
Bioplast måste öka i konkurrenskraft

Rut för vitvaror blev ingen hit

Skånsk tävling ska minska matsvinn i Europa

Omvärlden
Växande sophögar efter Kinastopp

Brand hos batteriåtervinnare

1

Forskarnytt
Så kan matsvinn minskas

Minska matsvinnet- drick mer öl

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.134