Nya styrmedel behövs för att minska plastens miljöpåverkan

| Av Redaktionen | Tipsa redaktionen

DEBATT: Plaster kommer att användas i en lång rad tillämpningar även i fortsättningen. Men produktion, användning och avfallshantering behöver utvecklas. För det krävs att både näringsliv och politik utvecklar nya metoder och styrmedel. Det menar Göran Finnveden, professor vid KTH och ledamot i regeringens vetenskapliga råd för hållbar utveckling.

Produktion och användning av plast ger upphov till miljöpåverkan i hela kedjan. Styrmedel och verktyg för att minska miljöpåverkan behöver därför ses i ett livscykelperspektiv. I dag finns det egentligen ganska få styrmedel som träffar plaster och det finns därför ett behov av att utveckla fler.

Låt oss börja bakifrån:

Återvinning av plast behöver öka. Producentansvar för plaster finns för förpackningar och inom några andra områden. Men för andra områden finns det egentligen inga styrmedel för att öka återvinningen. Vi vet också att dagens producentansvar fungerar sådär och att det behöver vidareutvecklas. Kanske kan digitaliseringen ge möjligheter till ökad spårbarhet och att producentansvaret kan fungera mer som det var tänkt och att producenterna faktiskt får tillbaka kostnaderna för att återvinna sina egna produkter.

Förbränning av plast behöver minska. Deponeringsförbudet är ett kraftfullt styrmedel som gör att plaster styrs bort från deponering till förbränning. Eftersom plast i dag huvudsakligen produceras från fossila råvaror ger det upphov till koldioxidutsläpp när det förbränns. Avfallsförbränning ökar i dagsläget sina utsläpp av koldioxid och detta är en trend som behöver ändras. Ett förbud mot förbränning av plaster som istället kan återvinnas skulle kunna vara ett effektivt styrmedel. Lagring av plast som ännu inte kan återvinnas skulle kunna göra att utsläppen från avfallsförbränning minskade snabbt och göra det kostsamt att tillverka plast som inte kan återvinnas 

Produkter ska vara lätta att återvinna. I dag finns det få eller inga incitament för tillverkande företag att designa produkter så att de är lätta att återvinna. Det gör att producenterna skickar svårigheterna att återvinna vidare till senare led i livscykeln. Här behövs nya styrmedel och standarder. Kanske kan Ekodesigndirektivet användas för att kräva att produkter kan demonteras och återvinnas lättare.

Farliga ämnen i plaster behöver minska. I dag används tusentals tillsatskemikalier. Många av dessa är eller kan vara hälso- och miljöfarliga. Ofta är kunskaperna både om vilka kemikalier som används och vilka miljöegenskaper de har bristfälliga. För några av dessa kemikalier är användningen begränsad, men för många andra finns det egentligen inga incitament för producenterna att minska användningen eller att informera senare led om vad produkterna innehåller. Det försvårar återvinning och kan leda till onödiga risker. Producenterna behöver själva bedriva ett aktivt kemikaliearbete, informera användare och återvinnare om innehåll i materialen och verka för att kemikaliepolitiken utvecklas.

 

Spridning av mikroplaster behöver minska. Det behövs ökad kunskap om varifrån de mikroplaster som finns i hav och sjöar kommer ifrån. Men denna kunskapsbrist får inte leda till handlingsförlamning. Det finns en del kunskap och den bör användas och ett moratorium på användning som leder till spridning bör införas.

Fossila råvaror för plaster behöver avvecklas.  Produktion av plast sker i dagsläget huvudsakligen från fossila bränslen och ger upphov till utsläpp av växthusgaser vid produktion och i avfallsledet. Det finns i dagsläget få styrmedel som styr mot ökad användning av förnybara råvaror. Om man använder fossila råvaror för att elda kan man behöva betala både energiskatt och koldioxidskatt. Men om man tar samma råvara och gör plast som sedan eldas, då behövs inte det. Det är en inkonsekvens som gynnar användning av fossila bränslen för plastproduktion. Det behövs styrmedel för att öka användningen av förnybara råvaror. Redan dagens nivå på energi- och koldioxidskatt skulle vara ett kraftfullt styrmedel.

