Slutreplik: Våga lyfta blicken från diskhon

| Av Redaktionen | Tipsa redaktionen

Dags sätta punkt för debatten mellan miljöminister Karolina Skog och Ragn-Sells angående en eventuell sopreform.

Detta är en debattartikel. Åsikterna som framförs är de undertecknande skribenternas.

Det gläder oss mycket att miljöminister Karolina Skog (MP) instämmer i att vi måste minska behovet av jungfruliga material, avgifta kretsloppen och hitta långsiktiga lösningar.

Läs också: De är bäst i återvinningsapp

Samtidigt verkar samtalen kring ”sopreformen” dessvärre fortfarande fokusera på fel ände. Det är självklart viktigt att göra det lätt för människor att göra rätt. Men hushållen kan inte själva ställa om till en cirkulär ekonomi och lösa klimatutmaningen – oavsett hur exemplariskt alla medborgare sorterar sitt avfall. 

I stället för att stirra sig blind på 450 kilo hushållsavfall per svensk och år bör vi rikta blicken mot det verkliga problemet: Att det krävs 115 ton av naturresurser per person för att producera det vi konsumerar och exporterar varje år (då är vatten undantagen). Sverige behöver alltså resursmål, inte återvinningsmål.

Vi håller med Anders Wijkman som via sina nya bok Come On! pekar på att användningen av basmaterial redan står för en femtedel av koldioxidutsläppen – en andel som dessutom förväntas öka kraftigt. Lejonparten av klimatbudgeten kommer då att intecknas bara av material. Sedan har vi mat, energi, transporter mm. Om vi fortsätter att bryta nya naturresurser i nuvarande ökningstakt kommer vi med andra ord aldrig att kunna begränsa uppvärmningen av jorden till väl under två grader, som Parisavtalet syftar till – här behövs riktig återvinning.

Vi hoppas nu att både regeringen och oppositionen nu vågar lyfta blicken från återvinningskärlen och peka ut en tydlig riktning i sina samtal.  Se på Tyskland som just sätter ett resursfokus med krav på återföring av fosfor från avloppsslam ´, eller för att använda miljöministerns egna ord: Det är dags att Sverige tar på sig ledartröjan i omställningen till en cirkulär ekonomi!

Läs också: Återvinning av 3D-printmaterial

Genom att skapa rätt förutsättningar för återvinning kan Sverige skapa tillväxt och jobb samtidigt som vi tar bättre hand om jorden. Den som vill utgå från medborgarnas perspektiv måste börja med att jorden ska vara beboelig för kommande generationer av medborgare. Det är bråttom med tydliga krav och incitament bland annat för näringslivet att våga satsa på innovation, börja med att se till att det lönar sig att minska användandet av jungfruliga material och ta fram produkter som går lättare att återvinna.

Det är oändligt mycket viktigare än vad som händer under diskbänken hemma hos människor.

Pär Larshans, hållbarhetschef, Ragn-SellsföretagenAnders Kihl, forsknings- och utvecklingschef, Ragn-Sellsföretagen

Debattinlägg och repliker har tidigare publicerats av Aktuell Hållbarhet.



Håll dig uppdaterad med Recycling
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Inläggen nedan modereras inte i förväg och omfattas därmed inte av webbplatsens utgivningsbevis.
Startsidan just nu

Accon köper Swede Rehandling Systems

Blir samarbetspartner till Wipo Green

Produktnyheter
Uppgraderade kranar för återvinningshantering

Hiab, som ingår i Cargotec, lanserar ett uppgraderat sortiment Jonsered återvinningskranar för tungt återvinningsarbete.

Minskat matsvinn med Karma

Misstänkt fynd stängde återbruk

Nyhetsbrev

Forskarnytt
Äter mikroplastpartiklar

Mygglarver kan äta mikroplastpartiklar som sedan förs över till den vuxna myggan visar en ny studie.

Arkiv

Produktnyheter
Återvinningsbart laminat nu med gasbarriär

Framtidens sopbil

Framtidens sopbilar blir mindre, flexiblare och kan köra helt på el.

Order på skydd mot radioaktivt avfall

De är bäst i återvinningsapp

Produktnyheter
Miljöanpassat granulat för konstgräsplaner

Fler bioraffinaderier höjer inte pris på råvaran

Trots att antalet bioraffinaderier blir fler behöver det inte betyda att priset på bioråvara pressas upp, visar ny forskning.

Hemköp hakar på påstrend

Fokus på plaståtervinning i Oslo

Återvinningsmaskiner i medvind

1

Kanin fimpade nedskräpning…..

I våras genomfördes ett nudgingprojekt för att minska nedskräpning av fimpar på hållplatser i Ystad, Trelleborg och Lund.

Regnkläder som tar ansvar

Tretorn är välkänt för sina regnkläder och gummistövlar. De senaste åren har man satsat på en tydlig miljöprofil, med en allt högre andel återvunna material i produkterna. Specialkollektioner som regnjackor av insamlade spökgarn från havet och nu senast en nedbrytbar regnjacka är exempel som inryms under konceptnamnet Eco Essentials.

Dags för branschen att samlas igen

Produktnyheter
Barriärfilm i monomaterial

Nya system krävs för att delning ska växa

Konsumtionen är en av de stora utmaningarna för att nå målen i Agenda 2030. Intresset för delningstjänster växer både i Sverige och internationellt, men än så länge är initiativen få och små i kommunerna visar en kartläggning som IVL Svenska Miljöinstitutet och Avfall Sverige gjort.

Miljösatsning ger resultat

Produktnyheter
Mobil förkross på turné

Återvinning av 3D-printmaterial

I takt med att 3D-printing snabbt växer, har också funderingar kring återvinning av 3D-printmaterial ökat. Chalmers Industriteknik har till exempel samarbetat med landets enda tillverkare av 3D-filament i ett projekt för att få fram en lämplig modell för återvinning av materialet.

Tankar kring nya förpackningsförordningen

Kemikalieskatten - ”en pyrrhusseger”

Produktnyheter
Ståpåse anpassad för återvinning

Återbruk blir mötestema

Forskarnytt
Stor textilåtervinning invigd

Lättare handla kläder miljömedvetet

Två miljoner till skrotning av fritidsbåtar

Bryggeri sluter upp bakom plaststrategi

1

Forskarnytt
Hjul kan ersätta avfallstrappan

Avfall Sverige i delegationen för cirkulär ekonomi

Nya miljövillkor för avfallsbehandling

De är först med bröd i returlådor

Forskarnytt
Neste siktar på plastavfall som råvara

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.222