Nya styrmedel behövs för att minska plastens miljöpåverkan

| Av Redaktionen | Tipsa redaktionen

DEBATT: Plaster kommer att användas i en lång rad tillämpningar även i fortsättningen. Men produktion, användning och avfallshantering behöver utvecklas. För det krävs att både näringsliv och politik utvecklar nya metoder och styrmedel. Det menar Göran Finnveden, professor vid KTH och ledamot i regeringens vetenskapliga råd för hållbar utveckling.

Produktion och användning av plast ger upphov till miljöpåverkan i hela kedjan. Styrmedel och verktyg för att minska miljöpåverkan behöver därför ses i ett livscykelperspektiv. I dag finns det egentligen ganska få styrmedel som träffar plaster och det finns därför ett behov av att utveckla fler.

Låt oss börja bakifrån:

Återvinning av plast behöver öka. Producentansvar för plaster finns för förpackningar och inom några andra områden. Men för andra områden finns det egentligen inga styrmedel för att öka återvinningen. Vi vet också att dagens producentansvar fungerar sådär och att det behöver vidareutvecklas. Kanske kan digitaliseringen ge möjligheter till ökad spårbarhet och att producentansvaret kan fungera mer som det var tänkt och att producenterna faktiskt får tillbaka kostnaderna för att återvinna sina egna produkter.

Förbränning av plast behöver minska. Deponeringsförbudet är ett kraftfullt styrmedel som gör att plaster styrs bort från deponering till förbränning. Eftersom plast i dag huvudsakligen produceras från fossila råvaror ger det upphov till koldioxidutsläpp när det förbränns. Avfallsförbränning ökar i dagsläget sina utsläpp av koldioxid och detta är en trend som behöver ändras. Ett förbud mot förbränning av plaster som istället kan återvinnas skulle kunna vara ett effektivt styrmedel. Lagring av plast som ännu inte kan återvinnas skulle kunna göra att utsläppen från avfallsförbränning minskade snabbt och göra det kostsamt att tillverka plast som inte kan återvinnas 

Produkter ska vara lätta att återvinna. I dag finns det få eller inga incitament för tillverkande företag att designa produkter så att de är lätta att återvinna. Det gör att producenterna skickar svårigheterna att återvinna vidare till senare led i livscykeln. Här behövs nya styrmedel och standarder. Kanske kan Ekodesigndirektivet användas för att kräva att produkter kan demonteras och återvinnas lättare.

Farliga ämnen i plaster behöver minska. I dag används tusentals tillsatskemikalier. Många av dessa är eller kan vara hälso- och miljöfarliga. Ofta är kunskaperna både om vilka kemikalier som används och vilka miljöegenskaper de har bristfälliga. För några av dessa kemikalier är användningen begränsad, men för många andra finns det egentligen inga incitament för producenterna att minska användningen eller att informera senare led om vad produkterna innehåller. Det försvårar återvinning och kan leda till onödiga risker. Producenterna behöver själva bedriva ett aktivt kemikaliearbete, informera användare och återvinnare om innehåll i materialen och verka för att kemikaliepolitiken utvecklas.

 

Spridning av mikroplaster behöver minska. Det behövs ökad kunskap om varifrån de mikroplaster som finns i hav och sjöar kommer ifrån. Men denna kunskapsbrist får inte leda till handlingsförlamning. Det finns en del kunskap och den bör användas och ett moratorium på användning som leder till spridning bör införas.

Fossila råvaror för plaster behöver avvecklas.  Produktion av plast sker i dagsläget huvudsakligen från fossila bränslen och ger upphov till utsläpp av växthusgaser vid produktion och i avfallsledet. Det finns i dagsläget få styrmedel som styr mot ökad användning av förnybara råvaror. Om man använder fossila råvaror för att elda kan man behöva betala både energiskatt och koldioxidskatt. Men om man tar samma råvara och gör plast som sedan eldas, då behövs inte det. Det är en inkonsekvens som gynnar användning av fossila bränslen för plastproduktion. Det behövs styrmedel för att öka användningen av förnybara råvaror. Redan dagens nivå på energi- och koldioxidskatt skulle vara ett kraftfullt styrmedel.