Samhället behöver plaster inom en rad tillämpningar även i framtiden. Men de kommer att produceras från förnybara råvaror, inte innehålla miljö- och hälsofarliga kemikalier och återvinnas efter användning. För att detta ska ske krävs en kraftig teknik- och systemutveckling. Nu är det dags för alla aktörer att jobba mot det målet.

Göran Finnveden, professor, KTH och ledamot i regeringens vetenskapliga råd för hållbar utveckling



Håll dig uppdaterad med Recycling
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Inläggen nedan modereras inte i förväg och omfattas därmed inte av webbplatsens utgivningsbevis.
Startsidan just nu

Framtidens sopbil

Framtidens sopbilar blir mindre, flexiblare och kan köra helt på el.

Order på skydd mot radioaktivt avfall

De är bäst i återvinningsapp

Produktnyheter
Miljöanpassat granulat för konstgräsplaner

Fler bioraffinaderier höjer inte pris på råvaran

Trots att antalet bioraffinaderier blir fler behöver det inte betyda att priset på bioråvara pressas upp, visar ny forskning.

Nyhetsbrev

Hemköp hakar på påstrend

Arkiv

Fokus på plaståtervinning i Oslo

Återvinningsmaskiner i medvind

1

Kanin fimpade nedskräpning…..

I våras genomfördes ett nudgingprojekt för att minska nedskräpning av fimpar på hållplatser i Ystad, Trelleborg och Lund.

Regnkläder som tar ansvar

Tretorn är välkänt för sina regnkläder och gummistövlar. De senaste åren har man satsat på en tydlig miljöprofil, med en allt högre andel återvunna material i produkterna. Specialkollektioner som regnjackor av insamlade spökgarn från havet och nu senast en nedbrytbar regnjacka är exempel som inryms under konceptnamnet Eco Essentials.

Dags för branschen att samlas igen

Nya system krävs för att delning ska växa

Konsumtionen är en av de stora utmaningarna för att nå målen i Agenda 2030. Intresset för delningstjänster växer både i Sverige och internationellt, men än så länge är initiativen få och små i kommunerna visar en kartläggning som IVL Svenska Miljöinstitutet och Avfall Sverige gjort.

Miljösatsning ger resultat

Produktnyheter
Mobil förkross på turné

Återvinning av 3D-printmaterial

I takt med att 3D-printing snabbt växer, har också funderingar kring återvinning av 3D-printmaterial ökat. Chalmers Industriteknik har till exempel samarbetat med landets enda tillverkare av 3D-filament i ett projekt för att få fram en lämplig modell för återvinning av materialet.

Tankar kring nya förpackningsförordningen

Stor potential för ökad plaståtervinning

Ett viktigt verktyg för en hållbar plastanvändning nu och i framtiden är att öka materialåtervinningen av plast. Naturvårdsverket har därför givit IVL i uppdrag att utreda potentialen för ökad materialåtervinning av plast i Sverige baserat på parametrarna ekonomi, tillgång, klimateffekt och förekomst av farliga ämnen. En rapport om detta är nu klar.

Forskarnytt
Restprodukter blir grön olja

Ny teknik ska göra rester från skogen till biobränsle.

Kemikalieskatten - ”en pyrrhusseger”

Dags att sanera förorenad bangård

Konsten att ratta en sopbil

En vanlig dag på jobbet för en sopbilsförare? Inte den här gången…. UPPDATERAD med ljudklipp!

Produktnyheter
Ståpåse anpassad för återvinning

Forskarnytt
Vinster när restprodukter behandlar gruvavfall

Klimatkompenserad återvinning

Återvinning är bra för miljön, det vet alla. Vad man i allmänhet kanske inte tänker på är att återvinningsåtgärderna i sig innebär en miljöbelastning i form av koldioxidutsläpp.

Återbruk blir mötestema

Forskarnytt
Stor textilåtervinning invigd

Lättare handla kläder miljömedvetet

Två miljoner till skrotning av fritidsbåtar

Bryggeri sluter upp bakom plaststrategi

1

Forskarnytt
Hjul kan ersätta avfallstrappan

Avfall Sverige i delegationen för cirkulär ekonomi

Nya miljövillkor för avfallsbehandling

De är först med bröd i returlådor

Forskarnytt
Neste siktar på plastavfall som råvara

Pantrekord efter sommarvärmen

Omvärlden
Skatt på plastförpackningar

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.203