Matavfall blir djurfoder, tack vare larver

| Av Redaktionen | Tipsa redaktionen

Eskilstuna Energi & Miljö har startat en pilotanläggning som omvandlar kommuninvånarnas matavfall till djurfoder med hjälp den amerikanska vapenflugan.

På tolv dagar blir larven 200 gånger så stor och kan ätas av höns, grisar och kor. Anläggningen baseras på ny forskning från Uppsala Lantbruksuniversitet och kommer på sikt att omvandla ett ton matavfall till 200 kg larver och 200 kg jordförbättringsmedel per dag. Målet är att bondgårdar och handelsträdgårdar själva ska kunna skapa djurfoder och mull av sitt biologiska avfall.

– Vi skapar ett nytt, tätare, kretslopp i den cirkulära ekonomin och tar fram djurfoder utan att använda dyrbar åkermark. Så gott vi känner till är det här den första anläggningen i världen som systematiskt förvandlar matavfall till djurmat och jordförbättringsmedel, säger Vesa Hiltula, återvinningschef på Eskilstuna Energi och Miljö.

Processen där matavfall blir till matjord tar normalt tre månader, men går på tolv dagar med hjälp av larver. Under den tiden växer larven till 200 gånger sin storlek. Larven innehåller 40 procent fett och 30 procent protein och kan ätas av kor, höns och fiskar i odlingar i såväl torrt som levande tillstånd. Den näringstäta mullen innehåller inga föroreningar och kan ersätta konstgödsel på åkrar. 

Läs också: Rinkeby-Tensta bäst på att sortera ut matrester

– Djurfoder som skapas av protein från larver är betydligt mer miljövänligt än foder som produceras av soja eller fiskmjöl. Miljövinsterna om vi slipper importera soja från Sydamerika som djurfoder är enorma. Dessutom blir kommunens matavfall till näringsrik jord inom två veckor, säger Vesa Hiltula vidare.

Läs också: Unikt avloppssystem prisat

Fakta om den amerikanska vapenflugan:

Den amerikanska vapenflugan härstammar från Amerika och har spridit sig över hela jorden. Den lever i tropiska klimat och kan inte föröka sig i Sverige i vilt tillstånd. Vapenflugan har en livscykel på fem till sex veckor. Flugan kan lägga fler än mer än 700 ägg åt gången. Arten lever på kompost och kadaver. Larven är rik på fett och protein och lämpar sig bra till djurfoder.  Larverna reducerar avfall, neutraliserar komposter och efterlämnar ett högvärdigt jordförbättringsmedel som blir ett proteinrikt djurfoder.



Håll dig uppdaterad med Recycling
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Startsidan just nu

Marksanering
De ska sanera i Örkelljunga

Produktnyheter
Innovativ transportbanelösning förenklar i Finland

Marksanering
Dags för Renare Marks vårmöte 2018

Marksanering
Utmanande in-situsanering

Marksanering
Nytt verktyg visar föroreningar

I Norrköping har ett nytt verktyg utvecklats, som gör det möjligt att se föreningar som finns i marken. Tanken är att verktyget ska underlätta och förenkla marksaneringsarbetet, exempelvis när ny bebyggelse planeras på gamla industritomter.

Nyhetsbrev

Avfallsförbränning
Askan, avfallsförbrännarnas huvudvärk

Hundratusentals ton giftig aska produceras varje år i Sverige. I askan finns metaller värda miljontals kronor – men dessa återvinns inte. Dessutom tillkommer en miljon ton bottenaska, där deponiskatten styr mot användning som kan skjuta stora miljöskulder till framtida generationer.

Arkiv

Mer mikroplast från textil än mat

Den exponering för mikroplast som vi utsätts för kan vara betydligt högre än den som kommer från livsmedel och dricksvatten. Det visar en ny studie som forskare vid Göteborgs universitet deltagit i.

Rinkeby-Tensta bäst på att sortera ut matrester

Röda bilar byts mot vita som är gröna

Kommun körde avfall utan tillstånd

Utvecklar hållbar avfallslösning för läkemedelsföretag

Debatt
Alliansen: Skärp kraven för återvinning

Debatt: Vi måste bli bättre på att ta tillvara och återvinna. För fortsatt ekonomisk tillväxt, minskad klimatpåverkan och skydd av naturens resurser behövs en cirkulär ekonomi där det som en gång bara var avfall blir till nya produkter. För att lyckas krävs tydliga och långsiktiga regler, och därför föreslår Alliansen att kraven skärps på flera områden.

Forskarnytt
Resurseffektivare användning av restprodukter

Vinnovaprojektet MinePap, med fokus på att titta närmare på hur man kan utveckla en hållbar affärsmodell kopplad till det cirkulära resursflödet, har nu tagit fart. 

Omvärlden
Många döda i soptippsras

Forskarnytt
Bättre metoder krävs för mätning av ämnen i marken

De vann upphandling

Förpackningsinsamlingen vill växla upp

Sverige är bland de bästa i klassen i Europa på att samla in och återvinna förpackningar. Men FTI, Förpacknings- och tidningsinsamlingen, som sköter verksamheten, vill gå ännu längre. Nu efterlyser de politiska beslut som gör det möjligt.

Arkitekt ska leda mot hållbara städer

Debatt
Slutreplik: Våga lyfta blicken från diskhon

Unikt avloppssystem prisat

Bergslagsfokus i kartläggning av nya metaller

Ny miljöutbildning på distans

Forskarnytt
Identifierar okända föroreningar i avloppsslam

Debatt
Replik från miljöministern om sopreform

Gemensamt avfallsbolag i södra Småland

Omvärlden
Bygger världens största biogasanläggning

Nu förbjuds mikroplaster

Omvärlden
EU-medborgaren genererar 480 kg avfall

Omvärlden
Bygger kraftfull ÅV-anläggning för EPS

Forskarnytt
Bioplast måste öka i konkurrenskraft

Rut för vitvaror blev ingen hit

Skånsk tävling ska minska matsvinn i Europa

Omvärlden
Växande sophögar efter Kinastopp

Brand hos batteriåtervinnare

1

Forskarnytt
Så kan matsvinn minskas

Minska matsvinnet- drick mer öl

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.261