Samhället behöver plaster inom en rad tillämpningar även i framtiden. Men de kommer att produceras från förnybara råvaror, inte innehålla miljö- och hälsofarliga kemikalier och återvinnas efter användning. För att detta ska ske krävs en kraftig teknik- och systemutveckling. Nu är det dags för alla aktörer att jobba mot det målet.

Göran Finnveden, professor, KTH och ledamot i regeringens vetenskapliga råd för hållbar utveckling



Håll dig uppdaterad med Recycling
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Startsidan just nu

Marksanering
De ska sanera i Örkelljunga

Produktnyheter
Innovativ transportbanelösning förenklar i Finland

Marksanering
Dags för Renare Marks vårmöte 2018

Marksanering
Utmanande in-situsanering

Marksanering
Nytt verktyg visar föroreningar

I Norrköping har ett nytt verktyg utvecklats, som gör det möjligt att se föreningar som finns i marken. Tanken är att verktyget ska underlätta och förenkla marksaneringsarbetet, exempelvis när ny bebyggelse planeras på gamla industritomter.

Nyhetsbrev

Avfallsförbränning
Askan, avfallsförbrännarnas huvudvärk

Hundratusentals ton giftig aska produceras varje år i Sverige. I askan finns metaller värda miljontals kronor – men dessa återvinns inte. Dessutom tillkommer en miljon ton bottenaska, där deponiskatten styr mot användning som kan skjuta stora miljöskulder till framtida generationer.

Arkiv

Mer mikroplast från textil än mat

Den exponering för mikroplast som vi utsätts för kan vara betydligt högre än den som kommer från livsmedel och dricksvatten. Det visar en ny studie som forskare vid Göteborgs universitet deltagit i.

Rinkeby-Tensta bäst på att sortera ut matrester

Röda bilar byts mot vita som är gröna

Kommun körde avfall utan tillstånd

Utvecklar hållbar avfallslösning för läkemedelsföretag

Debatt
Alliansen: Skärp kraven för återvinning

Debatt: Vi måste bli bättre på att ta tillvara och återvinna. För fortsatt ekonomisk tillväxt, minskad klimatpåverkan och skydd av naturens resurser behövs en cirkulär ekonomi där det som en gång bara var avfall blir till nya produkter. För att lyckas krävs tydliga och långsiktiga regler, och därför föreslår Alliansen att kraven skärps på flera områden.

Forskarnytt
Resurseffektivare användning av restprodukter

Vinnovaprojektet MinePap, med fokus på att titta närmare på hur man kan utveckla en hållbar affärsmodell kopplad till det cirkulära resursflödet, har nu tagit fart. 

Omvärlden
Många döda i soptippsras

Forskarnytt
Bättre metoder krävs för mätning av ämnen i marken

De vann upphandling

Förpackningsinsamlingen vill växla upp

Sverige är bland de bästa i klassen i Europa på att samla in och återvinna förpackningar. Men FTI, Förpacknings- och tidningsinsamlingen, som sköter verksamheten, vill gå ännu längre. Nu efterlyser de politiska beslut som gör det möjligt.

Arkitekt ska leda mot hållbara städer

Debatt
Slutreplik: Våga lyfta blicken från diskhon

Unikt avloppssystem prisat

Bergslagsfokus i kartläggning av nya metaller

Ny miljöutbildning på distans

Forskarnytt
Identifierar okända föroreningar i avloppsslam

Debatt
Replik från miljöministern om sopreform

Gemensamt avfallsbolag i södra Småland

Omvärlden
Bygger världens största biogasanläggning

Nu förbjuds mikroplaster

Omvärlden
EU-medborgaren genererar 480 kg avfall

Omvärlden
Bygger kraftfull ÅV-anläggning för EPS

Forskarnytt
Bioplast måste öka i konkurrenskraft

Rut för vitvaror blev ingen hit

Skånsk tävling ska minska matsvinn i Europa

Omvärlden
Växande sophögar efter Kinastopp

Brand hos batteriåtervinnare

1

Forskarnytt
Så kan matsvinn minskas

Minska matsvinnet- drick mer öl

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.329