Vill ta helhetsgrepp på bygg- och rivningsavfallet

| Av Peter Olofsson | Tipsa redaktionen

Projektet Constructivate som just nu pågår syftar till att få helhetsgrepp på hela värdekedjan för det avfall som uppstår inom bygg- och rivningssektorn. Och inte minst att öka återvinningsgraden för bygg- och rivningsavfall.

Constructivate är ett pågående projekt som började 2016 och är tänkt att pågå till 2019. – Det ingår som ett av sex projekt som finansierats inom ramen för ”Mistra Closing the Loop”, berättar Max Björkman vid Chalmers Industriteknik. Max är projektledare för Constructivate.

- Det vi gör är helt enkelt att högt och brett titta på hur vi ska kunna öka återvinningsgraden för bygg- och rivningsavfall i Sverige. Det angreppssätt vi valt är att inkludera flera delar av hela värdekedjan, för att ”komma upp en bit” och få en större överblick. Vi känner att vi inte vill ha en situation där man kanske gör en förändring någonstans i värdekedjan och sedan inte vet hur denna påverkar skeenden längre ner i kedjan. Vi vill kunna följa påverkan som en åtgärd får, konstaterar Max Björkman och tillägger att en utmaning här är att många material och komponenter bokstavligt sitter inbyggda under väldigt lång tid innan det är dags för återvinning i samband med rivning.

- Vi har pratat med många aktörer innan projektet drogs igång och det står klart att det krävs en hel del samarbete för att det här ska fungera, och inte minst förståelse mellan aktörerna för varandras behov och krav. Om transparensen och kunskapen om vilka behov som finns kan ökas, så tror vi att det går att komma en bra bit på väg. Man har redan sedan tidigare initierat många olika lösningar, men jag tror mycket handlar om att få detta ”att bli verkstad” nu, säger Max Björkman. 

Vad för slags avfall är det då som projektet kretsar kring?

- Vi tittar på avfall som faller vid nybyggnation på själva byggarbetsplatsen, såväl som rivningsplatsen. Däremot tittar vi inte på spill som till exempel kan uppkomma i fabriker som gör prefabricerade element och så. Nybyggnation, renovering och tillbyggnad samt rivning, det är vad vi tittar på nu i början. Vi tror att framöver kommer vi att behöva fokusera mer på vissa steg inom dessa processer. Det är lite av en lärprocess under projektets gång kan man säga, menar Max Björkman.

- Det vi har gjort hittills är att ta fram en nulägesanalys för flera av delarna i projektet. Det är för att kunna se hur det ser ut idag på vissa områden, vilka hinder finns för återvinning, vilka framgångsfaktorer kan identifieras och så vidare. Att få förståelse för detta och sedan ta det vidare i en utvecklingsfas i projektet, kan man säga,

Nu gäller det att omsätta detta och få en vägledning i vad som är vettigt att fokusera närmare på. Så nu går vi in i en fas där vi kommer att arbeta mer praktiskt med frågorna och också mycket mer tillsammans med industrin och branschen, konstaterar Max Björkman.

Det stora perspektivet och fokus på hela värdekedjan har lett till att man har förhållandevis många partners i projektet.

- Det är många aktörer och många som är med på mötena. Det är ett sätt att samla industrin, de får en anledning att faktiskt sätta sig ner och prata med varandra och det känns faktiskt lite häftigt tycker jag, säger Max Björkman.

- Just nu är det något av en byggboom i storstäderna och det kommer att uppstå stora mängder avfall av den här typen under de närmaste åren, så frågan är väldigt aktuell menar jag.

Syftar projektet till få fram tekniska lösningar för återvinning av byggavfall, eller mer till att få koll på avfallsströmmarna?

- Vi försöker att göra en kombination av detta, både att titta på strömmarna av material, men även tekniska lösningar. Budgetmässigt är den största enskilda delen i projektet fokuserad på tekniska återvinningsaspekter. Vi har valt att fokusera på två materialfraktioner, dels betong och dels plast. Där kan man konstatera att det kanske inte faller så väldigt mycket plastavfall sett till vikt, men idag är det en extremt liten andel av plastavfallet som faktiskt återvinns. Därför vill vi uppmärksamma materialslaget i projektet. Det handlar ju i förlängningen om att kunna undvika att använda en viss mängd fossil råvara och vi är väldigt nyfikna på att se om det inte går att materialåtervinna betydligt mer än vad som görs idag, säger Max Björkman och tillägger att man faktiskt redan har fått fram några prototypprodukter för att visa på vad plastbyggavfall kan användas till.

Läs också: Byggsektorn behöver bli mer cirkulär

- Bland annat har vi tagit fram en list som är baserad på installationsspill av kabel. Listen är tänkt att kunna hålla ihop gipsskivor och materialet återförs då till byggsektorn. Dessutom, i och med att kabelhöljena är av typen HFFR (Halogen Free Flame Retardant), så klarar listen brandkraven som finns för den typen av produkt utan vidare tillsatser vilket ju är positivt. Planen nu är att fokusera på plastgolv och plastmattor som ju är den enskilt största fraktionen plast som finns i bostäder. I hög grad rör det sig då om PVC-golv och tillverkaren Tarkett är till exempel med som projektpartner, säger Max Björkman.

Inom det andra fokusområdet, betong, så tittar man just nu intensivt på möjligheten att återvinna med hjälp av en termisk metod.

- Kort beskrivet handlar det om att värma upp betongmaterialet för att separera cementfraktionen och ballastfraktionen. En långtgående målsättning är att kunna använda cementdelen i framställning av ny cement, men så här långt har vi kommit fram till att cement- och ballastfraktionerna blir förhållandevis rena och att det verkar lovande. Det ska bli intressant att följa detta framöver och se vad som kan komma ur detta, konstaterar Björkman, men tillägger att det kan visa sig finnas logistiska utmaningar kring detta.

- Betongtillverkare har kanske inte utrymmen och lösningar för inblandning av återvunnen betong i ny dito och det kan vara en flaskhals. Cementa, Swerock och NCC Recycling är med i projektet, så intresset från branschen är stort.

Har det här någon motsvarighet i andra länder och hur långt har vi i Sverige kommit när det gäller återvinning av byggavfall?

Läs också: Norsk byggbransch vill bort från förbränning

- Det finns åtskilliga exempel på länder i Europa som kommit längre. När det gäller exempelvis betong så ligger Danmark längre fram, liksom Holland och Belgien. En förklaring skulle kunna vara att vi är ”bortskämda” med mycket primär råvara som är förhållandevis billig att utvinna, plus att vi är glest befolkade och historiskt inte haft några problem med utrymme för att deponera byggavfall. Utrymme är en bristvara i Holland och Belgien och det har nog inneburit att man där behövt tänka lite annorlunda kring de här frågorna, säger Max Björkman.

En svårighet när det gäller att intensifiera återvinning av bygg- och rivningsavfall är att det ibland kan vara väldigt svårt att veta vilka material det handlar om och vilka tillsatser de kan innehålla.

- Plaster som exempel har ju använts ganska länge inom byggsektorn, men då och då genom decennierna har man ju kommit på att vissa tillsatser, som olika tungmetaller, inte varit bra och så har de bytts ut, eller så har man bytt plastmaterial helt och hållet. Att verkligen veta vilka varianter det är som man har att hantera vid en rivning är inte lätt. Det kan vara svårt att känna sig trygg i att ”det här ska vi materialåtervinna” om det finns misstanke om att materialet innehåller hälsovådliga ämnen. I framtiden kommer detta troligen vara mindre av ett problem, då det nu börjar hända saker kring att börja använda loggböcker över de material och produkter som kommer in i en byggnad, men när det gäller äldre byggnader finns i stort sett ingen sådan dokumentation alls, konstaterar Max Björkman.

Sammanlagt kommer projektet att löpa i fyra år.

- Nu lägger vi in en högre växel och siktar på att få mycket gjort under 2018 och en bit in på 2019. Slutrapporteringen blir i slutet av 2019, då alla projekt som ingår i Mistra Closing the Loop kommer rapporteras under ett seminarium. Vissa frågeställningar är gemensamma i de olika projekten och de kommer lyftas fram för att få en större genomslagskraft, avslutar Max Björkman.

Peter Olofsson



Håll dig uppdaterad med Recycling
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Startsidan just nu

Dags för mer cirkulära flöden och mindre avfall

Nordiska varumärken banar väg för textilåtervinning

Krafttag mot sopdumpning gav resultat

NSR och Rögle i hållbarhetssamarbete

Forskarnytt
Cellulosa ska ersätta plast

RISE PFI, Mittuniversitetet och MoRe Research är huvudaktörerna i det nyligen uppstartade Interreg-projektet PlastiCel. Projektet syftar till att utveckla nanocellulosa- och cellulosakompositer med barriär och isolerande egenskaper.

De blir finalister på Återvinningsgalan!

Nyhetsbrev

Slutförvar ett steg närmare

Mark- och miljödomstolen och Strålsäkerhetsmyndigheten har kungjort SKB:s ansökan om att få bygga ut Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall, SFR, i Forsmark.

Arkiv

Miljöteknik på export

Största affären för umeåföretaget

Pilotanläggning för membranrening invigd

Om några år finns världens största avloppsreningsverk med membranteknik i Stockholm. Nyligen invigdes den kompletta pilotanläggningen på IVLs forskningsanläggning Hammarby Sjöstadsverk.

Stöd vid verksamhetsavveckling

Miljöpris till Stena Recycling

Miljoner till textil samverkansarena

Järnvägslösning minskar CO2-utsläpp

2016 startade Green Cargo ett samarbete med Norsk Gjenvinning för järnvägstransporter av returträ från Groruddalen Miljöpark i Norge till Tekniska verkens kraftvärmeverk i Katrineholm.

Avfallsförbränning
Värmelager kan minska avfallshögarna

Avfallsförbränning
Litiumbatterier, bov i dramat eller ej?

Avfallsförbränning
Så förebygger du avfallsbränder

Avfallsförbränning
Stora dioxinutsläpp från avfallsbränder

Konst med återvinning i fokus

Vill ta helhetsgrepp på bygg- och rivningsavfallet

Byggsektorn behöver bli mer cirkulär

Omvärlden
Norsk byggbransch vill bort från förbränning

- Avfall är en högvärdig resurs som ska återvinnas och återanvändas, inte brännas, säger Per Öivind Voie, näringspolitisk direktör i norska branschföreningen Elektroföreningen, EFO.

Svårt nå hållbara textilier

Driver på kring hållbar textil i vården

Produktnyheter
Klimatsmart baksida för textilgolv

Corvara får ny hållbarhetschef

”Värdepappers”-tjuvar i farten…..

Projekt ska rädda mat från soporna

Miljöpris till Åke Rosén

Scandinavian Enviro Systems säkrar bryggfinansiering

Forskarnytt
Projekt om kemisk återvinning tar fart

Forskarnytt
Pengar till framtidens hållbara energisystem

Namnbyte i norr

Säljrekord för HVO100

Omvärlden
”Tråg-till-tråg”-återvinning av PET

Sopköket öppnar i Söderhallarna

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.158